Dadgostar Empire

Kategori: Okategoriserade

Humanistfeeling

Igår gick vi på Golden Dawn girls på Doc Lounge. Otroligt sevärd! Golden Dawn är högerextremistpartiet i Grekland som blev tredje största parti i typ… senaste valet? Eller det innan? Minns inte exakta år. Filmen följer i alla fall tre närstående kvinnor till högsta ledningen. Hiskeligt.

Bara en liten sak. Dessa filmskapare? What the fudge is up? Jag känner igen samma grej från en dokumentärfilmare som följde en kvinna från det brittiska högerextrema partiet, en dokumentär på svtplay. Det måste FÖRSTÅS vara extremt svårt att göra en sådan här film. Att hela tiden ligga på gränsen. Att kanske försöka få reda på saker och ting men ändå inte vara så kritisk att man blir utestängd. MEN med det sagt: det är ju liiiite öppet mål att filma ett stort fascistparti? Eller? Vad som helst är intressant. Folk älskar ju sånt här. Liksom, vilka är de? Hur ser de ut? Vad tänker de? Vad äter de till frukost? Osv. Man trycker lite på detta i filmen också, typ kvinnorna som säger att folk tror att de ”dricker människors blod” men egentligen är de bara ”vanliga människor” som typ spelar brädspel och älskar hundar (vilket i och för sig är helt obegripligt också men det är bara min ytterst befogade personliga åsikt).

Men okej – det ÄR svårt. Jag vet. Vad ska man fråga? Fast å andra sidan, fråga förslagsvis VAD SOM HELST. Haha. Kanske gräva lite försiktigt i deras sakpolitik. Ta reda på vilka de är. Nånting… konkret. Sista samtalet filmaren har med dottern till ledaren är såhär:

Filmaren: säg att du är nazist.
Dottern: varför?
Filmaren: men så du är inte det?
Dottern: men varför ska jag svara på det?
Filmaren tar upp ett kort på typ alla i partiet där de står framför en nazistflagga och gör Hitlerhälsning. Det är liksom, jag hade inte kunnat iscensätta ett tydligare bevis på att en människa älskar nazismen.
Filmaren: men kolla på det här kortet. Är det inte nazistiskt?
Dottern svarar typ samma som förut. Tillslut säger hon: men vad är grejen? Varför är det så viktigt för dig?
Filmaren: jag är humanist. Nazismen gjorde hemska saker.

Man ba ???? lol haahahha. Dude – du har liksom ett foto med en enorm naziflagga och en person som heilar framför? Vad spelar det för roll vad tjejen säger att de är? Ytterligare medlemmar ur partiet har liksom TATUERAT IN ”sieg heil” på armen och säger att man ”måste hålla sig till sin egen ras” och typ skrattar ihjäl sig när någon frågar om en grek kan gifta sig med nån från nåt annat land? Och en mamma hade typ helt seriöst en fönsterkarm (??) i formen av ett hakkors?

Det är klart dom är nazister hahahahhahahah

Spänningen är oliiiidlig…….VILKEN -ISM KAN HAN TÄNKAS TILLHÖRA!!! 

”Jag är humanist” ah tjena

Man fattar att det är jobbigt och att man blir riktigt ledsen och arg. Men han har ändå kommit så långt. Han står och chillar med dottern på en parkeringsplats (med den här stackars lilla hunden hon vid ett annat tillfälle krånglar på en liten stickad Paris Hiltonsk hundtröja för att sedan… ta av den igen. Riktigt weird), tänker att det finns huuuuuuuuur mycket spännande som helst att säga??!! Eller har jag fel! Jag vet inte. Det var samma sak som hände med den där brittiska filmaren, det slutade med att han blev kickad från att följa partiet eftersom han hela tiden frågade högerkvinnan:

Men vad hände i din barndom?
Vad hände?
Vad hände
i
din
barndom?

Och sen typ skriker han det vid någon fascistmarch: VAD HÄNDE I DIN BARNDOM!!!!!!

