Emelie Stockhaus

This is Hultsfred

När Hultsfredsfestivalen lämnade Hultsfred blev det ett stort tomt hål i byn. Den sommaren som Hultsfredfestivalen blev Hultsfred Stoxa bodde jag i Hultan. På Källerydsgatan för att vara lite mer exakt, ett stenkast från festivalområdet. Jag pluggade mitt första år vid MEM och ett av skälen vi alla hade flyttat dit var för att vi skulle ha Hultsfredsfestivalen att leka med den sommaren. Ni vet alla historien, festivalen blev uppköpt av FKP Scorpio och i ett sista försök att få liv i festivalen flyttar dom den till Stoxa utanför Stockholm. Festivalen gick i graven och Hultsfred blev åter igen en tråkig liten by i Småland.

Ett gäng eldsjälar möttes upp i källaren på Hotell Hulingen och snart föddes This is Hultsfred. Det måste ju vara festival i Hultsfred liksom. 2013 körde de sin första festival och åter igen var det musik på Stora Dans och Teaterladan. Första året spelade bland annat Miriam Bryant, Trubbel, Sudakistan, Vånna Inget och For BDK. Året efter bokade de band som The Royal Concept, Side Effects, Ebbot, De Lyckliga Kompisarna och Dani M. Jag missar festivalen 2015 då den var samtidigt som Way Out West men förra året spelade Västerbron, Dia Psalma, Maja Francis och Pale Honey. Ja ni ser ju, jävla kvalitetsbokningar!

I år tror jag fan de har kommit med Sveriges bästa festival-line up! Agent Blå, Hanna Järver, Sudakistan, Hökartorget, Makthaverskan och KITE bland annat!! Nej jag kommer definitivt åka ner i år och festa i Skaken, dansa i Teaterladan och snurra runt i Stora Dans. Hultsfred kommer alltid ligga mig nära hjärtat för vi hade så jävla roligt det året vi bodde där. Alla fester i Vita Huset, alla gånger man envisats med att gå ner för Mördarbacken när den var isig, de sena nätterna i en sliten lägenhet i Stålis och så klart all ölkubb. Sen ska vi inte glömma all musik vi har fått uppleva i Hultsfred. Tack vet jag att Putte Svensson orkar fortsätta boka och sätta upp spelningar på Hulingen och på Metropol.

Hoppas vi ses i Hultan den 19-20 Augusti! Här får ni några bilder från TIH 2013.

1014543_10152917563250198_917112307_o
1014751_10152916577425198_1767940596_o1015503_10152912911895198_500738751_o

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Glasto

Alla som känner mig vet också att min absoluta favvo-festival är Glastonbury. Under några år besökte jag festivalen varje sommar och hade fan livets liv. Jag har sett allt från små obskyra band i någon random tält till mega artister på the pyramid stage. Eftersom jag har pluggat och flyttat runt har jag inte varit på festivalen under några år nu, men jag hoppas att kanske till nästa år ska jag ha tid och pengar. Varje år det drar igång får jag en klump i magen och jag önskar så att jag var där.

Redan innan jag satte min fot på Glasto så visste jag att det var min festival. Varje sommar kollade jag på BBC’s live-rapportering från festivalen och jag kollade om och om klipp på YouTube. 2008 åkte jag första året själv, mötte upp en person jag bara snackat med online och hade det toppen. Ska jag vara ärlig så var första året overwhelming. Jag hade aldrig varit på en sån stor festival men så många intryck. Resan dit tog flera flera timmar på grund av all trafik, jag stod i kö i tre timmar, jag konkade min packning genom hela festivalen för att hitta en bra plats och bara det tog säkert 3 timmar.

Ett av de starkaste minnena jag har från Glasto 08 är min första headline-akt på pyramid scenen, nämligen The Verve. När tonerna till Bittersweet Symphony drog igång och 100K människor ballade ur, jag då visste jag att jag hade hamnat rätt. Samma år headlineade Jay-Z Glasto, jag var inte där utan jag var i John Peel-tältet och kollade The Cribs.

