aversioner

Kategori: Vardag

Om min PMDS och hormonspiral

Ni som har hängt med ett tag minns kanske att jag brukade ha världens jobbigaste PMS. Kanske var den världens jobbigaste eftersom den enligt läkaren uppfyllde alla kriterier för att vara PMDS, alltså den rövigare varianten av det hela.

Efter första graviditeten började jag käka Premalex, dvs en sorts antidepp, mot det här. Det kan man läsa massor om under taggen PMS, HÄR. Efter andra graviditeten var jag hög på östrogen och paff efter att ha mått så himla bra under graviditeten att jag faktiskt började testa hormonella preventivmedel igen, trots att jag hade ratat dem helt efter en rad dåliga erfarenheter under min tonårstid. Så, jag satte in en hormonspiral och nu såhär 9 månader senare tänkte jag bara ge en liten update kring hur det går med den.

Och vet ni? Den verkar funka suveränt.

Jag känner mig oerhört glad och jämn i mitt mående. Det kan ju visserligen ha andra förklaringar, som att livet känns enklare och mindre omvälvande överlag nu än vad det gjorde ett år in i mitt första föräldraskap, men jag tror inte att det enbart beror på det.

Det skulle också kunna vara så att min mens helt enkelt inte har kommit igång än. Jag satte in spiralen tre månader efter förlossningen och eftersom mens är en sådan sak som kan försvinna av både hormonspiral och amning vet jag inte om det är så att den helt enkelt inte har kommit igång efter graviditeten eller om det är hormonspiralen som tar bort den.

Jag hoppas dock att det är hormonspiralen som gör sitt för jag mår verkligen väldigt bra nu OCH jag slipper de trista bieffekterna med premalex (som ju visserligen var roligare än själva PMDSen alla dagar i veckan, men ändå).

Så nu vet ni det. Här är en helt orelaterad bild på min nya fina blus. Den är så fin att jag har tre stycken av samma modell i olika färger. Så, nu saknas det bara en arbetsplats dit jag kan gå på dagarna och vara fin och REPRESENTABEL

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Självhat och fiskgratäng

Idag gjorde jag fiskgratäng. Vi hade i princip allt till den hemma och vår matkasse har inte kommit än så det fick bli så här. Det blev supergott, men nästa gång jag är själv med barnen hela dagen och framåt 16 kommer på idén att göra en fiskgratäng från scratch behöver någon örfila mig med en stycke halvtinad torskrygg. Det är inte så krångligt egentligen men när en ettåring hela tiden ramlar ned från en soffa i närheten och en fyraåring ständigt vill jonglera med knivar kan det lätt bli lite svettigt. 

Folk på instagram undrade hur jag gjorde den så här kommer receptet. Rätta mig gärna om något är otydligt eller verkar fel. Har skrivit som jag minns det och är själv inte en person som jobbar med exakta mängder eller tider så risken finns att det är möe otydligt alltsammans, iaf för den som är en ovan matlagare.

FISKGRATÄNG ALA AVERSIONER

Du behöver: 

  • Färsk eller tinad vit fisk (torskblock funkar fint), 400 gram
  • Salt
  • Svartpeppar
  • Citron (färsk eller på flaska
  • + NÅN NÄVE FRYSTA FINA REKER

Och till duchessepotatisen:

  • 1 kg mjölig potatis
  • 50 gram smör
  • 3 äggulor
  • 1 dl mjölk eller grädde till potatisen 

Och till såsen: 

  • 5 dl matlagningsgrädde
  • 1 fiskbuljongtärning
  • Dill. Jag har alltid små boxar med hackade örter från typ Findus i frysen, kostar typ 7 spänn och är världens bästa grej.
  • Citron
  • 1 stor klick smör
  • 1 rågad matsked vetemjöl 
  • Salt och peppar 

SÅHÄR GÖR DU:!

