Emelie Stockhaus

Archive: Maj 2017

  1. Socker

    Leave a Comment

    Skönt med en ledig dag mitt i veckan! Majoriteten av alla jag känner har klämdag idag och behöver inte gå till jobbet. Jag har inte så tur utan sitter på kontoret och avverkar lite listor. Igår var vi ute med Snoris (cat) halva dagen och på kvällen började vi äntligen kolla Twin Peaks! Jag var ju tvungen att vänta på att killen skulle komma hem så vi kunde se tillsammans. Så igår såg vi två avsnitt av Twin Peaks och även om jag fattar typ 0 så är det så bra och brutalt?? Jag menar så här mycket tuttar och blod har vi inte sett tidigare. Jag ser fram emot att kolla två till avsnitt i kväll! En grej jag verkligen inte hängde med i var ”the arm” aka trädet? Vad var det? Är det träden som stod runt den lilla dammen? SÅ konstig grej. Men jag gillar det! Ser fram emot mer mer mer!!

    Efter Twin Peaks kollade vi på Mommy Dead & Dearest på HBO Nordic. Mommy Dead & Dearest handlar om Dee Dee och Gypsy Rose blancharde och deras historia. Obs triggers så som mord, crime scene photos, Münchhausen by proxy och mycket mer. Jag har ju lyssnat på flera poddar samt läst artiklar om just Gypsy och Dee Dee så vet hela historien så var lite orolig att dokumentären inte skulle vara så intressant. (tips, Sword & Scale ep 49 har ett riktigt bra avsnitt) Jag hade fel, den var riktigt bra! Jag kan tänka mig att om man inte heller har hört historien innan så kommer man ba ”WHAT THE FUCK!!”. Jag rekommenderar den till alla som gillade Making A Murderer på Netflix och poddar så som Serial och P3 Dokumentär.

    Vi avslutade kvällen igår med att kolla Stephen Kings Misery. Jag läste boken för många år sen och sett delar av filmen. Den är så bra även fast filmen inte är lika hemsk som boken. Kathy Bates är helt genial som Annie. Jag kommer ihåg när jag läste boken att den var så jävla brutal ibland och även om filmen också involverar hemskheter med fötter så är det inte ens i närheten av boken. Ja ja, det var ett najs litet avslut på kvällen som gick i mordets och konstigheternas tecken. Rekommenderar Misery för er som inte läst det, helt klart en favorit av Stephen King!

    Annars då? Nä jag har inte lyssnat på ny musik på ett tag för jag totalt tappade lusten så istället har jag suttit och lyssnat på Lady Gaga’s Joanne om och om igen. Favorit just nu är öppningsspåret Diamond Heart. 

  2. Manchester

    Leave a Comment

    Idag vaknade jag till nyheten att det varit ett bombdåd på Manchester Arena precis efter en Ariana Grande konsert. Mitt hjärta brast. Det är så hemskt att något sånt här kan hända i anslutning till en konsert, något som ska vara det bästa som finns. Jag tänker på alla ungdomar som var på plats för att se sin idol och säkert hade en helt magiskt kväll fram tills dådet när allting förändrades. Jag får verkligen ont i hjärtat. Jag spenderar så mycket tid på spelningar och i perioder går jag på minst en arenaspelning i månaden så det skulle lika gärna kunna vara jag och mina vänner som blev drabbade. Jag tänker tillbaka på Bataclan och hur chockad man blev. Jag stod själv på en spelning på Medis när det hände och media började rapportera om det. Man kände sånt obehag. Nej, det är hemskt och jag vet inte vad mer jag kan säga. Mina tankar går ut till alla drabbade, offer, familjer, Ariana med crew, personal på plats och arrangör.

