Djungeltrumman­bloggen

Archive: Aug 2012

  1. Helgens Spotifylista: Knivderby ger er Underjordens nycklar!

    Leave a Comment

    Att be Knivderby om en Spotifylista känns lika självklart som att fråga Kat Von D om en tatuering, ifall man någongång skulle efterfesta tillsammans med henne intill en tatueringsmaskin. Förtydligande: det där skulle låta som en komplimang. Men, man kanske inte vill blanda ihop äpplen och päron ändå. Vilket jävla som. Knivderby sa ja, och som de levererade. Inte nog med musik på guldfat – också turnéminnen, hjälteutnämningar och uppriktig musikalisk vägledning damp ner i mailen. Tack som fan, vårat favoritderby!

    IMG_1715 -svv.JPG
    Här är mailet i sin helhet, och eftersom det är det trevligaste vi fått på år och dar till redaktionen köttar vi in det, rakt av:

    "Tjena,

    Ulf Lundell-kompilationen kändes för hipsterrätt, att dra fram en massa kreddigt som många redan känner till likaså. Blev istället såhär (Spotifylistan), med förhoppning att någon upptäcker nåt nytt, och med en liten utflikning i text för den som vill. 

    UNDERJORDENS NYCKLAR:
    Den vanligaste frågan vi får är varför vi heter Knivderby. Det korta svaret är för att det var det bästa vi kunde komma på, och det gäller väl alla band. Den näst vanligaste frågan är vilka influenser vi har. För oss och för många andra handlar det inte om att vilja låta som någon annan utan att plocka ihop det som är bäst, av allt som gått in i öronen. Mest gräver man nog ändå där man står, medvetet eller omedvetet.

    Det finns en massa band i KD:s närhet som vi antingen spelat med, inspirerats av eller snott något ifrån – en textrad eller tillfälligt lånat en bandmedlem. Band som man kanske har sett några gånger för mycket för att någon kompis spelar med dom, eller för att man vill ta en öl och se nåt man vet är bra. Flera har slitit hårt, rest runt i Europa och spelat för publik bestående av en bartender, vakten och en blind schäferhund. Några känner vi inte alls, men dom är grymma. Alla är dom är hjältar i vår bok.

    Wired For Mono var länge ett favoritband. Vi fixade en klubbkväll i IOGT NTO:s lokaler i början av 2000-talet i orten vi kommer ifrån. Om man betalade en hundralapp extra i hyra så fick man "ta ett glas vin till maten". Den extra avgiften betalades, och någon mat serverades inte under kvällen. Att se WFM där var som en perfekt korsning mellan Union Carbide Productions och The Soundtrack of Our Lives. Inte undra på att Ebbot var en av deras ivrigast påhejare. Om några vill bilda ett riktigt bra band borde de söka upp WFM:s trummis Lennart. Hans t-shirt "The second best Keith Moon type of drummer" säger väl det mesta. Deras demolåtar var magiska med "A Harbor and An Anchor" och ursprungsversionen av "All set up".

    Apropå det kan det vara värt att komma ihåg att olika tjänster som Myspace, Spotify och annat kan försvinna och att de långt ifrån innehåller allt som är värt, som uppsala Mother Superiors debutskiva. Det enda säkra sättet att ha tillgång till sin favoritmusik är att bygga upp en egen skivsamling!

    En annan i raden av märkliga upplevelser var när Knivderby spelade med ett av de andra banden. Vi låter dom vara anonyma. Den överförfriskade basisten kom plötsligt fram till den av oss som skulle sköta ljudet och frågade om vi sett hans bas. Mixaren för dagen försökte behålla lugnet och förklara att basisten hade den på sig. Det blev mot all förmodan en väldigt tight spelning.

    /KNIVDERBY"

    Förra veckans lista: Magnus Ekelund ger dig Magnus Uggla

     

  2. En klubbrunda!

    Leave a Comment

    Vi är i en övergångsperiod, mina vänner. Vecka 35 är de sju dagarna då det blir som tydligast att sommaren och hösten möts, innan de går skilda vägar åt. Det låter dramatiskt, men egentligen är det bara ett sätt att berätta det är nu sommarklubbarna tar sina avsked, och höstklubbarna säger hej. Men hade jag sagt det rakt ut hade detta blivit en mycket kort ingress.

