Dadgostar Empire

Kategori: Okategoriserade

Hallå där, ökenråttor och partypinglor

vad händer på alla mesiga platser en dag som idag, mån tro? Och med “mesig” menar jag förstås icke-Stockholm. FÖRSTÅS. Älskar att bada i denna ocean av högintelligens och universitetskaffe vareviga dag. Att känna den ljuvliga doften av vad allas vår egen Anna Kinberg Batra en gång sa: Stockholmare är smartare än lantisar (följt av ett casual vadårå?-leende som om detta påstående varit en helt världslig sak). 

NÄRÅ! ¾ av koppen uni-kaffe brukar vara okej, sen smakar det rövgrotta, det ska ni veta. Hur som helst: hoppas ni har det bra därute, oavsett om ni är förlorade tonårssjälar, tillhör kategorin med det piniga namnet “unga vuxna” eller helt enkelt min arma far som i en månad framöver får bo alldeles ensam på Erik Dahlbergsgatan. 

I övrigt: igår fick jag ett mail från Karolinska Institutet med detta innehåll:

“Svaren du gjorde från den senaste uppföljningen pekar på att du har en veckokonsumtion av alkohol som kan innebära risker för din hälsa.”

Håhå jaja. Man tackar. Det är inte bostadsbristen eller betygspressen eller tankarna på eventuell, framtida arbetslöshet som kan innebära risker för din hälsa. Det är inte den allt smalare budgeten för svensk psykvård eller växande utgifter och studielån. Närå. 

Det enda vi bör lägga fokus på är det här eländiga drickandet *unga vuxna* verkar vara så fixerade vid. Vad är det frågan om? Varför hålla på och dricka när vardagen är så ljus? Det är ju för guds skull SKADLIGT FÖR HÄLSAN! 

Jag förstår inte. Och det är kanske kvittot på att Batra hade rätt? Jag är och förblir en lantis för jag förstååår juuu iingentiiiing av dessa resonemang och fokus här i den stora vida världen.

Nåväl. Ikväll ska jag, Sebbe och min tentaångest gå på Interstellar. Mys. 

Kram och puss

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Afflecks (icke)hjältedåd

Innan jag hoppar rakt på veckans tråkigheter vill jag bara berätta hur roligt det var när jag berättade för Sebastian om min kärlek till Sad boys igår. Halade till och med fram sanningen om “never stop producing!” till en helstekt Sherman på Yaki i somras. Gossebarnet sa ingenting men jag såg i hans ögon att han blev en smula orolig för min mentala hälsa. 

Å andra sidan: vem vill ägna sig åt normaliteter när man kan bada i pubertala pojkars texter om knark och Zooey Deschanels ädla delar? 

Jovars. Hur som helst, häromdagen såg jag nyheten om Bill Mahers uttalande om att alla muslimer är galningar och representerar våld, Islam är en sjuk religion och så vidare. Det klassiska. Ben Affleck, som satt i samma studio, stod i sin tur upp för dessa miljontals muslimer och hävdade att man inte kunde dra alla över en kam. 

Jag blir trött i hela kroppen av att bara läsa artikeln. Dödstrött. Vareviga dag diskuteras den här “sjuka” religionen, olika delar av Koranen vrids fram och tillbaka och samtliga muslimer är brottslingar, terrorister, förrädare. De representerar ISIS! Jihad! Al-Qaida! Spring, göm er, ta skydd för snart kommer det muslimska brödraskapet och ÄTER UPP ER! 

Ungefär så låter det i amerikanska medier. Folk som kallar sig experter spyr ur sig dessa totalt obefogade åsikter varje dag. Denna spridning av främlingsfientlighet och hat gör mig kräkfärdig. Förut blev jag upprörd, la fram argument som att alla religioner ju har extremister. Breivik? Han och hans älskade kristendom – representerar han alla kristna kanske? För att inte tala om alla våldsamma, sjuka delar av Bibeln. När ska det här tas upp? När ska en muslim bli inbjuden till Fox News för att prata om alla hemskheter kristna står för? 