     

  3. Sleep

    Leave a Comment

    Denna helg blev inte alls som planerat. Jag skrev ju i fredags att jag var på dåligt humör. Här i Stockholm var det typ 27 grader och magiskt. Jag såg polare som var ute och drack öl i parker och hade det mysigt. Jag kände att jag behövde egentid med katten, speciellt nu när jag har lägenheten för mig själv i några dagar. Så jag åker hem runt 17 från jobbet och åker till Högdalen där jag köper ingredienser till min favoritmiddag samt jordgubbar och chips. Planen var att mysa deluxe. Jag var hemma vid 18 och parkerar mig på balkongen med en bok. Vid 19 plockar jag in allt och lägger mig på soffan. Inom typ 10 minuter totaldäckar jag och vaknar till vid 23:30. Vad hände??? Jag är så trött att jag direkt går till sängen och somnar så fort jag lagt huvudet på kudden och vaknar igen 09:30 på lördagen. Så jag sover i typ 14 timmar och gjorde ingenting på fredagen. Roligt…. På lördagen ska jag träffa vänner på en 17 mai brunch (vi kunde inte fira på onsdagen). Vi har så mysigt och alla tar med sig mat och cava. Vi dricker och äter i några timmar tills jag vid 19 ska gå och möta upp en annan polare på middag. Möter upp henne och går till Un Poco. På vägen dit börjar jag få migränkänningar så slutar dricka alkohol och tar en migräntablett. Vid 22 lämnar vi Un Poco och jag går och möter upp mina polare från innan på Nosh & Chow där Anderson .Paak skulle ha en spelning. Vi kommer dit i tid pga alla hetsar att det kommer vara kö. Det är väldigt lugnt i flera timmar men vi händer där. Jag tar en öl då min huvudvärk inte gör lika ont. Innan midnatt så förflyttar vi oss från innergården till rummet där Anderson .Paak ska spela och står där och svettas i timmar känns det som. Jag ser bandet komma runt 00 men det tar över en timme innan Anderson .Paak ens går på. Vid detta laget är jag trött, har huvudvärk, är svettig och sjukt opepp. Man märker att många drog för man inte orkade vänta. Jag och en polare drog typ precis när de går på, bandet går förbi oss på vägen ut och visst, vi skulle kunna ha stannat med hunger och huvudvärk gjorde att vi drog hem.

    Söndagen som jag hade planer att verkligen njuta av slutade med att jag sov typ hela dagen. Jag vaknade med huvudvärk så jag låg i sängen till 12 ungefär och sov i omgångar. På eftermiddagen var jag tvungen att ta en till migräntablett då jag hade känningar. Jag förflyttade mig mellan sängen och soffan och sov i omgångar. Denna helg slog det slint, jag tror att jag var så trött fast jag inte märkte det och min kropp sa ifrån genom att stänga ner och bara sova. Jag mår ju bättre idag och känner mig inte alls lika trött som jag gjorde förra veckan vilket är bra. Planen för dagen är att gå hem och ta tag i allt jag inte gjorde i helgen, typ dammsuga och laga den där god maten jag har velat ha sen i fredags. Jag glömde till och med att jag hade tvättid i söndags så måste försöka hitta en ny tvättid. Arghhh.

    Jag började i alla fall kolla på en ny serie på Netflix, The Keepers som handlar om en död nunna. Den är inte lika snabb som Making A Murderer men gillar du true crime rekommenderar jag den. Igår var det också premiär av nya Twin Peaks!! Jag har inte kollat än då killen är borta och han vill också se. Så på onsdag hoppas jag att jag kan se första avsnittet. Jag ska också kolla på Mommy Dead & Dearest på HBO Nordic som handlar om Dee Dee och Gypsy Rose Blancharde. Jag har lyssnat på flera poddar om detta fall och kan hela historien men ska bli intressant att se, har hört av flera att den ska vara bra.

    Anyway, ska jobba vidare. Vi hörs! 

  4. Dåligt humör

    Leave a Comment

    Det är svinvarmt i Stockholm idag och jag har på mig tighta jeans. Dålig idé känner jag. Jag håller på att svettas bort. Jag försökte käka lunch i solen men var tvungen att gå in efter ett tag när det bara brände. Trots detta vackra väder är jag på dåligt humör. Eller jag har varit det i några dagar. När jag är på dåligt humör så brukar jag alltid gå tillbaka och lyssna på musik som jag älskade när jag var 13. Så istället för att skriva om de nya låtarna jag gillar från veckan denna fredag kommer jag bjuda på mina favoritlåtar att lyssna på när jag är arg eller irriterad.

    Först ut har vi The Nobodies av Marilyn Manson, jävla genilåt! Den är lite med deppig än arg, men den brukar jag alltid ge en lyssning. Andra låtar som The Beautiful People, This is the new shit och The Dope Show brukar också fås en lyssning.

