Emerentia

LUCKA 21

I teorin älskar jag december, kanske för att jag tror att det alltid är snö då, jag vill minnas att det alltid var snöigt när jag var liten? Jag minns pulkaåkningar, halkningar på väg till bussen, jag minns hur jag pulsat genom snön till skolan. Kanske stämmer ingenting av det här, kanske är allt bara projicerade bilder av hur december ska vara.


I praktiken är ju devember inte alls så där underbart och vitt. Det enda som är superhärligt är ju att det blir jul och nyår i slutet av månaden och att det är två saker att liksom fira. Sen tycker jag att lugnet ändå infinner sig i december, kanske för att jag än så länge inte har femitelva barn att köpa julklappar åt, göra presentkalendrar till eller så, men jag finner hela bakandet, kokandet och fixandet tillfredsställande och i år ska vi dessutom vara hemma hos oss på jul. Det är en helt ny känsla att ha ett eget hem där sånt är möjligt.

Vad vi ser på bilden? Mitt första försök på längdskidor hemma i trädgården cirka 2006. Jag bar kjol och strumpbyxor.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Hade den, precis som Katrin Zytomierskas, handlat om mig, fast jag hade inte låtsats om det och så hade jag format mig till den bästa personen i världen, tagit med väl valda delar helt enkelt. När jag läser Åsa Moberg känner jag alltid att jag kan skriva som hon gör, jag försöker härma henne men lyckas inte. Efterapning är ju det bästa sättet att lära sig.

Eller så kanske jag hade skrivit en deckare, men jag är så lättskrämd att jag aldrig skulle finna ro att göra det, jag hade tittat mig över axeln så ofta att jag inte kommit någon vart alls. Men i såna fall hade den nog handlat om Palmemordet, mest för att det är det allra mest spännande jag vet.

Faktum är att jag skickade lite saker jag skrivit till Linda Skugge för ett tag sen, det var det värsta jag gjort. Men nu är det gjort. Förut hade jag ett självförtroende som hette duga när det kom till det långa skrivandet, nu tror jag mer på mina idéer än mitt skrivande, kanske också därför jag gått från att skrivaskrivaskriva till att vara redaktör när det kommer till mitt yrke. Jag kommer på saker, andra skriver dem. Perfekt för någon med sviktande sjävförtroende och uthållighet. Jag blir så uttråkad fort.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Mina hängslebyxor. Inköpta för 600 kronor på Weekday för flera år sen och är ett sånt plagg jag bara hatar att jag inte köpt två av. Jag älskar de här bycorna, känner mig alltid fin, snygg och kool i dem. Kan ha dem med olika överdelar, överallt och hela tiden och det enda jag tycker är trist nu är att knapparna är lite hårda när Stickan ska bäras i sjalen. Men annars: det bästa jag äger. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vi har diskuterat det här om och om igen hemma, och samtidigt pratat om det på ett större plan, när jag var liten fick vi önska oss precis vad som helst, jag önskade mig oftast en bondgård och mängder av djur, och då inte i någon miniatyrform, utan en riktig gård. Det hände ju aldrig, men det var så härligt att drömma. Mina önskelistor kunde vara milslånga, men jag visste också att jag aldrig skulle få allt jag önskade. Jag ser ingenting dåligt i att önska sig hur mycket, eller vad som helst, jag kan tycka att det är nyttigt, så länge medvetenheten om att en inte kan få allt, eller ens en bråkdel av det önskade. Och definitivt inte det högst upp på listan alla gånger. Och att önska sig fred, som jag också gjorde, verkar inte ens gå att önska sig såhär 20 år senare heller.

Men åter till årets önskelista. Jag kan inte komma på någonting. Jag kommer bara på saker jag behöver. Som en barnvagnsmuff, en mugghållare och en hårfön. Tre egentligen tråkiga, men nytta önskningar.

Efter att ha köpt en del till Stickans nya babygym häromdagen bestämde Love och jag att Stickan bara får fem saker, gymmet av min farbror, tillbehör till det från oss, en snutte och två loppade böcker. Sen får han säkert saker av resten av familjen, men det här är sakerna vi har inflytande över och som vi bestämt. Resten av pengarna skänker vi till Röda Korsets arbete i Aleppo.

