Emelie Stockhaus

Kategori: Festival

Popa

Det öser ner med regn här i Stockholm. Hejdå sommaren, nu är du på riktigt över! Sista sommarfestivalen är gjord och jag måste uppdatera min garderob. Popaganda då, hur var det? Jo jag hade ju trevligt men ska jag vara helt ärlig så såg jag typ ingen musik. Jag pendlade mellan de två ölområdena och pratade med folk mer än jag faktiskt kollade vad som hände på scen. Tyvärr var Popas line-up i år riktigt o-intressant i mina ögon (och öron). Det var inte mycket jag var intresserad av eller inte sett innan. Trots detta hade jag riktigt trevligt, jag blev kanonfull på fredagen när jag och två vänner gick till en bar på söder efter festivalen och drack cava. Det slutade med att jag höll på att missa att gå av i Bandis och när jag väl ramlade innanför dörren hemma så började jag spela P!nk och tända lampor *cringe*. Stackars killen som försökte sova. Mmm ni hör ju. På lördagen så vaknade jag vid 09 och var fortfarande full. Runt 15 träffades vi utanför området och drack mer bubbel. Jag fightades mot min baksmälla hela kvällen eftersom det inte fanns sprit på området. I mean, det enda botemedlet mot baksmällor är sprit. Inte öl, inte vin, utan sprit. Så tillslut lämnade vi området, drog till Bläckan och jag drack GT’s och mådde bra. Gårdagen spenderades på soffan med dåliga TV-filmer. Kommande helg ska jag fan stanna hemma.

Så jag har inte så mycket att säga om Popa i år. Allting såg ut som vanligt och musiken var bara bakgrundsmusik till ett trevligt häng. Det var också väldigt korta köer pga (vad jag antar) det låga besökarantalet. Behövde aldrig köa för öl eller mat direkt och toaköerna var inte hiskliga när man gick på ”rätt” sida. Helt enkelt var det en ofantligt blek festival, ingenting stod ut som faktiskt hade med själva festivalen att göra. Inget var dåligt men inte heller ofantligt bra. Det som gjorde helgen var sällskapet och dom jäklarna ser jag fan hela tiden så.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Jag skulle vilja påstå att jag är hyfsat självsäker vanligtvis. Det är sällan jag går runt och är stressad över mitt utseende, förutom när det är dags för Way Out West. Inte ens en kväll på Stureplan kan få mig att känna mig så osäker och ful som en augusti-helg i min egen hemstad.  Det börjar redan på spårvagnen till Slottskogen, jag ser besökare efter besökare med välplanerade outfits och accessoarer. Jag ser tjejer med snyggt stylat hår och ögonbrynen on fleek. När man går in för entrén måste jag navigera mig runt dessa personer som står och blir fotograferade för någon tidning/site/blogg som visar upp årets ”festival fashion”, alla måsten du bör ha på dig för en lyckad festival så som statement solglasögon och dyra mockaskor. Själv klampar jag förbi i mina gamla vanliga converse och solbrillor köpta på Bik Bok för 4 år sen.

Jag styr min kos mot VIP-en där mitt självförtroende åter igen får sig en törn. Ju längre in jag rör mig desto fler bloggare/modeller/musiker/media profiler passeras och jag ångrar mitt skoval, min kappa och valet att bara borsta håret i stället för att fixa det. Alla är liksom för coola. Denna aura äter upp hela festivalen. Alla är liksom lite för coola för sitt eget bästa. När de väl går och ser ett band är de där för att observera. Gud förbjude att man grisar till det lite, det får pöbeln göra någon annan stans.

Därför gillar jag när det regnar på Way Out West. När alla är så illa tvungna att ta på sig regnjacka och stövlar och dom som inte gör det blir helt plötsligt bara töntiga. Det fixade håret hänger i stripor efter att ha sprungit med läderpajjen över huvudet mellan barerna på VIPen och de snygga skorna är leriga och skulle kunna vara vilka jäkla skor som helst. När man sätter på sig en regnjacka blir alla också samma form, jag behöver inte längre jämföra min lite lätt degiga mage med de solkyssta vältränade magarna om visas upp mellan shortsen och magtröjorna. Vi är helt enkelt på samma plan helt plötsligt och jag kan äntligen slappna av.