    Everytime I Die av Children of Bodom är också ett säkert kort när jag är arg. Då får jag skrika lite. Jag lyssnade faktiskt rätt så mycket på COB i mina yngre dar haha. Idag är det dock bara Everytime I Die jag har kvar i mina spellistor. Jag var tvungen att gå in och kolla lite mer och jag kommer ihåg att jag hade Hate Crew Deathroll från 2008 på CD också. Finsk metal gör en glad i bland.

    En låt som jag älskar, men bandet har jag ca 0 relation till även fast dom är från GBG, är Only For The Weak av In Flames. Älskar låten, känner inget för bandet. Slipknot är ett band jag inte heller har en direkt relation till men har några låtar jag gillar så som Duality och Wait and Bleed. På andra sidan metal-spektrumet hittar ni en annan favoritlåt, men ett band jag inte annars gillar, nämlige Shy av Sonata Arctica. En töntig metalballad men jag älskar den! Liksom, sångare viskar i låten haha. Dör.

    Jag hade en period i mitt liv då jag lyssnade på mycket System of a Down. Toxicity plattan från 2001 gick varmt hemma hos mig och låtar som ATWA, Aerials, Toxicity och Chop Suey! var favoriter så klart. Jag hoppas jag har några minuter över i sommar så jag kan gå och kolla när de spelar på Bråvalla. Kommer bli ball.

    Ett band som var en utav mina första kärlekar när jag var ung var ju Metallica. Även idag anser jag Ride The Lightning vara en av mina absolut favoritplattor där titelspåret är en låt jag ofta lyssnar på när jag är på pissigt humör. Man blir liksom glad av att höra en ung James Hetfield halvskrika i målbrottsröst. Varför jag älskar Right the Lightning är för den också innehåller genilåtar så som For Whom The Bell Tolls, Fade to Black och Creeping Death. Andra favoriter av Metallica är ju så klart också Motorbreath, Seek & Destroy och hela Master of Puppets plattan.

    När jag är trött på hård hårdrock brukar jag ramla över på mer 60/70/80-tals rock så som I’m Eighteen av Alice Cooper,  Strange Kind of Woman av Deep Purple, Simple Man av Lynyrd Skynyrd, Wild Child av W.A.S.P eller Pour Some Sugar On Me av Def Leppard.

    Nä nu får det va! Hörs

     

  5. Foliehatt

    Leave a Comment

    I morse läste jag en konspirationsteori om Lady Gaga. Det är alltid roligt att läsa konspirationsteorier, även om jag inte tror på dom. Denna konspirationsteori grundar sig i att Lady Gaga mördade Lina Morgana genom att kasta ner henne från ett tak och stal sen hennes persona. Crazy, I know. Teorin pekar bland annat på att hela Paparazzi videon är någon slags hint till mordet på Morgana. Se tweetsen nedan.

    Vad tror ni? Galen mördare eller galen twittrare? Vilket som, let’s look back på detta fantastiska framträdande och längta till hösten när hon kommer hit till Stockholm <3

  6. Dröm

    Leave a Comment

    Hallå jag berättade inte för er om min dröm här om natten? Jag drömde om Nick Cave. Vi blev bästisar och promenerade runt stockholm/london (oklart vilken stad) och skulle sen ta tågel till T-centralen men hamnade ute i en stad som var väldigt lik en av städerna i Last of Us (ni vet villaområdet efter Bill’s Town). Nick Cave försvann och jag smög runt för att inte alla zombies skulle hitta mig. Det har hänt några gånger att jag drömmer om musiker jag gillar och vi träffas, börjar snacka, blir polare och promenerar runt i en stad. Vanligtvis brukar det inte sluta i zombies dock.

     

  7. Tysdag

    Leave a Comment

    Har ni lyssnat på Lana Del Rey’s nya Coachella – Woodstock in my mind? Gud vad jag gillar den! Jag fick lite Born to die vibbar i början av låten för att sen tycka den är helt egen. Jag är sjuk taggad på nya plattan och sommarens spelning på Way Out West. Det är också en utav de få spelningarna jag verkligen ser fram emot på WOW. Ska jag vara helt ärlig? Det är inte min line up i år… Men vi får se när vi är där om jag ändrar uppfattning, vissa grejer är hundra gånger bättre live så vi får hoppas på det helt enkelt. Det som jag tycker är tråkigt är att det är ca 0 band jag kan ha en hel spelning och bara sjunga med, jag är ju en sucker för att sjunga med till alla låtar och tycker det är så mycket roligare.

