Bläck & Blad

Judging books by their covers

Såklart är insidan viktigast, men det skadar ju inte om utsidan är amazing också? Och vackra böcker är roligare att läsa, så ÄR det bara. 

Känns som det bara blir mer och mer fokus på att göra schnögga omslag (kul!), men också mycket kopierande så mycket bara ser likadant ut (trök). Så den här veckan bjuder jag på lite sköna retrostilar en reminder att böcker kan vara visuell konst också JUH.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

<3

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Let them eat ljudböcker

Funderat en del på att lyssna på VS läsa böcker det senaste, speciellt eftersom det känns som ljudböcker typ håller på att ta över. Är inte på något sätt emot att lyssna på uppläsningar och gör det ofta också, men det är bara inte SAMMA SAK som att läsa själv. 

Det finns ju uppenbara fördelar med ljudböcker, viktigast kanske att folk som har svårt att se etc kan konsumera böcker på ett smidigt sätt, men också såklart att man kan göra annat samtidigt eller lyssna för att slappna av… Och kanske också att man inte kan skynda genom texten utan att allt ges lika mycket uppmärksamhet.

Tycker också att en del författare som läser sin egna böcker kan ge så mycket. Typ Tove Jansson, Torgny Lindgren och Märta Tikkanen som har förmågan att göra hela grejen magisk. Men så finns det de (sorry men tycker t.ex. Sara Lidman som läser sin Lifsens rot hamnar här) som det är smärtsamt att lyssna på. Det krävs så himla mycket för att uppläsarens röst, betoningar, pauser osv inte ska skära sig med texten. Oavsett om de skrivit dem själva eller inte.

Men så här, oavsett om det är en riktigt bra uppläsning så gör det inte samma sak med/för mig. När man läser fokuserar man på EN SAK och bara det är så jävla skönt. Man kan se saker framför sig och sugas in i handlingen på ett annat sätt. Och så älskar jag att hålla i böcker och bläddra och känna att man kommer framåt. OCH att man är i boken, liksom nära författaren för att man utför en motprestation för den som skrivit, och att man har kontroll över hastigheten, kan läsa om kan se och KÄNNA på orden och att man kan vara där ensam utan att någon annan person kommer emellan. Och ja alltså… Det är en annan grej bara att inte bli matad med något utan att få jobba för det själv.

Men to each her own och framförallt så är det som oftast så bra ordnat att man inte måste välja. Dvs man kan både äta kakan och få den nedtryckt i halsen. (OBS skämt. <3)

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

5 boktips med sommarfeeling

Sommar är ju bra tid att läsa för många, så här bjussar jag på några favoriter med sommarkänsla. Och dessutom råkade samtliga bli av kvinnliga författare, så två i ett!

 

 

Bildhuggarens dotter av Tove Jansson

Tove Jansson har ju iofs skrivit en annan bok som heter just “Sommarboken”, MEN den här är bättre och innehåller en hel del sommarhäng i skärgården den med. Bildhuggarens dotter består av flera självbiografiska historier från författarens barndom med hennes knasmysiga och självupptagna konstnärsföräldrar. Det är magiskt, lekfullt, läskigt, ironiskt och roligt. Och eftersom mycket från den här tiden fått inspirera historierna om Mumintrollen är det som att läsa en vuxnare och obehagligt mänsklig version av just muminböckerna. (Nu kom jag att tänka på den där ascreepiga gamla serien med mumintroll som tog av huvudena, följ länken för mardrömmar.)

 

The Past av Tessa Hadley

Ett sommarhus, fyra syskon, tre kids och två outsiders = sommaridyll och känslokaos. Tessa Hadley är amazing på att beskriva människor och deras svagaste och löjligaste sidor utan att det känns hånfullt eller dömande det är avklätt och rakt, men samtidigt varmt och humoristiskt. (Till skillnad från t.ex. Liv Ullman som också är superduktig på att fånga det folk helst vill dölja, men gör det kallt, oförlåtande och humorlöst. Gud vad jag har svårt för henne.) Full av fantasifulla miljöbeskrivningar och små lustigheter rör historien sig mellan syskonens sommar i barndomshemmet och deras mammas flykt till samma hus många år tidigare, och det känns som det förgångna är minst lika närvarande som nuet.

 

We have Always Lived in the Castle av Shirley Jackson

Okej, nu kommer tipsens tips, för det här är något av det bästa jag läst det senaste. Jag vill inte säga för mycket om vad den handlar om (tycker sällan det är det är det viktigaste tbh), men det är sommar-ish i en by någonstans i Vermont, det är ett stort gammalt hus med två systrar och en gammal släkting, det är något hemskt som hänt med resten av Blackwood-familjen flera år tidigare, det är mystiskt och svårt och roligt och språket är HELT OTROLIGT.

 

To the Lighthouse av Virginia Woolf 

Brukar finnas med på listor över århundradets bästa böcker etc, och det är ju välförtjänt. (Men tycker i allmänhet illa om den typen av listor eftersom det skapar en jävligt trång sanning om vad som är värt att läsa.) Själva storyn är minst sagt tunn; en familj planerar en båttur till en fyr, och många år senare görs till slut trippen. Det som är centralt är istället allt som finns i mellanrummen. Karaktärernas tankar, känslor och upplevelser av världen och livet som går bygger romanen, och som läsare guppar man runt mellan olika perspektiv utan någon trygg punkt att hålla fast vid. Det är drömmigt och flyktigt, som att ligga och flyta i havet och se hur molnen drar över himlen. Sommarlugnet alla eftersträvar i bokform alltså.