Det finns ingenting annat som känns varken okej eller intressant. Jag vill ha fred. Nu. Och det enda jag kan göra är att hjälpa till. Inte allt, bara lite, men ändå någonting.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

TVÅ BRA SISTAMINUTEN-KLAPPAR

Om du inte ger bort läkarvård eller mediciner till barnen i Aleppo går det att rensa skafferiet och på så sätt få ihop finfina presenter att ha med sig när en ska gå bort! För när en blir bjuden på glögg, då ska någonting tas med, så är det bara. Med en ganska stor familj och mängder av glöggfrälsta kompisar kan jag ibland känna mig något dränerad när det kommer till presenter, och ibland glömmer jag av och får köpa på vägen (sorry för Aladdin-asken Mattias & Sofie!). Till nästa år har jag bestämt att jag ska göra storkok på fikonmarmeladen redan i slutet av november för att ha byggt upp ett litet lager när det blir bjudningsdags.

Fikonmarmelad med citron
Enklaste möjliga är oftast bäst.
Använd 250 gram torkade fikon, koka upp vatten som du häller över fikonen, låt dessa stå och dra sig, gärna över natten, men det funkar med någon timme eller tre också.
Skiva fikonen tunt och fint, tänk på att skalet kan kännas lite tjockt så lägg tid på att finhacka. (Du kan självklart, som jag, göra latmansversionen och mixa det hela med en stavmixer senare). Riv sesten från en citron och pressa ut saften. Ha i 150 gram socker, det är ungefär två deciliter, även här kan du smaka av, mindre socker=mindre fast men också mindre söt marmelad. Koka ihop ett slag, låt sjuda men inte bränna! Häll upp på burk, fyll ända upp och vänd burkarna upp-och-ner. Låt svalna och ställ in i kylskåp.

Härlig ätbar bodyscrub
Du använder en burk kokosolja, helst ekologisk, viktigt här är att den är neutral i smaken och lukten, så slipper du dofta solsemester. Sen hivar du i farinsocker, såpass mycket du vill och känner ger en härlig konsistens och vill du kan du sen ha i en liten kanelstång eller kanske lite eterisk olja. Bästa burken är återburk (skoja!) återbruk menar jag ju, så klart! Och en salsasås-burk är den perfekta sizen att gräva ner några fingrar och få upp lite scrub när du ligger i badet. Det bästa för alla med barn eller klåfingriga sambos eller husdjur: den ät ätbar.
Pris: ca 45 kronor skulle jag säga. Bra pris för en sistaminuten eller gåbortpresent.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Jag hade önskat att de här två hade kunnat vara med i år, om så bara för en liten stund. Min farmor hade varit 91 i år och farfar än äldre, så jag är så ytterst tacksam att min mormor finns kvar, 93 år och pigg. Det är himla fint och skönt och alldeles fantastiskt. Jag var så liten när min morfar gick bort, men jag hade gärna suttit bredvid när han la en omgång patiens.

Och allra helst hade farmor fått dyka upp i den här glittriga stassen. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

MAMMAMÖRKRET

Min vän Maja har bestämt sig för att dra igång ett projekt som hon kallar för Mammamörkret. En sida som samlar texter, poddar och samtal om hur det är att bli mamma och hur det känns när allt inte är rosenrött och de mörka tankarna smyger sig på.

Att känna sig otillräcklig, ifrågasätta sin lämplighet som förälder, tänka att ens kärlek inte räcker, eller kanske inte ens finns där, är ingenting någon är ensam om, utan någonting en himla många känner igen sig i.
Att efter mängder av skrikiga nätter och dagar och dygn känna att det inte finns någon kärlek kvar är inte heller varken konstigt eller ovanligt. Men så skämmigt.

Vi måste prata om det där. Vi måste våga öppna upp och säga att det händer mig med ibland, jag sitter här i soffan och förstår inte hur jag ska kunna ta mig för någonting mer i hela världen. Den där hudlösheten som inte liknar någonting jag känt förr. Hur jag i samma sekund som babyskyddet ställdes ner på golvet inte kunde sluta gråta. Hur jag så ofta tänker att jag inte klarar det här.

Kanske vill du skriva av dig lite? Du kanske känner igen dig? Antingen kan du kommentera på inlägget här, eller så kan du maila Maja direkt på [email protected], där kan hon självklart också besvara frågor om hur det du skriver kommer användas, hur du är anonym och annat du kan fundera över.