  1. Sätt ugnen på 200 grader
  2. Skala potatisen och skiva i jämntjocka skivor på typ 1,5 cm. Koka den i lättsaltat vatten tills mjuk. 
  3. Lägg fisken i en gratängform. Salta, peppra och häll citronsaft på. Lägg aluminiumfolie ovanpå och kläm åt längs kanterna så att lelle fesken är instängd. Baka i ugnen i 15 minuter
  4. Häll av potatisen och vispa sönder den med elvisp eller pressa med potatispress. Tillsätt äggulor, smör och mjölk och vispa tills det är en jämn smet. Salta och peppra (och kanske ha i nån jäkla muskot?? Vet ej, är skeptisk men kan ta gift på att typ Per Morberg hade haft muskot i). Ställ den åt sidan.
  5. Ta fram fesken ur ugnen.
  6. Nu ska du göra sås. Smält smöret i en liten kastrull. Häll på mjölet och vispa ihop det till en liten smet/deg/redning. Häll genast på grädden och skyn från gratängformen. Smula eller finhacka en buljongtärning och häll i. Låt allting koka upp och sedan puttra under omrörning tills det tjocknat. 
  7. Häll i dill i såsen. Mer dill än du tror. Rent av satans mycket dill. 
  8. Smaka av med citron, salt och peppar tills du tycker att det är smaskigt. Det går ganska fort. Ta av såsen från plattan. 
  9. Nu ska du montera! Spritsa ut potatisen längs med kanterna av formen med spritspåse och tyll om du är ambitiös. Om du inte är det eller om du bara är en helt vanlig person som faktiskt inte har ovanstående grejer går det också alldeles utmärkt att bara klicka ut potäten med matsked eller slickepott. 
  10. Nu borde fisken ligga i mitten, inramad av potatis. Lägg rekerna på fisken och fyll upp mitten med sås. Du har förmodligen gjort för mycket sås och det är helt i sin ordning. Ställ fram den på bordet bara.
  11. Kör i ugnen tills potatisen har fått färg och ser fin ut.
  12. Ät. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Matkassepeppen blev för stor

Hej på er, Smartis McSmurtoface är här. Gissa vad jag har gjort? Jo, jag har i min iver att hitta den bästa matkassen lyckas beställa inte bara en, utan TVÅ olika matkassar från två olika företag som ska levereras hit imorgon = 10 måltider för 4 personer som ska in i kylen på en gång. Bra gjort, Bella.

En av dom verkar dessutom vara på väg till vår gamla lägenhet. Den ligger en halvmil härifrån och chansen att jag ska stå där utanför och vänta mellan 17 och 22 är halvliten, så det här får ju lösa sig på något sätt. Tyvärr är jag också, efter att ha jobbat med kundservice i 14 miljarder år, smärtsamt medveten om att man ofta får stå sitt kast när det är man själv som har fuckat upp ett avtal (vilket det mer eller mindre alltid är). Med andra ord kan det bli så att vi imorgon antingen får dubbelt så mycket mat som vi behöver eller att vi får hälften så mycket mat som vi beställt och att resten står i ett trapphus i Linné och ruttnar bort. Skräp!

Det är verkligen förargligt att jag verkligen ÄLSKAR att göra en bra affär kombinerat med feta fingrar som trycker på alla knappar samtidigt samt selektiv demens som gör att jag glömmer exakt allt vad jag hittar på på internet.

Nedan ser ni film föreställande mig när jag ramlar över ”en bra deal” på internet

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Okej, här kommer receptet på världens bästa kladdkaka, hastigt och lustigt bloggat från telefonen såhär post dagens ettårskalas. Jag VET att blogginlägget frontas av en bild på semlor men det får sin förklaring längre ned så försök fokusera nu. Kladdkaka var det ja. Alla som ätit den håller med om att den är helt fenomenal (och alla oliktänkande gör jag mig illa kvickt av med så försök inte ens hata på receptet ty in that case kommer du att bli likviderad)

Ålrajt!