2009 är nog mitt favoritår. Jag tog med mig ett gäng polare från Sverige och på vår camping träffade vi ett annat gäng med killar från Leeds. De kommande två åren skulle dom bli mina partners in crime på Glastonbury. Jag tror det var på lördagen när jag stod vid största scenen i närmare 9 timmar i sträck. Det var så mycket jag ville se och jag ville så klart ta mig långt fram till kvällens final. Under dagen såg jag Tom Jones, Madness och något annat. Näst sist ut var mina heroes, Nick Cave & The Bad Seeds. Vid det här laget har jag tagit mig längst fram. Efter Nick började den stora väntan. Blur skulle inta scenen och det kändes fan som hela festivalen var på plats. Fan vad var nog min absolut bästa spelning någonsin! Jag tog till och med Damon i handen *obs fangirl*. Jag såg en massa annat på Glasto det året men allt jag kommer ihåg är Blur.

Jag kommer ihåg att 2010 spelade Mumford & Sons i John Peel-tältet och det var riktigt mäktigt. Bara några månader tidigare hade jag sett dom spela på Debaser Slussen i Stockholm. Spelningen på Glasto kan nog vara en av de peppigaste spelningarna jag har varit på. Ni kommer väl ihåg hur älskade de var med första plattan? Det märktes på plats för folk slutade fan aldrig skrika/sjunga med.

För 2011 har jag bara en grej att säga: Beyonce. (Helt seriöst, den här festivalen var ett sånt jäkla fylleslag så jag kommer inte ihåg så mycket.)

Gud jag skulle kunna skriva så mycket mer om allt annat jag sett typ som Franz Ferdinand, The Horrors, The Pigeon Detectives, Elbow, Primal Scream, Paolo Nutini, Glasvegas, Florence + The Machine, Editors, Vampire Weekend, Seasick Steve, Young Knives, Yeasayer, Muse, Stevie Wonder, Two Door Cinema Club, Miles Kane, The xx, Mystery Jets, Gorillaz, The Temper Trap, Lady Gaga, U2, Coldplay, Local Natives, Kaiser Chiefs, Cold War Kids, Noah and the Whale, Laura Marling, The Nakes and Famous, Bruce Springsteen, The Wombats, Pulp, The Prodigy och så jävla många mer. Kommer knappt ihåg hälften men fan vad roligt jag har haft.

251470_10150716082550640_2804663_n

En dag ska jag skriva lite mer utförligt om Glasto, men nu måste jag dra. Jag ska dricka öl och grilla med polare!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Freedom

Hej igen! Jag glömde i min lilla lista förut att uppdatera er om Queen Beyoncés framträdande på BET Awards. Tillsammans med Kendrick Lamar sjöng hon Freedom från Lemonade och det är så jävla fett! Jag såg att denna video cirkulerade på Facebook för någon vecka sedan man har inte tid att kolla. Har ni också missat? Don’t worry se hela videon på YouTube

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Hej på er! Idag mår jag 100 gånger bättre och känner att jag fick ut mycket av min frustration genom att skriva det där inlägget samt att jag var ute och stöka på stan igår. Känner mig som en ny person idag (må hända lite lite bakis också). Rickard och jag tog oss till Lasse i Parken och drack öl och snackade om skiten som tynger oss. Sen kom Malin och Ömer och vi släppte tillslut våra dystra humör och drack mer öl. Björn kom förbi och vi drog vidare till Bar Brooklyn för att kolla på matchen. Tyvärr var ölen mer intressant så kan inte säga att jag såg så mycket. Synd att Wales åkte ut. Vi fortsätter mot Cantina Real och hinkar i oss varsin öl och tar ungefär 1000 selfies (eller säger man groupies när man är fler?). Vid det här laget är jag på strålande humör och helt perfekt onykter. Sätter mig på tunnelbanan hem och fucking tappar det. I sätena bredvid mig sitter en packade brud och snackar dynga. Hon vänder sig helt plötsligt till den svarta killen som sitter emot henne och frågar ”Where are you from? Africa?”. Killen är så klart fundersam eftersom han också är svensk och hon har suttit och pratat svenska med sin kompis. Hon fortsätter ”What tribe are you from?”. Här tappar jag det. Jag vänder mig och börjar skälla ut den här bruden efter noter och förklara för henne att det hon håller på med är sjukt rasistiskt och opassande. Bruden vräker ut ”Det är ju bara på skooooojjjjjjj, han fatttaaarrrr”. Jag säger till den packade brudens kompis att hon får fan ta och ta lite ansvar och ta säga till sin kompis när hon håller på. Frustande går jag ut från tunnelbanan och är redo att slå ner nästa person som beter sig som ett rövhål. Som tur var träffade jag inga rövhål på den lilla vägen från stationen till lägenheten.

