Bärs och brudar

Tag: Omnipollo

En Öl & Whiskymässa

Finalen av GBG Beer Week, En Öl & Whiskymässa, hölls på Svenska Mässan under fredag och lördag. Jag (Mathilda) tog min favoritperson med mig för att kolla in utställarna. Efter att ha tagit ett varv runt mässan, som var mindre än väntat,  var det dags för dagens första öl.

Mannen i Elixir Wine-montern tyckte att jag skulle ha en stout för att matcha mina helsvarta kläder. Äntligen någon som förstår mig! Så, första ölen ut blev en dansk stout, en Anniversary #2 från Stronzo. Stronzo grundades 2011 och den här ölen, som är en imperial stout lagrad på bourbonfat, togs fram till deras tvåårsjubileum. Bryggeriet gick i konkurs 2014 så det är mycket möjligt att det här är första och enda gången jag provar något från dem. God var den i alla fall.

Raskt över till Stigbergets monter. Där fanns, som vi hoppats på, Mazurka (Stigbergets och Omnipollo). Men tysk pilsner och jag kommer sällan överens, och heller inte den här gången. Tyvärr. Då var Uno (Stigbergets och Omnipollo) mycket roligare, en dubbel IPA som smakade mycket smör och tropisk frukt.

Beavertown hade mässan kanske mest hysteriska monter. På mig har det en mycket kraftigt avskräckande effekt, men eftersom den verkade funka för så många andra så vill man ju veta om det är något att hänga i julgranen. Jag drack en Black Betty (Beavertown), en svart IPA som varken lämnade mig glad eller ledsen. Men pluspoäng för snygg så klart. Minus för att den här sätter sig på hjärnan och vägrar försvinna.

Dugges Mikael Dugge Engström utsågs till Årets Ölgöteborgare på mässan, mycket välförtjänt, och det var en monter man inte gärna passerar utan att prova något. Av de sorter Dugges hade med sig var det bara två vi inte provat tidigare, så jag gav mig på Fresh6 (Dugges) som jag missade under deras tap takeover på Brewers förra helgen. Ännu en IPA och här började jag känna att jag inte riktigt kunde skilja dem åt men den var fin och absolut en öl jag gärna dricker igen.

Men, man kan inte gå på öl- och whiskeymässa och bara dricka öl. Sista stoppet blev hos Grönstedts där vi provade Petters cognac P.Lex och Grönstedts National, bägge för 2016. Här var jag och mitt sällskap inte överens, jag gillade National och han gillade P.Lex, men en mycket fin avslutning på mässan.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Igår prick vid öppning befann vi oss på The Rover där Omnipollo höll till. De hade sju öl på fat, varav två gick att få soft served vilket betyder att de serverades med glass på toppen. Låter gott eller hur?

Vänster: Rocky road ”soft serve”. Höger: Hypnopompa Rum BA

Vi började med en av de öl som serverades med soft serve, nämligen Original Rocky Road Ice Cream. En väldigt nötig smak, ganska mycket beska men med en härlig doft. Ölen skulle ju serveras med soft serve, men tyvärr så smälte glassen direkt. Detta gjorde mig ganska besviken, men mest efter att ha sett alla bilder som Omnipollo själva postat på sociala medier på deras öl med soft serve.

Efter detta gick vi över till Hypnopompa Rum BA. Tyvärr var denna lite för spritig, romen tog över ganska mycket vilket för mig sänkte betyget rätt rejält. Visst att stout vanligtvis har hög alkoholhalt men när det märks av för mycket i smaken blir det bara tråkigt. När den hade fått stå ett tag var smaken betydligt trevligare, men det hjälpte inte för den var nog sämst hittills under kvällen. Kom på mig själv att sitta och tråna efter ett glas Anagram som stod bredvid.

Vänster: Selassie. Höger: En suddig Karluminium. 

Sista stouten för kvällen blev Selassie. Den hade mycket smak av kaffe, men vaniljen kändes knappt av alls. Någonstans här började jag nog tröttna på att dricka stouts och skrev bara ner i mina anteckningar “mkt bitter”.

Kvällen avslutades med Karluminium som var den andra ölen som gick att få soft served, men som vi av någon anledning hoppade över. Härlig suröl med smak av körsbär som var uppfriskande efter tre stycken stouts på raken. Jag (Unni) håller fortfarande på att lära mig det här med stouts. Hittills har jag kommit fram till att jag gillar väldigt söta stouts (typ Mocha Latte Stout mmmmums!), och de som dracks under kvällen hade alla en bitter grund. Lämnade i alla fall The Rover med en ny favorit bland surölen!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

I lördags gick vi på tap takeover på Brewers Beer Bar. Dugges och Omnipollo hade sju kranar var och det hela var en del av GBG Beer Week. För det första: extremt roligt att se så mycket folk. För det andra: gulligt att se att så många besökare i Omnipollo- eller Duggeströjor. Kändes sektigt, på ett bra sätt, och litegrann som när Iron Maiden kommer till stan.

Brewers Beer Bar är jättebra på öl (och pizza) en helt vanlig torsdag också men den här gången, med två av Sveriges bästa bryggerier, var det så klart inget annat än svinbra.

Vi började med Mango Mango Mango (Dugges och Stillwater) och en Karluminium (Omnipollo). Bägge två är suröl och jag kan absolut rekommendera båda två. Vad Mango Mango Mango smakar är ju rätt uppenbart – mango! – och Karluminium har smak av körsbär. Den slår inte världens bästa körsbärsöl, Kirsch Gose (Victory) men det är ju en helt annan slags öl också.

Big Bang Beer (Dugges) var kvällens överraskning. Det är en barley wine, och därmed rätt alkoholstinn, och mer av en “kul upplevelse” än en riktigt god öl men absolut ett av de roligare inslagen på listan. Väldigt besk, väldigt mycket vört och väldigt fin i färgen.

Vänster: Mango Mango Mango och Karluminum. Vänster, högst upp: Anagram Maple. Vänster, längst ner: Big Bang Beer.

Amun (Omnipollo och The Veil) passerade obemärkt förbi. Flyktsoda (Omnipollo) var slut, vilket var synd för det är en mycket bra öl, och jag hann heller inte prova vare sig Shape Shifter (Dugges) eller Fresh6 (Dugges).

Kvällens stjärna? Anagram Maple. Anagram är en av de bästa stouts jag provat, kanske den bästa, och Anagram Maple har samma grund – alltså blåbärscheeseckake – men med lönnsirap. Det låter helt otroligt sliskigt, jag vet, men det är det verkligen inte. Den är alldeles svart i färgen, bränt sockrig och nästan helt utan smak av blåbär som annars märks så tydligt i Anagram. Får du chansen, testa den!

Efter tre timmar hade vi druckit oss igenom fem sorter var. Dugges val av öl slår Omnipollos – det var trots allt lite överdrivet med fyra sorters stout (varav två varianter på Anagram) av sju möjliga. Och då ska man ändå komma ihåg att jag (Mathilda) älskar stout. Men en mycket bra och väldigt rolig inledning på GBG Beer Week.

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Bärs och brudar

Unni och Mathilda bloggar om öl. Vilken är godast, vilken ska du undvika och vilket ställe i Göteborg har den bästa? Det vet vi.

Mest lästa

  1. Omnipollo och Dugges tap takeover på Brewers
  2. Testat hos Mathilda vecka 11
  3. Omnipollo soft serve på The Rover
  4. En Öl & Whiskymässa
  5. En folköl – ett helgtips