Det här behöver du:

  • 100 gram smör
  • 3 dl socker
  • 2 ägg
  • 1 dl mjöl
  • 4 msk kakao
  • 2 tsk vaniljsocker
  • En nypa salt (mer än du tror)
  • Grejer att bröa form med

Och såhär gör du:

  1. Sätt ugnen på 200 grader
  2. Smöra och bröa en form, eller släng i ett bakplåtspapper om du är lat. ELLER gör små minikladdkakor i aluminiummuffinsformar att fylla frysen med och använd detta steg nummer 2 till att ställa ut dessa på en plåt istället. 
  3. Smält smöret i en kastrull
  4. Häll i socker och rör om med slev
  5. Knäck i äggen och rör fort som fan innan de förvandlas till äggröra
  6. Häll i resten
  7. Häll allt i formen och skjutsa in i ugnen när den är tillräckligt varm
  8. Grädda i kanske 10 minuter. Absolut max 15. Gräddar du 20 har du förstört exakt allt, så gör inte det. Gör du såna minimuffins gräddar du dom i kanske 7-8 minuter. Kakjäveln kommer att se för lös ut när du tar ut den men den kommer att bli helt perfekt. Seg och kladdig. 
  9. Låt kallna. 
  10. Ät. 
  11. Dela denna länk med alla du älskar (och till alla du ogillar tipsar du om att grädda kakan i minst en halvtimme. Haha, losers!)

PUNKT SLUT. Och nej ni får ingen bild på den pga ser ut som alla kladdkakor, dvs brun och platt. 

Nu ska jag försvinna in i det inre rum* av frid man som vuxen kan behöva besöka när man arrangerat ettårskalas för typ 30 personer i sin lägenhet. Barnet fick förresten äta livets första semla och var oerhört nöjd. Tro jag det, hade jag också varit om jag fick äta detta hembakta skrytbygge som livets första kalassnask:


Jaja, det inre rummet* kallar nu. Hejdå!

* = Platsen där man utan byxor och helt ostört får äta starka ostbågar och resterna av ovan nämnda kladdkaka framför modern family utan att något endaste barn ens funderar på att vakna och proklamera att den första timmens kvällssömn blott var en powernap 

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Frågestund

Är det fantasilöst att ha en frågestund eller kan man ha det? FÖR ANNARS TÄNKER JAG HA DET NU! 

Fråga vad som helst så samlar jag ihop alltsammans i ett eget svarsinlägg om några dagar. 

Här har ni så länge en inspirerande, felbeskuren och felvänd bild på undertecknad while lactating! Nu ska jag äta semla och kolla på Midnattssol för att fira att jag precis lyckats lägga båda barnen själv på mindre än en timme. (<— ser ni vad jag gjorde där? Jag jinxade alltsammans. Snart vaknar båda och har typ vinterkräksjuka eller något) 

8 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Nytt

Jag är ganska bra på förändringar. Jag jagar inte upp mig över att inte veta hur saker ska bli och tycker inte att det känns jobbigt att behöva göra om, förändra och tänka nytt. Men nog skulle jag ljuga lite om jag sa att jag inte var det minsta fundersam över hur saker nu ska bli.

Från och med nu står jag nämligen helt utan sysselsättning. Eller ja, helt utan är jag inte. Jag ska vara föräldraledig igen, men efter den ledigheten har jag i nuläget inget jobb att komma tillbaka till. Det hela är inte mer dramatiskt än att mitt sedan tidigare tidsbegränsade kontrakt nu löper ut, men arbetslös blir jag ju lik förbannat.

Och så fort jag nu rör mig på internet väger jag de ord jag skriver på silversked eftersom jag hela tiden upprepar ordet ”anställningsbar” i huvudet mitt. Exakt hur man är när man är anställningsbar, det vet jag inte. Men dåliga dagar tänker jag mig att man är lite svalare, smartare, creddigare och mer mån om sin integritet än vad jag är. Eller ja, iallafall att man har ett slags kyligt förhållande till sociala medier. Iallafall tänker jag så tills jag lyckas tänka om och minns att jag besitter massor av erfarenheter och unika kunskaper som arbetsgivare förmodligen skulle värdesätta och uppskatta, MEN EN KAN JU INTE HA GLASET HALVFULLT HELE TIN. Ibland dricker man ju upp skiten och så sitter man där oanställd och trumpen med ett tomt glas och ringar i teakbordet. 