Asså jo. Absolut. NÅT måste ju ha hänt nånstans för att man ska dyrka Hitler. Men den här hobbypsykologsituationen – har den någonsin funkat? Tänkte han att hon skulle bryta ihop och börja berätta om övergrepp eller nåt?

hmmmmmmmmmm svårt. Men känner bara att det är liiiite synd att väldigt mycket av intervjufrågorna är

erkänn att du är nazist
erkänn att du är nazist
erkänn att du är nazist
erkänn att du är nazist

*visar bild som jätteuppenbart visar att dom är enorma nazister*

men kolla på bilden
säg nu
tycker du inte att ni är
lite
nazibetonade

Dock FRUKTANSVÄRT SEVÄRD. Go see it

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Min sanning

Jahapp. Ska man skriva nåt sköj här då. Vad händer? Känner mig grinig och ledsen. Jag ska inte skriva deprimerad. Man ska inte slänga med d-ordet som en hänsynslös, oinformerad best som bara tar allt till sitt eget och aggressivt smular sönder. Det ska man inte göra. Således: jag är inte något med d-ordet. Däremot grinig. Pendlar mellan riktigt taggad och riktigt riktigt fylld av gränslöst mörker. 2018! Kingen av alla år.

Har för övrigt ätit en riktigt smarrig semla i Skurups bamba. Det var antitesen till deppigt. Den var verkligen apgod. La den på en servett och tänkte ta en bild till min eminenta Instagram men det såg inte så aptitligt ut med den vita gräddfärgen (snow) mot den vita servetten (egg shell). Det skar sig på något sätt, väldigt långvårdsbetonat, som ju i och för sig är en skarp karaktär också. Men ja, som ni vet, jag är en mycket estetiskt lagd människa. När jag ritade en teckning på jobbet häromdagen fnissade två av två närvarande barn och undrade ”vad det är”. Det är typ artonde gången det händer.

Vad mer? Hmmmm. Imorgon ska vi välja låtar på Inkonst efter en konsert. Om ni kommer kan ni spana efter det neurotiska ansiktet bakom ”skivspelarna” eller vad det heter. Det kommer finnas fyra ansikten att välja mellan.

Tack och adjö

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Glow in the dark

Asså broooooooooor. Jag har haft en fantastisk dag. Började med UMO. Jag ska aldrig fylla 23. ALDRIG! Tänk hur livet hade sett ut om man hade fått svänga förbi där några gånger i veckan? Fan vad jag älskar UMO. Vi måste stjäla alla Leif Östlings pengar och ge alltsammans till UMO. Fick, förutom en själslig omfamning, bland annat glow in the dark-kondomer i sedvanlig brun papperspåse. Vad ÄR ens glow in the dark-kondomer?!? Okej, namnet är en ledtråd. Men ändå?! Fan vad jag älskar alla dessa otroliga barnmorskor som ser på en med snälla och odömande ögon. Ni bär det här landet på era axlar.

I övrigt händer följande: jag skrev en dikt som heter SMASK, SMASK.

Jag fick inte röra vid dig
Fastän du låg i mina armar
Du är orättvisan
Du är flykten

Och för det ska du betala

Du ska betala för gränserna som suddades ut
För att jag i slutet inte längre visste
Vem som var vem

Du åt upp mig med sked
Tugga för tugga
En glass i ett barns händer
Du är en kannibal
Du är en mördare
Och för det ska du betala

Någon måste betala

Lagom tonfall. Matchar min personlighet. Här är en annan som heter I ÅR, ALLTSÅ

Jaha, vad ska man göra nästa år, då?
Skrolla
Skrolla
och skrolla
Bli störst
bäst
och starkast
och snyggast!
Såklart
Jag glömde nästan
Så klumpigt
Jag är klumpig
minst
sämst
och svagast
i år, alltså
nästa år blir det andra bullar

Man skulle kunna säga att min karriär som poet går prettyyyyy prettyyyyyy

GUUUUUUUUUUUUUUUUT

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Hertha & Sigrid & co

Vänner! Hur fan kan jag ha missat Konsthistorier på svtplay? Mmmmmm det är ett ljuvligt program.

