Dadgostar Empire

Ser på nyheterna med behaglig promillehalt med en far som gjort delikat drink, en mor som är föga imponerad av det “intensiva” läppstiftet (ett tillhörande “oj…” när jag visade upp #kvällensoutfit) och en sörra som skrattar högt och länge åt min 0,1 procentiga chans att komma in på Nef med deras åldersgränsjävel.

Shoutout till alla mina vänner som jag saknar så mycket att jag blir lipfärdig och till kungen som nu är på tv och ser ut att ha en alldeles för liten kavaj.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Kan konstatera att jag ännu en gång fått bekräftat att Pingisklubben enbart genererar piniga möten och grötiga fem öls-fyllor. Kan även meddela att Pusterviksjäveln ändå fortsätter, med stor framgång, att locka skakiga själar till att gnida sina halvalkade kroppar mot varandra trots lökighet och smärtsam, komersiell mjukrock. Så himla uppenbart att jag naturligtvis hör till denna själakategori. Vad ska det bli av en, egentligen? Gåtan vars svar blir allt svårare.

Hur som helst, nu ska jag och min nya tröja (Lacoste, $3000) gå på stan.

Hej hopp

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Igår drack Ellen och jag några glas på Kino i blåröda strålkastarljus och det var himla mys. Kan för övrigt tillägga att jag införskaffat en enda klen julklapp hittills på grund av den orimliga energimängd som krävs för att armbåga sig fram i Kompassen. Överväger starkt att hetstälja en smörkniv eller måla en teckning till resterande.

Ytterligare noteringar:

1. Vad fasen har hänt med Berså? Blomsterbutik, typ? Trist.

2. Hade glömt hur himla fantastiskt det är med proppfullt skafferi/kylskåp. Blir grindfärdig vid blotta tanken på att jag snart kommer behöva lämna.

PuSS

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Känns som om befrielse i dess renaste form strålar in i hjärnkontoret genom hörlurarna när den här dök upp då jag stegade genom slaskupprinnelsen som är Slussen på väg till frukost på café och en timme skriv i min ensamhet. Sitter i ett litet bås med en kopp pursvenskt bryggkaffe till det behagliga ljudet av pensionärssorl. Känns på sätt och vis så jävla RENANDE. Är redo att sätta punkt för den obeskrivligt turbulenta torktumlare som utgjorde 2014. Kan utan tvekan säga att det varit det allra värsta och det allra bästa året hittills, och jag har lärt mig fruktansvärt mycket samtidigt som jag inte vet något om något. Är klar i sinnet och samtidigt ohyggligt förvirrad.

Ni fattar grejen.

ICKE DESTO MINDRE: 2015! KOM AN, DIN FLUFFIGA PANDABJÖRN!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Sjukt undermålig bild men SNÖN är äntligen här och jag firar den nyfödda mysstämningen med soppa och Seinfeld

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vi ägnar tisdagskvällen åt att skriva mathistoria (veggielasagne) som dom legendarer vi ändå är i köket (höftar numera hejvilt med kryddmått och annat galet). Imorgon är sista dagen för skolsäsongen och jag dansar salsa av lycka. Skoja, jag dansar astung dans till kvalitétsmusik (50 cent).

/Yung Thug with crew

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

fasor

Jösses, hörni. Funderar på att börja klä mig i velour, skaffa en megaliten hund och ägna dagarna åt att enbart se på Honey Boo Boo och äta glasstårta i soffan. Alternativt fråga om jag får hänga med PH-Samir till Melodifestivalen som bakgrundsdansare. Eller bara för att hålla hans jacka backstage *allt för Samir*. 

Inser nämligen hur enastående förutsägbart mitt liv börjar bli som #cool student i trendig storstad. Speciellt när jag samlar ihop mina just nu största bekymmer och detta blir toplistan: 

1. Kommer jag ha råd att gå på Yung Lean och Sad boys i februari?

2. Varför är det 20-årsgräns på den enda svartklubben i Göteborg? 

3. Hur kommer jag in på Yaki på fredag? 

4. Överlever jag på nudlar och gröt i fyra dagar? 

Fyfan. Alla dessa pälsjackor, blå hårslingor och smala ringar i näsan. JAG LYSSNAR PÅ TECHNO och JAG BEHÖVER INTE ENS SKRIVA UPP MIG PÅ LISTAN TILL SVARTIS FÖR JAG KÄNNER ARRANGÖRERNA andas dessa 90-talsentourage när dom sveper förbi på väg till Under Bron eller Fabriken och det är onekligen så härligt men det börjar ju ta mig fasen bli så mainstream vilket ju är 

varje
hipsters
största
fasa

Usch. Måste rena själen och bara lyssna på snäll musik några dagar framöver. Lill Lindfors. Alicia Keys. 

Önska mig lycka till. 

PS. Shoutout till Rebecka som jag glömde skypa med idag. Imorgon! 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}