Egentligen är jag ju helt övertygad om att det kommer att lösa sig, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig en smula matt inför detta övermäktiga att inte. Ha. En. Aning. Om. Vad. Som. Sker. Nu.

Jaja. Klagomål slutar här. För visst finns det massor av positiva grejer här också. Jag kommer att få ett nytt jobb, kanske världens roligaste med världens bästa kollegor som jag ännu inte känner? Jag kommer dessutom att få vara hemma med lillkorven ett tag med start imorgon. Så jo. Det här kommer nog att bli kanon. 

Men jag kanske kan få be er att hålla utkik och hojta till om ni kommer att tänka på någon arbetsplats där jag hade passat eller när ni ser någon tjänst som har mitt namn på sig?

HÄR kan man se vad jag kan och har gjort tidigare. 

Gott nytt år på er! 

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

När jag var tonåring läste jag mycket tjejtidningar. Tjejtidningar och kollade på ungdomsfilmer. Gemensamt för nästan alla ungdomsfilmer och serier som fanns då (herregud vad gammal jag låter) var att alla samtliga skådespelare alltid var minst 10 år äldre än de kids de skulle porträttera samt att manuset var skrivet av någon som bara hade fått en känsla av vad ungdomar gillade. Uselt. USELT I TELL YOU!

ÅÅÅÅÅH jag önskar att jag hade kunnat få vara tonåring idag och bara svulla all bra ungdomskultur som görs nu. Missförstå mig inte, jag sitter ju fortfarande och kollar och *relaterar* med skillnaden att jag idag hela tiden får påminna mig om att jag är jämnårig med Bridget Jones och inte med folk som går i gymnasiet. Och jaha, nu vaknade min bebis så nu får jag skynda mig innan hon också fattar att hon är vaken.

Poängen:

Kolla på Skam på nrk.no. Blev tipsad av en jobbarkompis (som också tipsade om My dad wrote a porno, uppenbart väldigt bra på tips). Svinbra med jättecoola tjejer som är vrålbra skådespelare. Älskar också portkod på svt play. ÄLSK

*gör häftiga ungdomliga tecken i luften*

 

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Crazy plant lady 

Alltså jag vet inte. Det började med ett elefantöra som blev fjorton. Sen fick jag en monstera i present. Och kanske några kalatea. Nån orkidé. Sen kom jag på ett vrålbra sätt att vattna. Och så köpte jag  ”växtnäringens rolls royce” och gick med i bästegruppen ”växtgäris”. Nu är jag lite rädd att lägenheten ska bli en djungel. Fast mest hoppas jag. Och visar bilder på mina växter för främlingar. 

Sååå. Vill någon byta sticklingar?

Mvh kan inte göra något med måtta och har inte längre tid med surdeg.

(Ok, skoja. Bakar ett bröd just nu) 

8 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Fynd från 1998

Pga flytt och sambo med, hur-ska-jag-säga, ett gott sinne för ordning (Städmani? Fäbless för att organisera saker? Dymoromans?) har vi gjort slag i saken och strukturerat upp våra nostalgilådor. Ni vet, de där fjorton banankartongerna man har i källaren med typ skolkataloger, gamla gosedjur, sina första skor och oklara diplom från någon fortbildningskurs man gjorde med McDonalds 2007 (turligt nog hade jag faktiskt allt utbildningsmaterial från donkens båda skiftledarkurser Basic Shift Management och Advanced Shift Management kvar, utifall att jag skulle vilja reminissa lite någon kväll).

Varsin gigantisk plastback fick istället bli hem åt våra nostalgigrejer och medan jag städade hittade jag en hel del guld. 1998 verkar ha varit ett kreativt år med mycket känslor för mig så jag tänkte dela med mig av lite smått och gott från dagböcker och dylikt.