Allt det där funderade jag på förut. Men när jag nu betraktar hur Ben Affleck målas upp som hjälte, när jag hör applåderna efter att han utropar “det är diskriminerande! Alla är inte extremister!” så blir jag bara trött. Ärligt talat – se på oss. Se på vår historia. Se på vår så kallade multikulturalism och tolerans. Class of 2014. Vårt bagage, våra förfäders smärta och kamp och krig. 

Se på vad vi, med allt det där lagrade i våra sinnen, applåderar för? 

Ärligt talat. Kom igen nu! Vi måste gå vidare. Jag orkar inte diskutera antirasism och diskriminering en gång till. Jag applåderar inte Ben Affleck. Det är ta mig fan orimligt. Vad ska vi applådera härnäst? Att folk kan äta med kniv och gaffel? Sätta på sig byxorna själva på morgonarna? För jag vågar säga att lika mycket kunskap krävs för att förstå att alla muslimer inte är ISIS-förespråkare. Att alla religiösa skrifter kan tolkas på oändligt många sätt. Att vi inte kan hålla på och döma varandra utifrån färg och ursprung och bakgrund. 

Kan vi snälla bara sätta punkt för debatten nu? För jag pallar inte mer. Jag pallar inte höra fler applåder. Jag pallar inte höra mer om fullkomligt normala kunskaper som blir wow-ade. Vi måste börja höja ribban.  

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Att få det här i ansiktet en fredagsmorgon. Det svider i ögonen som schampo, ska ni veta. En kickspark rakt i ansiktet.

Netflix, Netflix, på väggen där, säg mig varför ni detta mot mänskligheten gör?

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

ravelös

Hej alla glada (och ni andra förstås), jag är en tjej på 18 jordsnurr som söker bra betyg på tentan och en lagom dräggig fylla på helgerna. Nån som känner sig manad att bringa mig detta? Hör av dig! 

Ungefär så lät breven jag brukade skicka till KP. Kanske lite annorlunda. En gång skrev jag en insändare om hatet mot personer som skrev “jag är 17 snart 18”. Man VET ju liksom att 18 kommer efter 17? Fattar ni inte det, era dumburkar? Fyfan. 

Nåväl. Ber hemskt mycket om ursäkt, återigen, för horribel uppdatering. Vet inte vad det är med mig. I alla fall, på sistone har detta hänt:

– Skrivit två uppsatser, båda om amerikansk politik. Jag älskar det landet så mycket att jag vill lägga mig ner och lipa. Flera gånger om dagen. Kan man bli ett sånt där psyko som gifter sig med områden? I så fall vill jag boka redan idag. 

– Skulle gått på ett stycke rave i Rågsved med Markus, Joel och Joels konstfackvänner varav en i svart polotröja. På väg dit fick vi dock reda på att polisen inte är ett stort fan av snabba glasögon och skojiga huvudbonader, så vi fick helt enkelt banga. Och där satt jag, med pälsjacka och rött glitter i fejjan, ravelös och miserabel. Kära *snuten*, ni har uppenbarligen INGEN känsla för fredagsmys.

– Har gått på lägenhetsvisning i Aspudden. Folk knackade i väggar, frågade efter tumstock, hade kanske åtta olika frågor om rören till mäklaren med riktigt obehaglig stockholmsdialekt (den var liksom så djupt rotad så oavsett vad han sa lät det som “hummer hummer, stora båtar, sliskig skumpa, hummer”)… Jag, lillexperten, ville naturligtvis också simma i detta *bostadsintellekt* så jag gick runt och såg väldigt fundersam ut. Erfaren. Här kommer dock en exklusiv lista på information jag kan få ut av att se en lägenhet:

fin
ful
fräsch
ofräsch

tadaa! 

Jaja. Berättar mer nästa gång. På fredag ska jag äta middag med en gosse. Nu ska jag äta fil. 

LÄNGE LEVE AMERIKA

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Exakt såhär såg jag ut då jag, i väntan på bussen, upptäckte att småmesig pop faktiskt kan vara rätt själastimulerande.

Livet med hörlurar, hörni. Öppnar nya dörrar jämt.