Jag vill åter igen uppmana alla att ta lite ansvar där ute. Fan, säg ifrån när folk beter sig. Säg till din kompis när hen börjar snacka skit. För att vända dessa kalla vindar som blåser i Sverige måste vi ALLA dra vårt strå till stacken. Börja med din umgängeskrets. 

Anyway, detta är ju i grund och botten en blogg om musik. Eller ja har någon förankring till musik på ett eller annat sätt. Eftersom jag inte haft tid att uppdatera er med några roligheter den senaste veckan så tänkte jag att jag skulle göra en snabbuppdatering här och nu. Let’s begin:

  • Blossoms har släppt en ny låt! Den heter My Favourite Room och kommer finnas på deras debutplatta som släpps den 5e Augusti. Blossoms kommer förövrigt till Sverige med Jake Bugg i November och agerar förband. Roligt säger jag! Ses där!
  • Victoria Beckham aka Posh Spice la upp en video på Facebook med copyn ”20 years on – Girl Power being used to empower a new generation” tillsammans med en tillhörande video till Spice Girls hitten Wannabe. Jag blev ju lite tårögd efter jag har alltid har spiced up my life och min spirit animal när jag var liten var Ginger Spice. #whatireallyreallywant är en kampanj för The Global Goals där de vill visar värdsledarna what they really really want (typ end violence agains girls, quality education for all girls etc). Kolla nu! Dirr! HÄR!
  • Little Jinder har släppt en ny låt.
  • Fergie är tillbaka med en riktig musikvideo. Jag vet inte vad jag tycker men jag kunde fan inte sluta kolla. Titta på egen risk.
  • AURORA har släppt en ny musikvideo. Älskar fan Aurora.
  • Blossoms har också släppt en musikvideo till Charlemange!!! Herre gud jag vill verkligen bara äta upp dom alternativt stoppa ner dom i min ficka och bär runt dom och ibland ta ut för att pussa lite på. SÅ GULLIGA <3

 

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Tack

Hej på er. Jag vill bara droppa förbi och säga ett stort tack till alla ni som gillat, delat och kommenterat mitt tidigare inlägg på sociala medier. Ni är guld och jag är tacksam för all fin respons. Hoppas det fick någon att tänka till lite extra och att vi börjar ta hand om varandra där ute. Nu behöver jag andas och omge mig själv med fina människor. Vi hörs snart.

P.s Blossoms har släppt en ny låt.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Att gå för långt

Under helgen har flera medier uppmärksammat att på festivaler som Bråvalla och Putte I Parken har det skett flera våldtäkter och sexuella ofredanden. Zara Larsson twittrar argt att hon hatar män och det pratas om ”en ny typ av övergrepp”. Jag har läst ett gäng artiklar men har nu slutat för det gör mig arg och ledsen. I denna storm av åsikter och känslor verkar ALLA (jag menar fan alla) ha glömt att det är kvinnor som återigen fallit offer för män. På sociala medier rasar männen över att Zara Larsson hatar män, det skrivs och skrivs om att Zara är en dålig förebild och det skriks ”inte alla män”. Men vet ni vad? Det var män, BARA män som våldtog och kränkte kvinnor på dessa festivaler. Människor verkar mer kränkta över vad en ung tjej har skrivit än vad som faktiskt har hänt? Vem tänker på de stackars tjejer som kanske aldrig vill gå på festival igen på grund av rädslan att inte känna sig säker när man ska ha roligt?

Hasan

Jag blir också helt matt när händelserna drar igång en debatt kring migration. Allt jag vill göra är att ställa mig ute på stan och skrika högt ”DET VAR EN AV ER SOM GJORDE DET!!!!” och peka på vita cis män som går förbi, för vet ni? Det var flera av er som gjorde det. Sluta göra detta till något det inte är. Problemet ligger i en våltäktskultur som funnits i Sverige sen vikingatiden, det som händer nu är inget nytt. Att det sker våldtäkter och övergrepp på festival är inget nytt påhitt, det är ett problem vi måste ta tag i.