Vi börjar med en go bild:

Aw. Göllit. På bild ser vi till vänster också Tessan, en av mina bästa vänner än idag. Misstänker att min outfit var starkt inspirerad av Spice Girls. Misstänker också att den där planschen, som jag fick i typ FRIDA, satt på varenda snorunges vägg det året. Ni vet, samma år då NRJ spelade en variant av My heart will go on där de liksom hade klippt in ljudklipp av filmen. Eller alltså, filmen kom ju 1997 och det kan ju vara så att vi här bara satt och lyssnade på kassettband där jag hade lyckats spela in den här låten från NRJ, men det får vi aldrig veta.

Här ser vi ett referat av ett avsnitt av tv-programmet Voxpop. Som ni ser tyckte jag att det var jobbigt att behöva göra detta men uppenbarligen kallade plikten.

Jag gör det oväntade och drämmer till med en sammanfattning av året redan i maj! En uppsjö av olika händelser som ni ser. Bland annat gjorde jag och ”Hobbe” slut. Nu kan jag inte minnas att detta var särskilt traumatiskt då jag vill minnas att vårt förhållande var mer av en formell överenskommelse än någon typ av relation då vi inte en enda gång förutom vid chansfrågningen och själva dumpningen faktiskt pratade med varandra eller umgicks på något typ av fysiskt plan.

Slutade också suga på tummen. Ja, jag var typ 11 år. Ja, det var traumatiskt att suga på tummen så länge. Ja, det var fullkomligt vidrigt att försöka sluta pga tumjäveln var ju ALLTID DÄR! Som tur var lyckades jag innan jag började sova över hos folk i någon större utsträckning.

Fyllde här i min egen ”Mina vänner-bok”. (Vartannat uppslag i den boken har jag själv fyllt i).

Saker jag gillade det 1998: Titanic. Såklart. Kattungen Maja som mamma liksom kuppade in i hushållet en eftermiddag då pappa låg och sov efter att ha jobbat jour på sjukhuset. Vi plockade med oss kattungen från en av mammas jobbarkompisar och placerade den på pappa där han låg på sängen. Slugt.

Ville också bli skötare på hunddagis. Mycket oklart då jag idag hatar hundar. Eller alltså, valpar är väl gölliga på bild eller film men jag tycker att de luktar äckligt, jag är ganska rädd för dem och de kan ju absolut inte tävla mot katter. Så. THERE YOU HAVE IT

Nytt uppslag, nya intressen! Men så är det när man är 11 år. På detta uppslag är jag uppenbarligen ett geni då jag fortfarande kan skriva under på allt som står där. Leo, check. Titanic, check (jamen så skjut mig då!), fjantiga killar CHECK. Journalist, check (på sätt och vis). Ja, ni ser ju.

Äntligen får en kompis skriva och inte vilken kompis som helst utan min guldhamster Zack, döpt efter yngstabrorsan Zac i popbrödratrion från Tulsa: Hanson! Visserligen med en svensk stavning men det var för att jag var rädd för att ingen skulle kunna uttala Zac. Ja. Finns egentligen inte så många frågetecken här mer än att Zack ville bli polishamster. Vill minnas att han var en ganska feg guldhamster. Känner mig därför aningen skeptisk till detta.

Årskrönikedags med fin teckning! Hurra!