Så tack Göteborg för att du spolade bort lite av den pretentiösa skiten som ger mig ångest under Way Out West. Det slutade faktiskt med att jag hade riktigt jäkla trevligt. Ses nästa år!   

wow fashion

wow fashion 2

wow fasion 2

Ja fy fan för att vara ful på festival, dödssynd som förtjänar pisk och utfrysning från samhället. 

 

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

This is Hultsfred

När Hultsfredsfestivalen lämnade Hultsfred blev det ett stort tomt hål i byn. Den sommaren som Hultsfredfestivalen blev Hultsfred Stoxa bodde jag i Hultan. På Källerydsgatan för att vara lite mer exakt, ett stenkast från festivalområdet. Jag pluggade mitt första år vid MEM och ett av skälen vi alla hade flyttat dit var för att vi skulle ha Hultsfredsfestivalen att leka med den sommaren. Ni vet alla historien, festivalen blev uppköpt av FKP Scorpio och i ett sista försök att få liv i festivalen flyttar dom den till Stoxa utanför Stockholm. Festivalen gick i graven och Hultsfred blev åter igen en tråkig liten by i Småland.

Ett gäng eldsjälar möttes upp i källaren på Hotell Hulingen och snart föddes This is Hultsfred. Det måste ju vara festival i Hultsfred liksom. 2013 körde de sin första festival och åter igen var det musik på Stora Dans och Teaterladan. Första året spelade bland annat Miriam Bryant, Trubbel, Sudakistan, Vånna Inget och For BDK. Året efter bokade de band som The Royal Concept, Side Effects, Ebbot, De Lyckliga Kompisarna och Dani M. Jag missar festivalen 2015 då den var samtidigt som Way Out West men förra året spelade Västerbron, Dia Psalma, Maja Francis och Pale Honey. Ja ni ser ju, jävla kvalitetsbokningar!

I år tror jag fan de har kommit med Sveriges bästa festival-line up! Agent Blå, Hanna Järver, Sudakistan, Hökartorget, Makthaverskan och KITE bland annat!! Nej jag kommer definitivt åka ner i år och festa i Skaken, dansa i Teaterladan och snurra runt i Stora Dans. Hultsfred kommer alltid ligga mig nära hjärtat för vi hade så jävla roligt det året vi bodde där. Alla fester i Vita Huset, alla gånger man envisats med att gå ner för Mördarbacken när den var isig, de sena nätterna i en sliten lägenhet i Stålis och så klart all ölkubb. Sen ska vi inte glömma all musik vi har fått uppleva i Hultsfred. Tack vet jag att Putte Svensson orkar fortsätta boka och sätta upp spelningar på Hulingen och på Metropol.

Hoppas vi ses i Hultan den 19-20 Augusti! Här får ni några bilder från TIH 2013.

1014543_10152917563250198_917112307_o
1014751_10152916577425198_1767940596_o1015503_10152912911895198_500738751_o

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Glasto

Alla som känner mig vet också att min absoluta favvo-festival är Glastonbury. Under några år besökte jag festivalen varje sommar och hade fan livets liv. Jag har sett allt från små obskyra band i någon random tält till mega artister på the pyramid stage. Eftersom jag har pluggat och flyttat runt har jag inte varit på festivalen under några år nu, men jag hoppas att kanske till nästa år ska jag ha tid och pengar. Varje år det drar igång får jag en klump i magen och jag önskar så att jag var där.

Redan innan jag satte min fot på Glasto så visste jag att det var min festival. Varje sommar kollade jag på BBC’s live-rapportering från festivalen och jag kollade om och om klipp på YouTube. 2008 åkte jag första året själv, mötte upp en person jag bara snackat med online och hade det toppen. Ska jag vara ärlig så var första året overwhelming. Jag hade aldrig varit på en sån stor festival men så många intryck. Resan dit tog flera flera timmar på grund av all trafik, jag stod i kö i tre timmar, jag konkade min packning genom hela festivalen för att hitta en bra plats och bara det tog säkert 3 timmar.

Ett av de starkaste minnena jag har från Glasto 08 är min första headline-akt på pyramid scenen, nämligen The Verve. När tonerna till Bittersweet Symphony drog igång och 100K människor ballade ur, jag då visste jag att jag hade hamnat rätt. Samma år headlineade Jay-Z Glasto, jag var inte där utan jag var i John Peel-tältet och kollade The Cribs.