Bland annat om Sigrid Hjertén som var verksam i början av 1900-talet och om lerkonstnären Hertha Hillfon. I vanlig jävla pissordning kretsade mycket av kritiken mot dem och deras arbete kring att de var kvinnor och vad som, i Sigrids fall, pågick i deras privatliv. Såhär är det ju för kvinnliga musiker genom historien också. Män kunde vara världens sämsta farsor eller vara helt galna eller fullblown nazister men det var aldrig viktigt, det viktigaste var deras VERK. Kvinnor däremot – hur var de som MÖDRAR? Hur var deras PSYKISKA HÄLSA? Vilka var deras MAKAR? Och så vidare. Väldigt ledsamt. Men! Fuck the world. Titta på Konsthistorier, det är delikat.


Sigrid 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Var så jävla taggad på morgnar (stavning?) förr i världen. Älskade morgonen. Dagens renaste tid. Inget är försent. Allt ska bara börja. Tusen möjligheter, allt det där. Kaffe (asgott), macka med ost (asgott), kanske morgonradio (mys), kanske tända ljus (utopia).

Vettefan vad som har hänt. Ibland går jag ut och springer first thing, i stress. Då känns det bättre, när man är slut i kroppen. Men annars – ångesten? Den kickar in så fort jag slår upp ögonen. Hur ska jag beskriva? Hm… oro, liksom. Oro i kroppen. Allt är försent. Måste göra massa grejer, måste göra mer, kommer inte hinna, måste ändå försöka. Skrolla, skrolla, skrolla. Panik. Man ska inte urholka ord men jag vet inte hur jag ska klä känslan i andra ord än typ stress och ångest. Stress över vad?

Att hinna med allt.

Hinna med vadå?

Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Man hinner med allt men sen uppstår ju känslan igen, den försvinner aldrig, allt som ska hinnas med ersätts med nya grejer ständigt. Och otillräckligheten. Det är inte det att allt känns meningslöst, saker och ting känns högst meningsfulla, det finns massa att se fram emot. Men det utspelar sig alltid i en annan tid, det finns ingenting nu som kan få vara bara, som är tillräckligt nu. Det känns som att dagarna befinner sig i dödläge, det är på mute, en hinna mellan en själv och resten. Allt rullar på men står också helt still. Jag borde verkligen bromsa, inte köra på hårdare, som ju är den konstanta impulsen. Men det är väldigt svårt. Det är svårt att ta det lugnt. Det är svårt att andas en sekund utan att få ångest sedan över att man slösat tid på att andas istället för att jobba på något, producera något. Det är ett oändligt maskineri. Jag känner mig inte trött. Jag känner mig manisk. Jag vill att någon ska kedja fast mig vid en soffa och säga NU SITTER DU HÄR. Nu måste du sitta här och kanske, jag vet inte, äta en semla. Dricka kaffe. Titta ut genom fönstret. Vad som helst men –

nu får du fucking SITTA HÄR

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Morgonekot anno… 1941? Hehe

Det är ju sen gammalt att borgarna och sossarna tävlar i vem som älskar SD mest. Lite tråkigt, kan tyckas. Nazism ÄR tråkigt. Nu senast kom en debattartikel från M:s jätteläskiga partiledare Ulf Kristersson och partisekretare Gunnar Strömmer:

När den så kallade Reva-debatten rasade för fem år sedan fick polisen inte tillräckligt med stöd, anser M-topparna. De vill se en ”radikal” ökning av antalet som lämnar Sverige efter ett avslag på asylansökan och lanserar flera förslag.

Bland annat att poliser ska kunna omhänderta mobiltelefoner när så behövs för att fastställa en identitet. Dessutom vill M att fler personer ska kunna placeras i förvar i väntan på utvisning.

Det ekonomiska stödet bör också begränsas, skriver Kristersson och Strömmer: Kommuner ska inte få ge bidrag annat än i nödfall och vuxna personer ska bara ha rätt till akut sjukvård.

Det är inga enkla reformer, men nödvändiga, skriver de:

”De är också helt avgörande för att återupprätta förtroendet för en rättssäker, konsekvent och hållbar svensk migrationspolitik.”