1998 var ett skitår. There. I said it. Inleder listan med två väderpunkter. Både dåligt väder OCH ingen snö. Katastrof. Sedan var det diskoteksbranden i Göteborg och orkanen Mitch, legit punkter båda två (även om jag är överraskad över att de blev omsprungna av vädret). Ovanpå all denna skit så FICK JAG INTE MENS. Det fick jag året efter, men det visste jag ju inte då. Blev också dumpad av Håvard (ovan förekommande som Hobbe). Efter detta, KRIG i största allmänhet och det kan jag ju inte direkt argumentera mot. Hatbrevet från Karro var ett brev från en kompis som nog egentligen inte var mycket allvarligare än vad konflikter mellan barn är men det var nog det enda traumat jag egentligen tänker faktiskt borde ha platsat på denna lista. Då. Idag är vi jättebra kompisar och har en period dessutom bott ihop så det är definitivt preskriberat. Listans mest otippade punkt är tunnelbygget på Hallandsåsen. Jag är alltså uppvuxen typ 120 mil från detta men har uppenbarligen drabbats HÅRT av detta. (Är mest överraskad över att jag hade registrerat detta?) Sista punkten: Skolan. Inga kommentarer, ni vet hur det är.

Som tur är kommer det solsken efter regn och därför räknar jag efter detta upp några höjdpunkter och inleder starkt med Electric Banana Band-konserten på rådhustorget i Umeå. På min tid fanns det ingen Samir och ingen Viktor och då fick man banankontakt istället för att bada naken på Sergels torg. Vill minnas att jag tyckte att det var en oerhört tung och fet konsert. Maja min piraya var ny och allt var bara helt superfett.

Punkt två och tre. Pingstkyrkans sportlovsläger i Malå och sommarläger i Tavelsjö. Älskade att åka på läger och sova i sovsäck. Legit punkt. Punkt fyra var pingstkyrkans julkonsert. Den var fantastisk. Står helt bakom denna punkt än idag.

Punkt 5, 6 och 7 är personer jag inte har någon aning om vilka de är men jag gissar att det är personer jag träffade på dessa läger eller på vår familjesemester i Spanien.

Punkt 8 och 10: Björnminnet. Vi träffade på två björnar ute i naturen vid vår stuga (punkt 10). Det var coolt och vi var aldrig riktigt i fara pga en bit bort, men herrejädrar vad adrenalinet pumpade. Vi ringde Aftonbladet när vi kom hem och de pratade om att skicka helikopter till lilla byn Vindelgransele i västerbottens inland. SÅ COOLT var det att ha sett björn 1998. Eller ja, nu slår det mig att det kanske är vad mina föräldrar sa, men det KÄNDES väldigt coolt iallafall.

9: Spanien. What to say. Varje sommar mellan 90 och 99 typ så bilade min familj ned till Spanien i vår blå folkvagnsbuss. Hade jag valt idag hade nog den punkten hamnat högst upp.

Wow.

Jag avslutar det hela med nyårslöften inför 1999 och lovar att sluta slåss, snacka skit, svära och ljuga. Helt rimliga löften och hade det inte varit för att någon på twitter hjälpte mig att dechiffrera det bakom det blå bläckkluddet hade jag nog inte ens kollat upp det, men nu HAR någon på twitter gjort just detta. Jag lovar nämligen också att sluta äta kusar.

Herregud. Vilket år.

 

6 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

:(

Idag var vi hos läkaren. Eller ja, idag stod vi och frös på baksidan av vårdcentralen eftersom man är bannlyst från väntrum och dylikt när man har vattkoppor. Lilla fröken S är fortfarande prickig som en prickig korv och läkaren konstaterade efter en snabb titt att det minsann inte blir tal om att flyga på onsdag. Vi fick ett läkarintyg och nu sitter jag fast i något slags telefonlimbo med flygbolaget för att få avboka flygbiljetterna.

Usch och blä. Eller alltså, det är ju ett superrimligt beslut med tanke på omständigheterna men jag hade ju väldigt gärna åkt till norrland. Umeå har jag inte varit i sedan julen 2011 och uppe hos mamma var jag senast för över tre år sedan.

Jaja. Vi får vara hemma och förbereda inför flytten istället.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

aversioner

Föräldraledighetsbloggar.

Mest lästa

  1. Sopiga snubbar i barnkulturen, del 1
  2. Fynd från 1998
  3. Att flytta för 345 gången
  4. Om vattkoppor och inställda planer
  5. 21.38 för tre år sedan