2009 är nog mitt favoritår. Jag tog med mig ett gäng polare från Sverige och på vår camping träffade vi ett annat gäng med killar från Leeds. De kommande två åren skulle dom bli mina partners in crime på Glastonbury. Jag tror det var på lördagen när jag stod vid största scenen i närmare 9 timmar i sträck. Det var så mycket jag ville se och jag ville så klart ta mig långt fram till kvällens final. Under dagen såg jag Tom Jones, Madness och något annat. Näst sist ut var mina heroes, Nick Cave & The Bad Seeds. Vid det här laget har jag tagit mig längst fram. Efter Nick började den stora väntan. Blur skulle inta scenen och det kändes fan som hela festivalen var på plats. Fan vad var nog min absolut bästa spelning någonsin! Jag tog till och med Damon i handen *obs fangirl*. Jag såg en massa annat på Glasto det året men allt jag kommer ihåg är Blur.

Jag kommer ihåg att 2010 spelade Mumford & Sons i John Peel-tältet och det var riktigt mäktigt. Bara några månader tidigare hade jag sett dom spela på Debaser Slussen i Stockholm. Spelningen på Glasto kan nog vara en av de peppigaste spelningarna jag har varit på. Ni kommer väl ihåg hur älskade de var med första plattan? Det märktes på plats för folk slutade fan aldrig skrika/sjunga med.

För 2011 har jag bara en grej att säga: Beyonce. (Helt seriöst, den här festivalen var ett sånt jäkla fylleslag så jag kommer inte ihåg så mycket.)

Gud jag skulle kunna skriva så mycket mer om allt annat jag sett typ som Franz Ferdinand, The Horrors, The Pigeon Detectives, Elbow, Primal Scream, Paolo Nutini, Glasvegas, Florence + The Machine, Editors, Vampire Weekend, Seasick Steve, Young Knives, Yeasayer, Muse, Stevie Wonder, Two Door Cinema Club, Miles Kane, The xx, Mystery Jets, Gorillaz, The Temper Trap, Lady Gaga, U2, Coldplay, Local Natives, Kaiser Chiefs, Cold War Kids, Noah and the Whale, Laura Marling, The Nakes and Famous, Bruce Springsteen, The Wombats, Pulp, The Prodigy och så jävla många mer. Kommer knappt ihåg hälften men fan vad roligt jag har haft.

251470_10150716082550640_2804663_n

En dag ska jag skriva lite mer utförligt om Glasto, men nu måste jag dra. Jag ska dricka öl och grilla med polare!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Att gå för långt

Under helgen har flera medier uppmärksammat att på festivaler som Bråvalla och Putte I Parken har det skett flera våldtäkter och sexuella ofredanden. Zara Larsson twittrar argt att hon hatar män och det pratas om ”en ny typ av övergrepp”. Jag har läst ett gäng artiklar men har nu slutat för det gör mig arg och ledsen. I denna storm av åsikter och känslor verkar ALLA (jag menar fan alla) ha glömt att det är kvinnor som återigen fallit offer för män. På sociala medier rasar männen över att Zara Larsson hatar män, det skrivs och skrivs om att Zara är en dålig förebild och det skriks ”inte alla män”. Men vet ni vad? Det var män, BARA män som våldtog och kränkte kvinnor på dessa festivaler. Människor verkar mer kränkta över vad en ung tjej har skrivit än vad som faktiskt har hänt? Vem tänker på de stackars tjejer som kanske aldrig vill gå på festival igen på grund av rädslan att inte känna sig säker när man ska ha roligt?

Hasan

Jag blir också helt matt när händelserna drar igång en debatt kring migration. Allt jag vill göra är att ställa mig ute på stan och skrika högt ”DET VAR EN AV ER SOM GJORDE DET!!!!” och peka på vita cis män som går förbi, för vet ni? Det var flera av er som gjorde det. Sluta göra detta till något det inte är. Problemet ligger i en våltäktskultur som funnits i Sverige sen vikingatiden, det som händer nu är inget nytt. Att det sker våldtäkter och övergrepp på festival är inget nytt påhitt, det är ett problem vi måste ta tag i.

