Emerentia

Jag slås allt oftare av att jag försöker vara någon slags modern renässansmänniska, och ha fler än en stäng på min lyra. Så självklart jublade jag högt när jag i förra veckan fick jag chansen (okej, jag erbjöd mig pga drömmigt jobb) att styla våra vänners lägenhet.

När vi skulle sälja Prinsgatan var det svåraste att plocka bort. Jag älskar ju alla mina prylar och pinaler. Hos någon annan är det betydligt lättare, utan alla personliga kopplingar till allt! Så fint det blev. Och vad roligt det är att nästan helt ha möbler och mattor som faktiskt funnits i lägenheten och som tillhör de som bott där (med undantag för några kuddar, två lampor och ett sideboard jag lånat ut). Någonstans tycker jag att det mitt i stylinghetsen blir lite roligare. Lite bättre känsla. Sen är det ju enkelt att säga när de som bor i lägenheten har en himla fantastisk smak och det går enkelt att göra det tillsammans. När vi fick se bilderna kunde både Madeleine och jag klappa oss på axeln och skämta om karriärbyte.

I grunden har jag mest tänkt: Ut med soffan, fram med växterna, rensa ut överhäng i hyllor, flytta lite saker, plocka bort mycket.

Vips! En fantastisk tvåa i Vasastan med underbar balkong, originalporslin på toaletten och världens finaste blå väggfärg!

Visning måndag och tisdag nästa vecka. 

Foto: Bjurfors

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Emerentia

Emerentia är Djungeltrummans printchef och skriver mest om det hon engagerar sig i för dagen, från höns till barn till politik.

  • Senaste inläggen

  • Senaste kommentarer

  • Arkiv