(Sammanfattning från sverigesradio.se)

”Det är inga enkla reformer”. Nej hehe. Kristersson! Fantastisk människa. Vad följs då den här nyheten upp av när SR rapporterar?

Bankkoncernen Swedbank redovisar en rörelsevinst på 6 016 miljoner kronor för fjärde kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 5 141 miljoner kronor motsvarande period ett år tidigare.

En utsökt vinst på nätta sex miljarder. Bara för Swedbank. I vanlig har jag ju ingen aning om vad de här olika ekonomiorden betyder trots att jag gått i skolan i typ 16 år sammanlagt (men hade jag bara vetat vem som skrev GÖSTA BERLINGS SAGA så hade jag känt mig SÅÅÅ MYCKET TRYGGARE!!!!!! HJÄLP MIG EBBA! *ropar på hjälp på en öde ö där alla som vet vem som skrev Gösta Berlings saga sitter i en båt på väg bort*) men jag vet en sak: sex miljarder är apmycket.

Vad tjänar VD:n Birgitte Bonnesen själv? En fast årslön på 13 miljoner kronor.

Jag kan ingenting om ekonomi men om jag räknar själv utifrån mina egna vikarietimmar så blir det måååååååååååånga timmar hehe. Years and years. Hur som helst, åter till det här med att begränsa ekonomin. Vad var det han sa, Kristersson?

rättssäker
konsekvent och
hållbar
politik

Om vi allihop nu räknar på fingrarna. 6 miljarder till Swedbank. 0 till människor på flykt. Hur ska vi göra för att återupprätta rättssäkerheten? Hur ska vi göra för HÅLLBARHETEN?

hahahaha asså… konsekvent är han ju i alla fall, det får jag ge Moderaterna. Vi får aldrig gå på när borgerligheter (och sossar) mässar om att det inte finns pengar. Att vissa människor MÅSTE ha massa pengar så att de ska kunna ”investera”och ”skapa jobb”, jag menar, HUR TYCKER VI ATT DET GÅR? Med klimatet? Välfärden? Skola, vård? Vad gjorde DU förra året när Bonnesen tjänade 13 miljoner kronor? Väntade på att bli inringd till någon bemanning där du inte hade några rättigheter och jobbade för minimilön? Jobbade hundratusentals timmar övertid på något äldreboende eller förskola som var underbemannad?

Vad är det för ekonomiskt system vi är så måna om att upprätthålla? Fattar inte. Och så Björklund, ”beslagta folks mobiler i klassrummen så blir det bättre ordning”

Juste… det är ju MOBILERNA som är det största problemet i ett land där det knappt ens finns några lärare. Asså CRINGE!!!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Fattar ingenting

Alla nyheter känns så himla surrealistiska nuförtiden. För några dagar sedan rapporterades nyheten om botoxinjicerade kameler. Det är tydligen en grej. Följande rubriker:

Botox stoppar kameler från skönhetstävling

Kameler diskades från skönhetstävling – använde botox

Botoxskandal på kamelfestival

Korrigerade kameler diskas i skönhetstävling

I skolan lärde vi oss att det finns en grej (ytterligare en grej som finns) att bara copypastea något man hittar till ett annat dokument och så är det ens eget verk. Konst är fantastiskt. Man skulle kunna copypastea någon av de här artiklarna och ställa ut? ”Botoxskandal på kamelfestival.” Eller starta ett coverband som heter Korrigerade Kameler. Jag vet inte varför det måste vara cover, det känns som det mest logiska.

DN: ”Men årets festival drabbades av flera pucklar på vägen.”

Lista på samtidssurealismen:

  1. Innehållet i nyheterna
  2. De helt skandalöst vidriga ordvitsarna (i direkt följd säkert)

Känner mig kränkt å kamelernas vägnar. Jag försöker inte göra mig lustig över själva nyheten, det är det enda jag menar, allt är så jävla FUCKED!!! Och Lean och Lasermannen. Hundratusentals metaperspektiv. Konst är asjobbigt.