Vet ni vad som är nytt däremot? Jo att kvinnor vågar anmäla. Vi MÅSTE minska mörkerantalet, om det så betyder att det kommer se värre ut på papper ett tag, då får det väl vara så. För jag vet att våldtäkterna hade hänt i vilket fall även om folk anmäler eller inte. Grejen är den att om de inte anmäler, ja hur ska arrangörer och polis kunna jobba för att förhindra det om de inte vet att de händer? Vi kan inte blunda för problemet och genom att modiga kvinnor vågar anmäla får arrangörer och polis reda på vad som händer och på så sätt kan ändra om sitt tänk för att skapa en tryggare miljö.

Som arrangör är detta något av det värsta som kan hända. Som arrangör jobbar man för en så säker och trygg festival som möjligt för alla men nu är det dags för dom, och dig som besökare, att börja peka finger mot folk. De stora bovarna i detta är inte polisen, inte arrangören och verkligen inte tjejerna utan de enskilda vidriga ryggradslösa MÄNNEN som tror att det är deras rätt att bete sig som rövhål. Det är de män som tycker det är en rolig grej att ta en snygg brud på röven mitt under en spelning som ska skämmas. Det är de män som trycker sitt skrev emot en tjejs lår för att hon ”såg villig ut” som ska krypa till korset. Det är de män inkräktar i kvinnor privata sfär och våldtar som ska straffas. Ingen annan då det är ni som gått för långt.

Bråvalla

Jag vill också uppmana alla som ska på andra festivaler i sommar att ta hand om sina medmänniskor. Fråga gärna en extra gång om någon ser ut att må dåligt. Säg till folk som jobbar på festivalen om du har sett något konstigt. Ta dig gärna en extra titt runt om dig i publikhavet, vilka står runt dig? Ser någon obekväm ut? Säg till! Är din kompis lite för full och börjar bete sig konstigt eller är för närgången på andra – säg till själv eller säg till en vakt som kan prata med din vän. Vi måste göra förändringar och de kan starta med dig och din vänskapskrets.

Ta hand om varandra i sommar och ha så jävla roligt ni bara kan – men glöm aldrig att säga ifrån. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Luften

Det är jäkligt många bollar i luften just nu. Många säckar att knyta ihop och saker att sätta i lås samtidigt som det kommer nya grejer att lösa hela tiden. Mitt bankkonto försvinner sakta men säkert eftersom jag inte hinner laga mat när jag kommer hem och är så utsvulten att jag köper Sushi och kollar ett avsnitt OITNB innan jag går och lägger mig. Ibland hinner jag duscha innan jag går och lägger mig också. I morgon försvinner halva dagen då jag och min kollega ska hämta buss och cyklar innan allt stänger för midsommarhelgen. På kvällen spelar Zara Larsson på Debaser som jag inte vill missa så det betyder att jag inte kan sitta på kontoret hela kvällen. På lördag sticker vi till Norpan och det finns ingen återvändo, det är bara att köra liksom. Nu jävlar gäller det att jobba i ultrarpidfart samt ta med datorn hem på fredag så jag kan jobba hela dagen samtidigt som jag tvättar och kanske hinner med en midsommar-middag.

Jag känner mig lite lugnare idag än igår eftersom jag precis har rott i land en jobbig grej, eller i alla fall det största orosmomentet av det. Ni ska jag bara informera alla om att det är löst och det är bara att KBK. Anyway, ville kila in här och säga HEJ!! Och tipsa er om en serie som finns på SVT Play  Musikbranschens verkliga stjärnor (som jag själv inte sett än men någon delade på Facebook). När hela festivalen är över ska jag ta en kväll och titta på detta!

Nu måste jag kila vidare. See you on the other side!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

The Great Escape

Jag har ju vart iväg till Brighton och gått på The Great Escape Festival. TGE är en showcase-festival där över 400 band spelar, allt från osignat till större akter (men mest up-an-coming-band). I år var de stora namnen Mystery Jets, Oh Wonder och Stormzy bland annat. Jag och sambon hade införskaffat delegatpass vilket gav oss inte bara tillgång till spelningarna men också massa göttigheter som branschträffar, gratis öl och seminarium. Tyvärr kan jag inte säga att jag utnyttjade detta till fullo då jag ofta va bakis på morgonen och inte tog mig in till stan tidigare än 13, men några gratis dranks och pizzor blev det allt.