     
    Foto: Rebecka Bjurmell.

    Torsdag
    Enda sedan jag var 17 år har jag hängt på Jazzhuset på torsdagarna. Okej, det är definitivt en efterkonstruktion att jag hängde där när jag var 17, jag var där en gång, men så fort jag fick var jag där desto mer. Där har jag spelat live, spelat skivor, hängt i trappan, druckit bärs, druckit järn, druckit bubbel (?!), druckit rom&cola, dansat mig svettig, upptäckt nya band, sett favoritband, hånglat, raggat och haft väldigt, väldigt mycket roligt. Just därför är jag så himla glad att jag nu slår mig ihop med min ständiga vapendragare Fanny Wijk, Tur&Returs Sara Berndtsson från Karl Sundström från Ram Di Dam för att se till att Göteborgs bästa torsdagsnätter återigen utspelar sig på Jazzhuset. Kokomo heter klubben, premiären är ikväll och jag hade blivit så OÄNDLIGT glad om ni ville komma! Två fina band står dessutom på scen, Milano Sun och Holy Family. Kom, så hänger vi!

    Fredag
    Fredag. Fredag, fredag, fredag. En upptagen fredag på Göteborgs klubbscen dessutom! Det finns lite för mycket att göra liksom! Jag inleder min kväll på Henriksbergs Takterrass, där Magna Mater och Antenna spelar live, och jag spelar skivor en liten sväng. Det blir skoj! Sedan vill jag hinna förbi den där hästen på Jazzhuset. För det är Superhjältetema på Feed The Horse och jag kan bara drömma om hur snygga alla kommer vara! Den sista timman spenderar jag på Nefertiti, för att avtacka Cake. Och kanske fyllekäka lite tårta om det finns någon kvar!

    Lördag
    Det är tyvärr här som Drömmen om Sommaren tar slut. I alla fall om man får tro Ritz, och det tycker jag absolut man kan göra. Är man lite optimistisk kan det säkert vara uteserveringsväder och det är just sådant som är viktigt den här sista helgen innan hösten. När jag känner mig lagom somrig och go tar jag, som så många gånger tidigare de senaste månaderna, vagnen till Botaniska för att hälsa på Villan. Det är den stora avslutningskvällen och det utlovas karneval och grejer. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men om By Haart går all in kan det liksom inte bli annat än urballat och hur kul som helst! 

    Tack för det här året till sommarklubbarna! Och mörkret roligare nu till höstklubbarna!

    Har jag dålig klubbsmak? Sluta gnälla och kolla klubbguiden istället!

    Puss!
    /Karin

  3. Djungeltrummanredaktionen planerar WOW 2013

    Leave a Comment

    Djungeltrumman har fått i uppdrag att planera Way Out West 2013. Hehe. Skämta? På redaktionen bråkas det rätt mycket. Vad är punk? är tillexempel ett stående slagsmålsämne. Så, vi bestämde oss för att planera festivalen var och en för sig. Luger för fan! Vakna. Såhär vill Djungeltrummans Martina, Karin, Lars, Anna och Sebastian uppleva Slottsskogen 2013 (klicka på bilderna så blir de större!) :

  4. Angående mitt humör

    Leave a Comment

    Lars tycker jag ser så deppig ut idag. Matt och utled, typ. Det är delvis sant eftersom jag hade en riktig rövnatt. Ba, vaknade hela tiden. Men i själen är jag glad. Dock att jag är för trött (eh, glad) för att säga detta till Lars. Använder därför Djungeltrummans blogg till att kommincera hur jag mår inombords:

    Eller….?

    image

    Lars. Jag lovar. Jag är glad.
    /Martina

Djungeltrumman­bloggen

Mest lästa

  1. Yxor och feminister
  2. #förvarendakatt
  3. Djungeltrumman <3 Carlings
  4. Djungeltrummans stora julfest!
  5. Följ med oss till andra sidan!