 

Allt av Jane Austen

Visst, det är kanske inte alltid sommar men det känns så. Man bara badar i känslan av engelska rosor, doftande sommarregn, tunna sommarklänningar, maskrosbollar i motljus, te i trädgården, långa stränder, fladdrande gardiner, rosa körsbärsblommor, ängar, grusvägar, violer, OSV OSV OSV. Det luktar och smakar sommar och det är så fantastiskt roliga, smarta och underhållande historier och jag är avundsjuk på alla som inte läst dem än och kan göra det för första gången nu.

 

HÄR satt man idag alltså.

4 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Så här ett par veckor efter Bob Dylans Sverigebesök tänkte jag ge mig i kast med en liten recension av hans samtliga låttexter (okej, de fram till 2012 för det var vad som fanns med i boken jag hade). Ett ödmjukt och oambitiöst projekt alltså. 

 

 

Tre saker först:

  1. Dylan har inte direkt gått varm på min stereo/iPod/Spotify.
  2. Jag har absolut inte lagt tid på att läsa på eller försöka TOLKA vad varje text egentligen BETYDER.
  3. När Dylan vann Nobelpriset tog jag det typ som en personlig förolämpning. Om en låtskrivare skulle vinna Nobelpriset (vilket jag för övrigt tycker är en jävligt lam idé) så skulle det vara min stora kärlek Leonard Cohen. Mycket gemensamt med Dylan men BÄTTRE LÅTAR. Och om inte han så Tom Waits såklart. No hate please.

Det betyder alltså dels att jag inte hörde munspel osv spelas i mitt huvud medan jag läste och dels att det säkert finns en massa budskap, poänger och hidden gems som jag inte alls brytt mig om att peta i. Det litar jag på att någon annan löser. Det betyder också att jag inte är helt opartisk going in. 

I alla fall. Efter att ha plöjt igenom 600+ sidor av utkramad dylansjäl kan jag konstatera att hans låtkorpus består av:

  • 3% Magi
  • 20% Vart är världen (aka USA) på väg
  • 5% Ballader om orättvisor mot män
  • 30% I’m feelin u Bob
  • 7% Hora-madonna-komplex
  • 10% Omotiverad bitterhet
  • 5% Creepiga väckelsevisor
  • 20% Cowboyhatt

 

 

Det var den recensionen. Stay tuned för fler välresearchade och exakta analyser!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Först: VÄLKOMMEN!!!

Superkul att kicka igång en blogg om något jag verkligen älskar. BOOKS. Yass! 

Jag tänker att mycket kommer vara okej här. Framförallt motsägelser, för det finns fan inget mer tröttsamt än att behöva tycka samma sak idag som igår. Man läser, lever och lär! Också tillåtet är stilbyten, svordomar, pretentioner, missförstånd, åsikter om andras åsikter, orimliga hyllningar, orimliga sågningar, frågor, svengelska och feta kunskapsluckor.

Tillbaka till frågan.

Borde du läsa mer? Det känns som att de flesta man pratar med (me included) har någon slags inbyggt mindervärdeskomplex när det kommer till läsande. Alltså att man borde läsa mer, att man aldrig läser tillräckligt och om man läser är det fel sorts böcker. 

Jag tänker såhär. Alla har tusen grejer de vill göra eller bli bättre på och lika många dåliga vanor de vill bryta. Så fokusera på det du verkligen bryr dig om och som gör dig LYCKLIG. (Också tillåtet här: life coaching.) Jag råkar tro att böcker och läsande är något som är SJUKT BRA för alla, så det är något jag gärna promotar. Men om det är något som mest stressar och ger dåligt samvete, släpp det bara.

Men JA, annars tycker jag absolut att du borde läsa mer! Började skriva en lista på varför men insåg att alla väl redan har koll på fördelarna… Så istället några grejer som kanske kan motivera att läsa om du har svårt att komma igång:

  1. Välj något som verkligen intresserar dig, på riktigt.
  2. Kör på en *snygg* bok du gillar att titta på och hålla i.
  3. Ta med boken (köp/låna pocket!) och läs när du får små pauser, släpp tanken på långläsning.
  4. Läs något med mycket kapitel eller bilder eller stor font eller whatever som får det att kännas som du rör dig framåt.
  5. Kom ihåg att du inte MÅSTE läsa klart böcker du inte känner dig pepp på.
  6. Bonus: kika in här för tips om sköj böcker! :))))))))))

Gammal bild men hans ansikte ser typ ut som mina tår när jag badat för länge.

Massa <3!

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Bläck & Blad

En ny take på boknörderi. Högt, lågt och allt däremellan. <3

Mest lästa

  1. Sååå borde du läsa fler böcker?
  2. Bob Dylan & den stora lyrics-recensionen
  3. 5 boktips med sommarfeeling
  4. Let them eat ljudböcker
  5. Judging books by their covers