Emelie Stockhaus

Tag: Nick cave

Dröm

Hallå jag berättade inte för er om min dröm här om natten? Jag drömde om Nick Cave. Vi blev bästisar och promenerade runt stockholm/london (oklart vilken stad) och skulle sen ta tågel till T-centralen men hamnade ute i en stad som var väldigt lik en av städerna i Last of Us (ni vet villaområdet efter Bill’s Town). Nick Cave försvann och jag smög runt för att inte alla zombies skulle hitta mig. Det har hänt några gånger att jag drömmer om musiker jag gillar och vi träffas, börjar snacka, blir polare och promenerar runt i en stad. Vanligtvis brukar det inte sluta i zombies dock.

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Valentine

Alla Hjärtans idag. Kapitalismens påhitt som jag sa till mig kära kille i morse. lol nä skoja, men jag har aldrig varit något för valentines. Jag är inte heller så romantisk av mig och efter att ha jobbat flera år på restaurang hatar jag denna dag lite mer pga måste ha en miljon 2or i resturangen och det är extra jobb. Ja ja. Vi har inget planerat i alla fall, jag ska rida ikväll och efter det kommer jag vara trött och gå och lägga mig typ.

Men för att gå lite in the spirit of denna dag tänkte jag dela med mig av tre män som jag tycker är snygga. Så det så.

Damon Albarn, typ världens snyggaste man? Fortfarande helt jävla galet mumsig. Yaaazzzzz

Alex Turner mmmmmmm jaaaaaa

Nick Cave. Ja jag gillar detta okej?

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Skeleton Tree

Folk som känner mig vet att jag älskar Nick Cave & The Bad Seeds. Jag brukar hata att få frågan vad jag lyssnar på för musik eller vilket är min favoritband eftersom detta skiftar så ofantligt beroende på humör, dag, väder och vind. Ett band som jag dock har burit med mig i flera flera år är Nick Cave & The Bad Seeds. När jag var runt 10 såg jag musikvideo till ”Where the wild roses grow” för första gången och jag blev som förhäxad av videon och framförallt den mörka, farliga rösten som sjöng om något jag inte riktigt förstod. Kontrasterna till Kylie Minogues sköra stämma fick mina knän att vekna och det knyta sig i magen. Åren gick och jag tänkte ofta på den låten, vid 10 års ålder hade jag inte registrerat vilka som sjöng utan jag kom bara ihåg att det var något om rosor och en kvinna som låg i en sjö. När google passerade Altavista som sökmotor och det blev vardag att googla hittade jag äntligen vem som stod bakom den där låten som fick mig att må så dåligt men ändå så bra – Nick Cave.

Min kärlek till Nick Cave bara växte och växte. Jag gick till bibblan och lånade hem CD skivor jag sen brände över till tomma CDs och målade omslagen. Jag ska inte sticka under stolen att Pirate Bay hjälpte mig att utöka min Nick Cave-samling fram tills att Spotify kom och jag kunde gotta ner mig totalt i alla plattor. Bland mina vänner lyssnade ingen på Nick Cave och jag kände att han var min egna lilla hemlighet. En dag sitter jag i en biograf för att kolla Harry Potter-filmen The Deathly Hallows part 1 när helt plötsligt låten O Children börjar spela. Jag vänder mig om till min kompis och med tårar i ögonen säger frågande ”Nick Cave??”. Mina lilla hemlighet var inte så hemlig längre.

Nu har ni fått en liten bakgrund till min relation till detta band. För er som är insatta i Nick Cave eller läst andra recensioner av Skeleton Tree så vet ni att detta album är en del av en sorgeprocess. Nick Caves 15-åriga son dog förra året, mitt under skapandet av Skeleton Tree. Det mörker och sorg som finns med på detta album är bortom allt jag kunnat föreställa mig. På ett sätt påminner mig Skeleton Tree om David Bowies Black Star, ett album som växer vid varje lyssning, vid varje textrad. Nick Cave har alltid varit en poet och när man läser texterna till varje spår känner man sån smärta.

I knew the world it would stop spinning now since you’ve been gone
I used to think that when you died you kind of wandered the world
Girl In Amber

Detta är inte en recension av Skeleton TreeJag skulle kunna skriva om varje låt och ge dom betyg men jag vill inte det. Jag vill bara lyssna, känna och reflektera. Jag har fortfarande inte sett ”One more time with feeling” för jag tror jag skulle bryta ihop. Jag vill dock rekommendera Skeleton Tree, det kanske inte är för alla men det är ett mästerverk.

You fell from the sky
Crash landed in a field
Near the river Adur
Jesus Alone

nick-cave-skeleton-tree1

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Nick Cave

Breaking news! Enligt GAFFA ska Nick Cave & The Bad Seeds släppa nytt den 8 september!!!! PEPPEN!!!!!

Nick Cave är en av mina husgudar. Det hela började när jag var en liten tös och såg musikvideon till Where The Wild Roses Grow på Voxpop och blev helt förtrollad. Jag registrerade inte namnet men jag visste ju vem Kylie Minogue var, så det la jag på minnet. Under åren hörde jag den låten och varje gång knöt det sig i magen, aldrig hade jag hört något liknande och aldrig hade musik fått mig att må så dåligt (haha). Åren gick och när jag var 13 var det min uncle’s dåvarande flickvän från Australien som introducerade mer Nick Cave till mig. Jag var fast och i perioder har jag lyssnat intensivt på de olika plattorna. Ett tag var det Abattoir Blues/The Lyre of Orpheus som gick varmt, ibland Let Love In och andra dagar Dig, Lazarus, Dig!!! Ja egentligen har varje platta varit i fokus under en viss period.

Jag kommer ihåg när jag läste texterna till Murder Ballads för första gången (och inte bara lyssnade) och jag var helt mind blown! Det var ju historier?? Det var mord!? Det var allt! Jag brukar faktiskt inte lägga så mycket vikt vid texterna till låtar, utan det är mer känslan och ”ljuden” som tilltalar mig, förutom när det kommer till Nick Cave – där är texterna livsviktiga. För ett antal år sen köpte jag The Death Of Bunny Munro, Nick Caves andra novell och slukade den i ett. Apropå det ska jag ta och läsa om den, har glömt bort mycket…

Senast jag såg Nick Cave & The Bad Seeds live var på Glastonbury 2009. De spelade på The Pyramid Stage precis innan Blur skulle gå på och köra sitt reunion-gig, jag stod längst fram och var lyckligast i världen för där på scen var Nick Cave och efter det skulle jag få se Blur live, jag ni fattar ju, LIVET! (Mer om den konserten en annan dag.) Jag har missat hans senast besök till Stockholm/Sverige men jag hoppas han kommer förbi nu med nya plattan så jag får uppleva det igen. Åh Nicky, you amaze me!

Nick Cave bor ju i Brighton, det var en konstant skräck hela vistelsen på TGE att jag skulle se honom. Jag vet inte om jag skulle klarat det, jag vet inte heller om jag vill det. Liksom hur kan denna människa leva upp till det jag har i mitt huvud? 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emelie Stockhaus

Emelie föddes på Mölndals BB för 27 år sen. Idag jobbar Emelie i musikbranschen. Emelie har en katt.

Mest lästa

  1. 2016 bästa låtar
  2. Rock stars
  3. Skojar du
  4. Pete
  5. Måste.Bo.På.Söder