Jag blir för övrigt typ lite, lite stressad av att vara så alert och obakis en lördag. Så mycket tid. Oceaner av tid. Så många timmar av alert -och frihet. Jag kan inte relatera till den tillståndskombinationen. Jag blir stressad över att det kommer ta slut och när ska det ta slut! Haha fyfan. Hela mitt liv är präglat av IDIOTI.

KRAAAAAAAAAAM

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Ett antal tips

Igår var vi på uppläsning på Inkonst. Kändes befriande med ett större utrymme. Förra gången var lokalen liten och ytterst kvav samt upplyst med något mycket inskärande. Varenda por blev en komet i pannan. Sådana här saker hände: man gick på golvet. Någon skrek förskräckt: GÅ INTE PÅ KONSTVERKET! Och man förstod inte vad som var konstverket. Jag skriver inte detta för att med mening förringa künsten. Det är bara en helt naken throwback. Jag har dessutom för mig att handtaget eller låset till toan var lite löst. Jag litar inte på lokaler med dåliga lås på toan och gömda konstverk man eventuellt komma förstöra.

Följande hände på Inkonst: fick först helt seriöst kanske tre komplimanger om mitt hår. Jag har slagit rekord i antal duschningar utan hårtvätt. Sammanträffande? I think not. Jag vet förvisso att fett hår är typ grundkällan till all modern trend. Men ändå! När jag gick upp för att läsa fick man en fortune cookie (heter det så?) som man skulle läsa. Personen innan mig hade läst på tyska eller holländska eller vad det var eftersom det stod på lappen. Jag gjorde samma. Rebecka sa sedan: du vet väl att det står på engelska om man vänder på lappen. Jag: joooo. Nån annan: jag trodde du läste på utländska i solidaritet med den förra.

Rekommenderar således solidaritetskortet till alla som vill dölja sin låga iq på uppläsningar.

Köpte en liten delikat skål med blandade nötter som jag i princip inhalerade efter tre glas vin medan vi tiggde autograf av Elis Burrau. I min bok skrev han:

Till Alice. Fortsätt ”vara rebell”.

Blev både glad och fundersam. Ett bra tillstånd ändå.

Sen gick vi hem.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Skarp och färsk analys av dagsläget

Asså svensk film. Svensk film… jag vill så himla gärna att den ska vara bra. Jag skriver ”den” för att det finns en sammanfattande kategori som innehåller 95% av alla svenska filmer: jättepin och cringe. Jag fattar fan ingenting. Jag ska inte uttala mig alltför mycket, jag har ingen kunskap om filmskapande, det verkar supersvårt men

MEN HUR KAN DET ALLTID VARA SÅ OTROLIGT USELT

hahahaha asså vi kollade precis på Kyss mig och alla scener är typ The Room-nivå? Hur svårt kan det vara att inte skriva ett så otroooooooooooligt orealistiskt och banalt manus? Hur svårt kan det vara att INTE HA MED EN FLYGPLATSSCEN I SLUTET?!??

Alla dessa flygplatser!!!!! Vafan händer hahaha hur ofta är gemene man på en flygplats i direkt anslutning till nån misslyckad romans? Och alla dessa överdramatiska repliker stapplade på varandra? Och olika dramatiskromantiska inslag av dramatiskromantisk musik och olika kroppar och typ ett lakan som ligger i perfekt höjd med bröstvårtan men liksom preciiiis så att bvårtan syns? Herrejesuskristus. Detta gäller alla filmer. Alla filmer med Helena Bergström. Alla med resten. Det är typ de två grupperna som finns.

FÖRUTOM SOLSIDAN!!! Omg. En riktigt bra svensk film???? For real

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Jag måste bara säga en grej. Jag är inte lika kränkt som det kanske verkar att döma av de brinnande versalerna. Lite. Hur som helst!

