Dadgostar Empire

Archive: Sep 2014

  1. Leave a Comment

    Exakt såhär såg jag ut då jag, i väntan på bussen, upptäckte att småmesig pop faktiskt kan vara rätt själastimulerande.

    Livet med hörlurar, hörni. Öppnar nya dörrar jämt.

    Nåväl. Man har ju noterat att solen fortfarande lyser starkt. Det börjar bli misstänkt. Undra om Gud typ kommer kräva nåt av oss snart? I utbyte, liksom. Av historien att döma vet vi ju att den jäveln kan vara riktigt hal.

  2. fredag

    Leave a Comment

    Befinner mig för tillfället i ett lökigt grupprum med Martina. Vi diskuterar ämnen som kapitalism, Marx och inbördeskrig som om det var helt värdsliga samtalsämnen. För det är sånt intellektuella gör på sin fritid.

    Jorå.

    Jag undrar om det finns nåt värre än folk som refererar till sig själva som “intellektuella”. Henning Mankell gjorde det i nåt tv-program och jag känner bara… Lol. Skojar man när man säger så eller är det möjligt att ha såpass lite självdistans? Fast vad skoj ändå. Att lalla runt i en värld bestående av mig själv och mitt *intellekt*. 

    Nä, tacka vet jag Slakthuset. Där består världen av vodkaredbull och techno. 

    All you need in life. 

  3. Leave a Comment

    Alla mina friends har benefits. Massor! Dom är så bra, så duktiga, SNÄLLA. Fina, rara, söta. Och jättesnygga. Det är mest därför vi har så kul tillsammans.

    För det viktigaste är ju att man är snygg, som Signe brukar säga.

    Äh, dom har allt, helt enkelt. I helgen har vi ätit tapas och druckit drinkar med klatschiga namn, gått på *klubb*, druckit kaffe och ätit världens kanske godaste fika. Högt och lågt och hej och hopp. Vill inte skryta men vi är så jävla FESTLIGA.

    Vi 4 ever

  4. Leave a Comment

    Ikväll blir det åka av, hörni. Om nån timme tänkte jag möta upp några från klassen och se geniet Zoë Song på Imperiet. Typiskt sån musik min far kommer lyssna på och avfärda med “det HÄNDER ju ingenting!”

    Men vet du vad, kära papa, det händer en hel del.

    Efteråt beger vi oss ut i Guds gåva till mänskligheten: naturen. Skog och vind, vet ni, det är grejer det. Det är framförallt fest. Blir trött i hela kroppen vid tanken på att vara social och alert hela kvällen. Saknar mina gedigna, megabästa vänner.

    Men antar att en hade kunnat ha värre problem en småkylig lördag som denna.

    /Diplomaten

  5. Leave a Comment

    Kolla, vad fyndig jag är! Lillfyndarn.

    Anyway, idag har jag varit i lillskolan och lärt mig om storpolitiken och andra löjeväckande, usla ämnen. Varför säger jag usla? Jo, för att de är det. Det finns så många olika aspekter av ett så simpelt ämne som demokrati att en får lust att kräkas ut lillsjälen. Och man börjar ifrågasätta allt! Luften man andas! Marken man går på!

    Nej, fy.

    Som tur är finns öl. Inga aspekter finns förutom a) gott b) berusning.

    Appropå sociala skojigheter. Något jag noterat är att alla jag träffat från Australien och USA har kommenterat hur skygga svenskar är. Artiga men sjukt osociala. De stackars utbytesstudenterna är så jävla förvirrade. Var är allt härligt häng? Alla festliga get togethers?

    Och jag ba dis is SO typicaaal swiiiden. When i was in ÅSSIE, everything was sooo naaajs…

    Exakt den bruden är jag.

    Skämt åsido, hur tråkigt är det inte att det ska vara så? I ren protest ska jag nu sticka tillbaka till campus för fredagsölen. Varför? Jo, som Ernst brukar säga, för att jag vill.

  6. Leave a Comment

    Ser vanligtvis inte såhär läbbig ut vid studietillfällen men tänkte att jag, i en plötslig våg av generositet, kunde bjussa er på lite torsdagsdramatik. Det förtjänar ni, era små Göteborgarsjälar. Eller ska jag säga BÖNDER?

    #stockholm #storstadsbrud #söder4ever

    Överväger om jag ska börja prata med snobbiga i:n och annat smått och gott som stegvis tar mig närmare drömmen om att bli en tvättäkta 08.

    Närå. Så kul är det inte. Det har exempelvis luktat kiss i tunnelbanan både en och två gånger. Allt är själaskakande dyrt. Och horribla slangord såsom “keffis” förekommer alltför ofta på gator och torg.

    Snart är jag hemma i er regniga men efterlängtade soffa, Göteborg, och då ska vi kramas och fika till rimliga priser.

    M Y Z

  7. ung, obesvarad

    Leave a Comment

    Plötsligt är det redan torsdag och första skolveckan lider därmed mot sitt slut. Det har varit svettigt! Ångestfyllt! Roligt! 

    Känsloanarki när det är som smaskigast, helt enkelt.

    Mitt arma tonårspsyke har förstås tagit detta mycket hårt. Hjärnan har gått på högvarv. Och de riktiga föreläsningarna har inte ens börjat än. Men det kanske är där det blir bättre? Lite mer rutin, vardag. Nu får vi bara frågor om de kommande tre åren i fejjan som ett block tegelstenar: 

    VAD SKA DU GÖRA 2016?
    HUR KOMMER DU KÄNNA?
    HUR SKA DU BETE DIG PÅ ARBETSMARKNADEN?
    VEM ÄR DU?
    HUR MÅR DU?

    Och jag känner bara att… jag knappt bestämt vad jag ska äta till lunch? Jag får yrsel bara jag tänker på att alternativet kan stå mellan banan och yoghurt – för båda är lika gott och hur i all sin dar går man då till väga? 

    Nä, tacka vet jag fattigmanskylskåpet. Där finns mest bara gröt och rödlök att välja mellan. Hurra!