Torsdagen blev dagen då vi fan var överallt kändes det som. För att förklara så är TGE uppbyggt likt SxSW där flera olika lokaler i stan huserar olika spelningar – dvs det blir en del springande. Sen att vi mötte upp min kollega samt Micke från Debaser blev det ju extremt haha. Det var artister varje halvtimme som skulle ses kändes det som, mitt i detta skulle öl samt mat förtäras så på vissa ställen stannade vi endast för line-check och en låt sen bar det av till nästa klubb. Jag har sett så mycket denna helg att jag inte ens kommer ihåg hälften men jag tänkte att jag skulle pilla ut russinen till er så ni kan få inspiration till att lyssna på massa ny musik!

BLOSSOMS 
För dig som gillar: Arctic Monkeys, Suede, Oasis och söta brittiska pojkar
Mina Bae’s. Jag är så kär i detta band och ni har sett mig skriva om dom tidigare. Under TGE fick jag se dom hela två gånger (missade morgonspelningen tyvärr så kunde vart tre hehe). Det är ett gäng unga killar från Stockport, Manchester som spelar sån indie som jag älskar, ni vet England 2004-7 typ. På torsdagen såg vi dom på the Concorde 2 vilket var SKITBRA. Jag var också rätt så rund om fötterna vid det här laget och hade skitroligt. Det låter om ännu bättre live och ja, jag vill bara äta upp dom. På lördagen gjorde de en inspelad konsert för VEVO som bör komma upp på YouTube i dagarna, jag lovar att länka hehe mvh Blossoms svenska fanclub.
Lyssna på Charlemagne

MABEL
För dig som gillar: R&B, Lauryn Hill, Destiny’s Child och coola brudar
Mabel är dotter till Neneh Cherry och är allmänt jävla cool. Jag såg henne när hon gjorde ett akustiskt set för VEVO och det lät fantastiskt bra. Rösten är to die for och sen osar hon av coolhet. Nä jag som är trött på R&B och helt inne på gitarr-baserad indie just nu tyckte det var bra.
Lyssna på Know Me Better

HIGHASAKITE
För dig som gillar: The Knife, Grimes och starka röster
Highasakite är från Norge. Jag hade aldrig hört dom innan faktiskt men jag tyckte det var grymt. Sångaren har en jäkla utstrålning och röst som gjorde det omöjligt att inte lyssna.
Lyssna på Someone Who’ll Get It

CONNER YOUNGBLOOD
För dig som gillar: James Blake och sånna som kan multitaska
Sjukt duktig kille med en sammetslen röst. Ibland kunde jag tycka han sjöng lite väl lågt dock.
Lyssna på Confidence

BAND OF SKULLS
För dig som gillar: The Black Keys, Jack White och annan go rock med lite blues
Lite go rock på kvällskvisten. Det bästa var ändå den kvinnliga basisten/sångaren som hade några grymma egna låtar. Måste lyssna in mer när jag är på rätt mood.
Lyssna på I Know What I am

LET’S EAT GRANDMA
För dig som gillar: Cocteau Twins, Björk och elektroniska drömmar
Dessa såg jag ytterst lite av men i’m intrigued! Min kollega tycker Let’s Eat Grandma är helt extraordinära så in och lyssna nu.
Lyssna på Sink

BIBI BOURELLY
För dig som gillar: Rihanna, attityd och en jävla röst
Bibi har skrivit Rihannas Bitch Better Have My Money men hon är så mycket mer än det. Jag såg bara halva spelningen men jävlar i havet vad grym hon är! Sjukt bra attityd, röst och scennärvaro. Jag ser SÅ fram emot att höra mer av henne i framtiden.
Lyssna på Ego

ALBIN LEE MELDAU
För dig som gillar: Father John Misty, Woodkid och typ musik?
Kan Albin vara något av det bästa som kommit från Göteborg? Jag tror fan det. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga än att inte bara det att hans röst är magisk så har jag aldrig sett någon med så mycket.. ja jag vet inte ens vad ordet är men så mycket…. flair? emotion? whatever, det är helt enkelt så jävla bra att jag stod och fånlog hela spelningen och kände mig stolt över att vara svensk och göteborgare. Det ni. På fredag släpper han sin första EP. Fredag känns så jäkla långt bort!!
Lyssna på Lou Lou