    Jag ramlade över Miley Cyrus nya låt också. Hörde låten för någon dag sen och idag såg jag musikvideon. Videon gjorde låten lite bättre, inte för att den var dålig från början. Jag har alltid haft lite svårt för Mileys röst men den funkade fin fint i nya låten Malibu. Hon ser också genuint glad ut i videon. Det är fantastiskt hur man går igenom perioder i sitt liv, jag menar kolla bara på Miley, det var Hanna Montana, sen twerking och tungor och nu hippielivet. Jag får ångest när jag tänker på mina perioder, typ när jag promt skulle måla svarta ”tårar” ner för kinderna eller när jag rakade av mig ögonbrynen. Eller den perioden när jag hade på mig skjorta och cardigan a la Gossip Girl eftersom en vän tyckte jag skulle ha det (obs väldigt kort period). aja här hittar ni Mileys video i alla fall.

    Så här kunde det se ut när jag gick på festival vid 19 års ålder. Ränder med ränder. Spyr på mig själv. Yolo! Reading 09 hade Arctic Monkeys som en av headliners, jag har hört spekulationer om ett nytt album. Snälla snälla let it be! Jag behöver en ny turné!   

  8. Snoriga hälsningar

    Leave a Comment

    Jag är tillbaka på jobbet idag men man märker att mitt huvud är mest fyllt av snor. Jag hostar och snorar, oh well. Vad gör man inte om man har mycket att göra? Efter ändå en dag med att få mycket gjort känner jag att jag börjar tappa energin så ska bara avsluta lite grejer och packa ihop så man inte råkar göra fel… Helgen blev som sagt väldigt lugn och lördagens Eurovision-final blev istället fylld med snor istället för bubbel som planerat. Ja ja, jag tyckte i alla fall om vinnaren. Såg ni hans tal när han hade vunnit? LOL.

    Idag har jag suttit och lyssnat på Harry Styles nya platta och jag känner typ… hört det förut? Genomgående hörde man vart han hittat sin inspiration (Beatles, Stones, Bowie etc). Blev faktiskt inte jätteinspirerad? Det kändes inte originellt och alla spår av 1D är som bortblåsta. Det är ju bra, don’t get me wrong. Men jag har hört allt det där förut. Trevlig bakgrundsmusik helt enkelt.

    I helgen har jag kollat två SVT dokumentärer, den ena var Money For Nothing som ni hittar på SVTPlay. Där en snubbe gick igenom musikvideons historia. Beskrivningen lyder

    Från Beatles till Gaga. Från Thriller till Beyoncé. Och allt däremellan. Här berättar vi musikvideons historia. Från de första lekfulla stegen, via MTV:s enorma genomslag på 1980-talet, till dagens påkostade produktioner. Vi har alla minnen som kommer att väckas till liv av den här dokumentären, som bygger på boken med samma namn av Saul Austerlitz. Men har tiden gått förbi den traditionella musikvideon?

    Det var några underhållande 1h 18 minuter men man märkte att det var en hipster som hade gjort dokumentären. Det lyste igenom att han älskar det minimaliska i 80-90-talets musikvideos som New Orders ”Perfect Kiss” eller Pixies ”Head on” och ser ner på det bombastiska i musikvideos som Guns n’ Roses ”November Rain”. Den är inte heller så ny då han tar upp musikvideos som The Ting Tings ”Shut up and let me go” som något av det nyare. Vilket som, har du tid över och gillar att få lite härliga flashbacks är den trevlig.

    Jag såg även en helt magisk dokumentär som faktiskt nästan fick mig att gråta. Jag kan tyvärr inte hitta den på SVTplay men den heter ”Alive Inside: A Story Of Music & Memory Featurett” från 2014. Beskrivningen från IMDB låter så här:

    Dan Cohen, founder of the nonprofit organization Music & Memory, fights against a broken healthcare system to demonstrate music’s ability to combat memory loss and restore a deep sense of self to those suffering from it.