Börjar bli så jävla trött på att diskutera saker med folk som direkt menar på att en förändring är en inkörsport till en annan förändring och sen TILL EN TILL OCH EN TILL OCH SEN BLIR ALLT NORDKOREA OCH ALLA DÖR I PESTEN OCH DET MANLIGA SLÄKTET UTROTAAAAAAAAS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ungefär såhär:

Jaha. Du tycker att den här skildringen är sexistisk? Snart får man väl inte skildra nånting längre. Snart får man väl sitta med MUNKAVEL. Snart blir det väl censur på exakt allt här i världen. Man kan inte börja med ett förbud för då blir det svårt att sätta gränsen – vart ska man sluta?

Jaha. Samtyckeslagen. Snart får man väl börja skriva kontrakt om man ska ligga med någon. Snart får man väl börja lämna in en uppsats om man ska ligga med någon.

Jaha. Metoo. Snart får man väl knappt krama någon längre. Snart får man väl knappt säga hej på gatan. Nordkorea. Femifascism. Mussolini ringde. Rena rama tredje riket. Hur ska man ens bete sig? Hur ska man göra sin kopp kaffe på morgonen? Allt är ju sexism nuförtiden.

Hahahahaha

Hur kan det vara så svårt? Nej, det är inte svårt att dra en gräns. Du får inte våldta och trakassera någon – där går gränsen. Begränsningar av sexistiska och rasistiska åsikter och handlingar är – håll i er – begränsningar av rasistiska och sexistiska åsikter och handlingar, vilket är ett bra tecken och ett steg mot – håll i er – en ÖKAD frihet för FLER MÄNNISKOR.

OMG????????? Is it true?????? Kan begränsningen av något leda till MER FRIHET ?????

Vi lever i ett samhälle som i allra högsta grad är präglat av censur, förbud och ofrihet. Rätten till ens egen kropp, förutsättningarna och möjligheterna man har är extremt relativa på arbetsmarknaden, inom kulturbranschen, you name it. Så sitter det typ tre personer längst upp på toppen och gormar om yttrandefrihet och olika rättigheter och så fort någon annan, något absurt UFO som typ en kvinna får komma till tals så inleds den klassiska sluttande plan-festen.

MAN JU FÅR INTE ENS ANDAS LÄNGRE SOM MAN
MAN KANSKE FÅR TA MED EN STENCIL SÅ ATT TJEJER KAN SKRIVA UNDER INNAN LIGGET
VADÅ ERA RÄTTIGHETER, MIN KONSTNÄRLIGA FRIHET DÅ?
PK-MAFFIAN
ALLT FALLER

Med olika domedagstrummor. Asså… snark. De olika ”normaliteter” vi känner till är byggda på otroligt radikala idéer om klass och kön. Men eftersom det är standard så blir ”radikalisering” i det här pissiga samhället att exempelvis införa en samtyckeslag som ändå typ inte komma göra någon skillnad. Det blir också ”radikalt” och ”farligt” och ”svårt” och ”censur” att typ ifrågasätta porträtteringen av kvinnor och kvinnokroppar i media för VART SKA MAN SÄTTA GRÄNSEN SEN? Hahaha. Men asså… man kan diskutera såna här saker MED GRÄNSER! Man kan diskutera trakasserier och mena trakasserier och gränsen går vid trakasserier. Man måste kunna betona och ifrågasätta en struktur utan att det blir ett sluttande plan som tillslut omfattar allt och då blir det omöjligt. Vi lever i en kapitalism och i ett patriarkat, allt vi gör är präglat av det. Det är klart som fan att folk kanske pratar om feminism och sedan lyssnar på nån låt med assexistisk text, rakar benen, ligger med nån meeeeeeegadouche, kollar på valfri tv-serie där alla kvinnor ser likadana ut, osv osv. Vi måste ändå kunna ifrågasätta och arbeta för förändring I SAMMA VEVA.

Anser man att debatten kring kvinnokamp, klassklyftor och rasism är helt gränslös och otymplig och att det kommer innebära en negativ och radikal begränsning av ens egen frihet, ”omvänt förtryck” och så vidare, så kanske det är dags att fundera på sin egen ställning. ELLER?

OBS! Finns naturligtvis undantag (som vanligt) men jag tror ni fattar vilka jag menar med sluttande plan-etablissemanget.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}