Detta var bara en handfull av band jag sett, jag måste ta mig en dag och bara lyssna igenom och komma ihåg allt jag sett men här över har ni i alla fall några av mina favoriter. Jag tycker verkligen att ni borde ta chansen och åka nästa år, det är en förträfflig ”liten” festival och Brighton är en delight. Jag skulle kunna fortsätta länge till men nu är jag fan hungrig. Vi hörs peeps!

Jag har dåligt med bilder att dela med mig av men här får ni i alla fall bild på Blossoms, Mabel, mig & kollega samt mig utan för Rough Trade i London hehe. 

IMG_20160521_004056IMG_015513235611_10156830237985198_631390984045855745_oIMG_0202

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Green Man

Jag vill tipsa er om en festival som ni kanske inte har hört om – The Green Man Festival. Green Man är en musikfestival som ligger i Brecon Beacons, Wales. Festivalen drog igång 2003 och har har vuxit så den i dagsläget attraherar runt 20 000 besökare. Årets line-up innehåller bla. James Blake, Belle & Sebastian, War Paint och Edward Sharpe & The Magnetic Zeros (Svenska Dungen besöker festivalen också!).

Denna magiska festival handlar inte bara om musik dock, nej ni kan hitta allt möjligt på festivalområdet. Lite som ett mindre Glastonbury. Och barnen! Ta med barnen! Herre gud jag önskar att mina föräldrar drog med mig på något liknande när jag var liten. Under hela festivalen sitter The Green Man på ett av fälten för att sista dagen bli uppbränd, lite som Burning Man.

Vill ni testa något nytt och kombinera konst, musik och natur på ett sånt sätt ni inte kan i Sverige, ja då borde ni åka till Wales och gå på The Green Man Festival! http://www.greenman.net/ 

Varför jag vill berätta om Green Man är för att jag har basically vuxit upp ett stenkast från festivalområdet. För att göra en lång historia kort: min faster gifte sig med en Walesare vars bror och föräldrar äger en hästfarm. Jag börjar åka över varje lov från att jag fyllde 13 och bodde även där majoriteten av tiden från studenten till att jag började plugga på universitetet. Området där farmen ligger (och festivalen) är en nationalpark och är nog världens vackraste plats. Jag menar kolla bara på bilden här under, detta är bakgrunden till stora scenen? HALLÅ ELLER. Där uppe på bergen brukade jag förövrigt rida runt med våra hästar :’)

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

April april din dumma sill

1a April, sämsta dagen ever att hänga på the world wide webb. Jag blir helt nipprig av alla dålig ”skämt” som varenda hemsida/site/blogg/företag/människa ska häva ur sig för att fiska likes. Jag menar VEM går på dessa ”skämt”? Jag såg något om att Thåström skulle medverka i Så Mycket Bättre vilket fick mig att hånle, I mean come the fuck on, killen gör ju inte ens intervjuer (typ) och skulle aldrig ställa upp på en sån grej, till och med de som inte är fans av Thåström borde fattat att det inte är på riktigt (hoppas jag i alla fall).

Ibland får vissa till det dock och jag tycker att priset till bästa 1a April’are bör gå till Emmabodafestivalen som enligt rykten ska ha avbokat alla band för att fokusera på festen. Ett drag som faktiskt lika gärna kunde vara sant. Emmabodafestivalen är lite som Sveriges festivalscen’s rebelliska mellanbarn som act out för att de kommer i skymundan från storebror (aka de större festivalerna). Att Emmabodas festivalledning är notoriskt egensinnade och har en tendens att inte bara simma mot strömmen utan helt enkelt gräva sig en egen sjö och simma där gör det ju ännu mer troligt att detta faktiskt skulle kunna hända.

emmaboda

 

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emelie Stockhaus

Emelie föddes på Mölndals BB för 27 år sen. Idag jobbar Emelie i musikbranschen. Emelie har en katt.

Mest lästa

  1. Helgen
  2. yolo
  3. Juice
  4. 2016 bästa låtar
  5. Stockholm