Nåväl. Man har ju noterat att solen fortfarande lyser starkt. Det börjar bli misstänkt. Undra om Gud typ kommer kräva nåt av oss snart? I utbyte, liksom. Av historien att döma vet vi ju att den jäveln kan vara riktigt hal.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

fredag

Befinner mig för tillfället i ett lökigt grupprum med Martina. Vi diskuterar ämnen som kapitalism, Marx och inbördeskrig som om det var helt värdsliga samtalsämnen. För det är sånt intellektuella gör på sin fritid.

Jorå.

Jag undrar om det finns nåt värre än folk som refererar till sig själva som “intellektuella”. Henning Mankell gjorde det i nåt tv-program och jag känner bara… Lol. Skojar man när man säger så eller är det möjligt att ha såpass lite självdistans? Fast vad skoj ändå. Att lalla runt i en värld bestående av mig själv och mitt *intellekt*. 

Nä, tacka vet jag Slakthuset. Där består världen av vodkaredbull och techno. 

All you need in life. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Alla mina friends har benefits. Massor! Dom är så bra, så duktiga, SNÄLLA. Fina, rara, söta. Och jättesnygga. Det är mest därför vi har så kul tillsammans.

För det viktigaste är ju att man är snygg, som Signe brukar säga.

Äh, dom har allt, helt enkelt. I helgen har vi ätit tapas och druckit drinkar med klatschiga namn, gått på *klubb*, druckit kaffe och ätit världens kanske godaste fika. Högt och lågt och hej och hopp. Vill inte skryta men vi är så jävla FESTLIGA.

Vi 4 ever

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Ikväll blir det åka av, hörni. Om nån timme tänkte jag möta upp några från klassen och se geniet Zoë Song på Imperiet. Typiskt sån musik min far kommer lyssna på och avfärda med “det HÄNDER ju ingenting!”

Men vet du vad, kära papa, det händer en hel del.

Efteråt beger vi oss ut i Guds gåva till mänskligheten: naturen. Skog och vind, vet ni, det är grejer det. Det är framförallt fest. Blir trött i hela kroppen vid tanken på att vara social och alert hela kvällen. Saknar mina gedigna, megabästa vänner.

Men antar att en hade kunnat ha värre problem en småkylig lördag som denna.

/Diplomaten

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Kolla, vad fyndig jag är! Lillfyndarn.

Anyway, idag har jag varit i lillskolan och lärt mig om storpolitiken och andra löjeväckande, usla ämnen. Varför säger jag usla? Jo, för att de är det. Det finns så många olika aspekter av ett så simpelt ämne som demokrati att en får lust att kräkas ut lillsjälen. Och man börjar ifrågasätta allt! Luften man andas! Marken man går på!

Nej, fy.

Som tur är finns öl. Inga aspekter finns förutom a) gott b) berusning.

Appropå sociala skojigheter. Något jag noterat är att alla jag träffat från Australien och USA har kommenterat hur skygga svenskar är. Artiga men sjukt osociala. De stackars utbytesstudenterna är så jävla förvirrade. Var är allt härligt häng? Alla festliga get togethers?

Och jag ba dis is SO typicaaal swiiiden. When i was in ÅSSIE, everything was sooo naaajs…

Exakt den bruden är jag.

Skämt åsido, hur tråkigt är det inte att det ska vara så? I ren protest ska jag nu sticka tillbaka till campus för fredagsölen. Varför? Jo, som Ernst brukar säga, för att jag vill.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Ser vanligtvis inte såhär läbbig ut vid studietillfällen men tänkte att jag, i en plötslig våg av generositet, kunde bjussa er på lite torsdagsdramatik. Det förtjänar ni, era små Göteborgarsjälar. Eller ska jag säga BÖNDER?

#stockholm #storstadsbrud #söder4ever

Överväger om jag ska börja prata med snobbiga i:n och annat smått och gott som stegvis tar mig närmare drömmen om att bli en tvättäkta 08.

Närå. Så kul är det inte. Det har exempelvis luktat kiss i tunnelbanan både en och två gånger. Allt är själaskakande dyrt. Och horribla slangord såsom “keffis” förekommer alltför ofta på gator och torg.

Snart är jag hemma i er regniga men efterlängtade soffa, Göteborg, och då ska vi kramas och fika till rimliga priser.

M Y Z

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}