Vet ni vad som är nytt däremot? Jo att kvinnor vågar anmäla. Vi MÅSTE minska mörkerantalet, om det så betyder att det kommer se värre ut på papper ett tag, då får det väl vara så. För jag vet att våldtäkterna hade hänt i vilket fall även om folk anmäler eller inte. Grejen är den att om de inte anmäler, ja hur ska arrangörer och polis kunna jobba för att förhindra det om de inte vet att de händer? Vi kan inte blunda för problemet och genom att modiga kvinnor vågar anmäla får arrangörer och polis reda på vad som händer och på så sätt kan ändra om sitt tänk för att skapa en tryggare miljö.

Som arrangör är detta något av det värsta som kan hända. Som arrangör jobbar man för en så säker och trygg festival som möjligt för alla men nu är det dags för dom, och dig som besökare, att börja peka finger mot folk. De stora bovarna i detta är inte polisen, inte arrangören och verkligen inte tjejerna utan de enskilda vidriga ryggradslösa MÄNNEN som tror att det är deras rätt att bete sig som rövhål. Det är de män som tycker det är en rolig grej att ta en snygg brud på röven mitt under en spelning som ska skämmas. Det är de män som trycker sitt skrev emot en tjejs lår för att hon ”såg villig ut” som ska krypa till korset. Det är de män inkräktar i kvinnor privata sfär och våldtar som ska straffas. Ingen annan då det är ni som gått för långt.

Bråvalla

Jag vill också uppmana alla som ska på andra festivaler i sommar att ta hand om sina medmänniskor. Fråga gärna en extra gång om någon ser ut att må dåligt. Säg till folk som jobbar på festivalen om du har sett något konstigt. Ta dig gärna en extra titt runt om dig i publikhavet, vilka står runt dig? Ser någon obekväm ut? Säg till! Är din kompis lite för full och börjar bete sig konstigt eller är för närgången på andra – säg till själv eller säg till en vakt som kan prata med din vän. Vi måste göra förändringar och de kan starta med dig och din vänskapskrets.

Ta hand om varandra i sommar och ha så jävla roligt ni bara kan – men glöm aldrig att säga ifrån. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Midsommar

Då var det dags för midsommar mitt upp i allt. Jag har, for obvious reasons, inte riktigt tid med midsommar så vi får se hur det blir. Vilket som så ser vädret inte så lovande ut här i Bandis, grått grått grått. Svensk midsommar, hey ho. Anyway, igår fick jag lite tid över så jag stack förbi Debaser Medis på vägen hem och kollade på Queen Zara Larsson.

Ni kanske har märkt att jag är lite obsessed med Zara? Jag tycker hon är så jävla grym och igår var inget undantag. Jävlar vad hon sjöng och dansade. Jag är mega imponerad! Vi fick höra ett gäng nya låtar from den kommande plattan vilket var roligt, man märker verkligen skillnad på de gamla låtarna och de nya när de spelas. Mycket av den kommande plattan doftar 90-tal och Beyoncé, på ett positivt sätt! Jag fastnade för en av de nya låtarna som jag tror heter Mississippi, allt jag vill är att plattan kommer ut nu så jag kan lyssna på den på repeat.

Utöver den grymma rösten som Zara bär på så gjorde hon ett riktigt grymt jobb med dansen, det såg proffsigt ut helt enkelt. Det jag gillar mest med Zara är hennes personlighet och det fick vi också en härlig glimt av. Efter hon sjöng EM-låten This One’s For You frågade hon publiken ”Sverige är väl inte med mer va?” med ett skratt, efter lite interaktion med folket så utbrister hon ”Men ni har ju mig!” och alla började garva. Allt med glimten i ögat, så jäkla go!

Nä hörre ni, jag känner inte att jag får något vettigt skrivet om gårdagen, jag känner mig som mos. Jag ska nog ta och fortsätta svara på mail, packa, tvätta och släcka bränder! I morgon drar jag till Norpan och jag vet inte hur mycket tid jag kommer ha över men tittar väl förbi och säger hej! 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Luften

Det är jäkligt många bollar i luften just nu. Många säckar att knyta ihop och saker att sätta i lås samtidigt som det kommer nya grejer att lösa hela tiden. Mitt bankkonto försvinner sakta men säkert eftersom jag inte hinner laga mat när jag kommer hem och är så utsvulten att jag köper Sushi och kollar ett avsnitt OITNB innan jag går och lägger mig. Ibland hinner jag duscha innan jag går och lägger mig också. I morgon försvinner halva dagen då jag och min kollega ska hämta buss och cyklar innan allt stänger för midsommarhelgen. På kvällen spelar Zara Larsson på Debaser som jag inte vill missa så det betyder att jag inte kan sitta på kontoret hela kvällen. På lördag sticker vi till Norpan och det finns ingen återvändo, det är bara att köra liksom. Nu jävlar gäller det att jobba i ultrarpidfart samt ta med datorn hem på fredag så jag kan jobba hela dagen samtidigt som jag tvättar och kanske hinner med en midsommar-middag.