    Helt enkelt handlar den om hur musik kan hjälpa minnesförluster hos äldre personer som lider av bland annat alzheimers. I klippet nedan ser ni Henry och hur musiken fick honom att leva upp igen. Jag kan verkligen verkligen rekommendera denna dokumentär, det var så fint att se hur mycket musik gör för oss människor.

     

  9. I can’t go on

    Leave a Comment

     

    Ja jag åkte ju på en riktig förkylning som har gjort att jag legat hemma och snorat sen torsdag eftermiddag. Fredagen spenderades länge i sängen med katten. Vi sov och sov fram tills killen kom hem och jag tog lite alvedon och kände mig då bättre. Idag har killen åkt till kolonilotten och sina föräldrar och jag stannar hemma för att fortsätta ta det lite lugnt. Solen skiner här i Stockholm så jag tänkte att jag och katten ska ut på en liten promenad runt huset så jag får lite frisk luft. Först ska jag bara äta upp min andra skål snabbnudlar.

    Ikväll är det ju finalen i Eurovision Song Contest. Yey! Planen var att dricka massa vin och kolla med vänner. Nu blir det i stället en lugnt kväll men killen och katten. Sen torsdagens tävling har en ny favorit till mig lista, nämligen Joci Papai från Ungern! Låten sjöngs på Romani och blandade hiphop med inhemska toner. Jag hoppas på en topp fem för låten.

    En annan oväntad ”favorit” från deltävling 2 var så klart Jodel It! Så jävla knäpp men sjukt roligt. Jag tror på mittenskiktet för låten, typ plats 15-20. 

    En låt jag avskyr men som tydligen har mest stream på Spotify är den hemskt glättiga Nathan Trent från Österrike. Fy fan alltså. Nått Jason Mraz liknande med en övertänd snubbe i vitt. Nejtack! Jag blev inte heller imponerad av Mr Schizo aka Jacques Houdek från Kroatien. Det är första gången i ESC historia någon sjunger duett med sig själv, något som jag bara blev avskräckt och lite lätt äcklad av. Det var som en slags orgie av självälskan och regnbågar på det. Nej nej nej. BORT!

    Min personliga topp fem består av  Armenien, Portugal, Belgien, Ungern och Sverige. 

    Nu ska jag ut i det fina vädret i några minuter innan jag går tillbaka till soffan och kurar ner mig för kvällen. Jag ska försöka uppdatera på sociala medier kring kvällen och mina tankar. Följ mig på instagram om ni vill se insta storys på min katt och #ESC2017

    Kräm

  10. Snor

    Leave a Comment

    Jag är skittrött. Under natten började jag få ont i halsen och bli snorig. Runt 05:30 kommer katten och sticker sin morrhår i mina näsborrar och solen sken in genom persiennerna. Jag har helt enkelt sovit riktigt dåligt och nu på kontoret så börjar jag snora mer och mer och min hals gör ondare och ondare. Jag hoppas att det inte blir värre (även om det hade vart skönt att ha ett legit reason att stanna hemma i sängen hela helgen). Ikväll är det deltävling 2 av Eurovision. Jag har ingen koll på kvällens framträdanden så blir en överraskning om jag kan hålla mig vaken tills dess. Fan alltså, det bara trycker i bihålorna. Buhu!

    Jag har suttit de senaste två dagarna och lyssnat på Seinabo Sey. Det blev lite av en flashback då jag jobbade hennes debutalbum och lyssnade på låtarna konstant under ett år och hörde hur dom växte, blev omarbetade och tillslut färdig produkt. Pretend är ett jäkla genialbum och jag är så glad att jag fick vara med på ett litet hörn 🙂 Kommer ni håg när Seinabo körde Grammis förra året på cirkus? Mäktigt är bara förnamnet! Jag vill ha ny musik NU!

Emelie Stockhaus

Emelie föddes på Mölndals BB för 27 år sen. Idag jobbar Emelie i musikbranschen. Emelie har en katt.

Mest lästa

  1. 2016 bästa låtar
  2. Rock stars
  3. Skojar du
  4. Pete
  5. Måste.Bo.På.Söder