Dadgostar Empire

Alice ”Sokrates” Dadgostar

Älskar att man efter typ sex års supande ändå är såhär: HUR kan jag vara så bakis? HUR?

Men helt seriöst: HUR kan jag vara så bakis? Jag har blivit det på sistone plus riktigt kraftig ångest. Inte för något speciellt, tvärtom nästan. Det händer absolut ingenting och ändå: det känns riktigt dåligt. Beskrivningen var så träffsäker att ni får den igen:

det känns riktigt dåligt.

Aja. Följande hände igår: åkte till Köpenhamn och kunde än en gång bekräfta min teori om att himlen aldrig är annat än grå därborta. Åtminstone när jag är där. Mycket sjukt. Det är liksom inte bara befolkningen utan själva universum som försöker motarbeta mig. En dåre hade kallat det konspirationsteori och självömkan, ett geni hade kallat det en genial och korrekt bedömning. La 85 danska på ratatouille. Det var ju varma paprikor bara! Ska man veta sånt sen innan? Hatar när man ska veta saker sen innan. Förkunskaper. Min största otillgång.

Vad hände annars? Gick på Little Dragon som var apbra. Skickade kanske åtta galna sms till samma person, fick inget svar, skickade ett mail. AND YOU CAN NEVER GUESS WHAT HAPPENED NEXT *blinkande virusmeddelande*. Skoja. Ni gissar nog rätt på första försöket: absolut ingenting hände. Köpte en halloumirulle och gick hem.

Till andra i dylik situation kan jag rekommendera metoden Kväv Allt. Man får jättegärna känna känslor men det ska långsamt tryckas in i en burk. Det är extremt stabilt och passar alla målgrupper. Tror även Mat-Tina rekommenderade detta i nån intervju för några år sedan. (Jag kollade: hon pratade om ett ”mentalt cementblock” att lägga över allt man tycker känns jobbigt. I rubriken stod att hon ”ser livet från den ljusa sidan”. Jo tack.)

En burk


En person som ser livet från den ljusa sidan 

Inga förkunskaper krävs! Framförallt behöver man inte kunna franska (?) namn på olika upphettade grönsaker.

Finns andra sätt att visa känslor, typ: skriv en text. Skriv åtta galna sms och ett mail och våndas inuti burken. Sitt med rak rygg. Jättebra. Väldigt Thatcherbetonat.

Äh, värre saker har väl hänt, som Elisabeth Höglund skrev i sin krönika om att tjejer ”gnäller” för mycket om sexuella övergrepp. Elisabeth Höglund är en människa proppad med IQ.


Frontfigur och aktivist i kampen om gubbars rättighet till andras kroppar

Måste säga att dessa frisyrer passar min egen frisyrutveckling till punkt och pricka.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}