Jag känner mig lite lugnare idag än igår eftersom jag precis har rott i land en jobbig grej, eller i alla fall det största orosmomentet av det. Ni ska jag bara informera alla om att det är löst och det är bara att KBK. Anyway, ville kila in här och säga HEJ!! Och tipsa er om en serie som finns på SVT Play  Musikbranschens verkliga stjärnor (som jag själv inte sett än men någon delade på Facebook). När hela festivalen är över ska jag ta en kväll och titta på detta!

Nu måste jag kila vidare. See you on the other side!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

nedräkning

Sista veckan på kontoret innan jag tar mig pick och pack för att flytta ner till Norpan och göra le festival. Som ni kanske förstår så är det rätt så mycket att göra samt Orange Is The New Black har precis släppts på Netflix samt Game of Thrones ikväll… Ja ni förstår ju, inte mycket tid över till något helt enkelt. Jag ska göra mitt bästa för att uppdatera er här men vid det här laget har ni väl vant er vid mina sporadiska inlägg.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Arvet

Som ni kanske vet så fick vår alldeles egna Max Martin ta emot Polarpriset i år. Jag kommer ihåg att det var lite gnissel när det kom ut att Max Martin var en av pristagarna till årets Polarpris. Det Max Martin håller på med är ju fulkultur medans den andra pristagaren, Cecilia Bartoli är definitionen av finkultur. Jag hatar egentligen ordet fulkultur, som om att populärmusik i alla dess former är mindre värd än annan musik. Jag gillar att vi tar in fulkulturen i finrummen och visar för alla att vår kultur är minst lika viktig som er.

Let’s move on. I onsdags hade jag lyckats haffa mig biljetter till ”A masterclass with Max Martin” där Jan Gradvall intervjuade den skygge låtskrivaren. Redan innan hade jag väl en bild av hur det skulle bli, det vill säga inte så djupt och stora, krångliga frågor togs aldrig upp. Jan Gradvall intervjuade Max Martin i kronologisk ordning, från Denniz Pop tiden fram till senaste hitlåten med Justin Timberlake. Vi fick se ett montage av superkändisar som pratade om hur fantastisk ”Max” är (typ P!nk, Katy Perry, Backstreet Boys och Britney Spears bland annat). Det var inspirerande och jag vet att jag kommer kunna säga ”Jag var där” i framtiden och folk kommer bli gröna av avund. Men ska jag vara helt ärlig, det var inget revolutionerande som sas där uppe på scen. Summan av kardemumman var väl typ, för att skriva hits så ska man göra det komplext men enkelt, plocka bort allt överflödigt och se till att gå upp från sängen och spela in det du har i huvudet om du är på väg att somna (om han inte hade gjort det så hade vi inte haft Baby One My Time idag, och det hade vart en tragedi).

Igår sändes polarpriset på TV4 och jag lyckades ta mig hem från jobbet precis i tid för att se programmet. Höjdpunkten var ju absolut överraskningslåten där Max Martins dottern sjöng bland annat. Det jag gillade med hela grejen var att man såg hur ödmjuk Max Martin verkar va, han älskar liksom musiken och allt det där runt är verkligen inte hans grej. Jag känner att jag inte riktigt får ut någon bra reflektion av allt det här mer än att jävlar i havet vad mycket bra grejer Max Martin har skrivit. Seriously though, all bra pop är fan signerad Max Martin. Innan jag lämnar er så måste vi prata om Seinabo Sey. HUR vacker och grym var in hon då när hon sjöng As Long As You Love Me??? Klänningen var galen, hon var galen. Ahhh missade ni gårdagen får ni kika in det på YouTube

Fulkultur är fan livet. Vad skulle jag gjort utan den?


Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emelie Stockhaus

Emelie föddes på Mölndals BB för 27 år sen. Idag jobbar Emelie i musikbranschen. Emelie har en katt.

Mest lästa

  1. Billie
  2. Tis
  3. Branschen
  4. PREMIÄR: LOCALS - SOMETHING REAL
  5. Brand new