PS! Nu kan du följa min blogg via bloglovin!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Redan i höstas bestämde Love och jag att vi båda skulle visionera julafton, vi bestämde att var och en skulle få beskriva dröm-julen, och ingen skulle bli avbruten, oftast har vi båda rätt lätt att avbryta den andre och vi tar gärna över samtalet med våra egna visioner.

Så, med våra nya regler försöker vi minska avbrytandet och när det kom till just julvurmandet fungerade det faktiskt, det viktigaste var att båda fick fantisera, och ingen invände mot att det tydligen låg metervis med snö på marken, att Stinas päls var borstad eller att det luktade gott i hela huset.

Och efter att ha jämför våra två drömmar har vi bestämt att det viktigaste för oss är att julen inte börjar den 24e. Utan att vi den 23e bara är hemma, fixar det sista, i lugn takt lagar den sista julmaten, tar en promenad, ser en film, lyssnar på julmusik. På själva julafton vaknar vi vår första jul här, och då på vinden, för nu har vi bytt sovrum! Där uppe finns det en liten liten gran och våra julstrumpor.
Alla får en present var i julstrumpan. Även Stina, så klart.

Vi äter djurfri frukost här, vi har köpt Astrid & Apornas skinka, har rödbetssallad, senap och vörtbröd och så lyssnar vi på P1. Sen börjar vi klä på oss, och beger oss alla fyra till mina föräldrar och det stora firandet med mina kusiner. Sen åker vi hem lagom till Kalle, börjar värma på mat, blanda juldrinkar och duka bordet för sen på kvällen kommer min familj hit och firar kvällsfirande med middag och paket.

Och sen, när vi spelat en omgång monopol eller om någon annan får något nyare brädspel städar vi och går och lägger oss. Stickans första julafton är över och den 25e har vi all tid i världen att bara njuta.

PS! Nu kan du följa min blogg via bloglovin!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Efter att ha fått en present som inte riktigt passade oss och våra val blev det att jag sökte efter ”eko” och ”ekologiskt” på Toys R Us hemsida och hittade INGENTING. 0 träffar. När vi sen behövde åka dit för att byta leksaken förstod jag varför, plastdoften tog sig ända ut på parkeringen. I bilden hem bestämde vi att vi inte skulle skämmas för att byta ut julklappar eller andra presenter som vi vet inte kommer användas, men än mer viktigt, om någon frågar, önska oss rätt från början och hellre se att fler går ihop till en present, än flera olika.
Så här, nu, efter allt mitt tjat, några julklappar som känns lite bättre än andra. Allra bäst tycker jag om de som skänker en slant istället.

En del saker kan du göra själv hemma, andra är saker du köper, men som ändå är bättre än all härlig småskit du köper på TGR. Och för att jag inte är någonting annat än mamma just nu blir det mest tips på barnsaker.

Koka ihop själv: Första julen som Love och jag var ihop ville jag imponera på alla och kokade ihop egen fikonmarmelad, det räcker med tre ingredienser och är därför himla enkelt. Torkade fikon, citron och socker. Det är allt som behövs.


Det dyraste: känner du ett barn är det här himla fina babygymmet från Plan Toys/Lapland Ecostore något att fundera över.

Blanda själv: Till exempel kan du själv tillverka det här alldeles perfekta sköljmedlet. Sköljmedel är ju en riktig bov och om ni inte vill ha ett så starkt doftande hem kan det vara ännu bättre att göra sitt eget. För några tjugor har jag köpt fina glasflaskor med slingback-spänne att hälla upp det hela på.

Ge bort: från Playtoys/babykoncept hittar du även dessa supersöta vattensleksakerna. Nu saknar vi dock badkar, men för den som har är de en liten dröm.


Något som varar: Stickan har bara några få gosedjur hittills, varav den käraste är Janson som han numera gärna kramar om medan han sover. Vi köpte den i somras från Senger Tierpuppen/Kokobello och har längtat efter dagen då han liksom verkligen njuter av nallen. I veckan kom den dagen och nu har vi insett att vi nog snart måste köpa en Janson 2 för att ha en utifall den första skulle försvinna.

Göra själv: I veckan har jag köpt kokosolja och ekologiskt rörsocker för att kunna blanda ihop en scrub att ge bort i en fin gammal glasburk. Viktigt, om du inte vill lukta som en Teneriffa-tant är att köpa kokosolja utan doft. Då slipper du det bestyret. Jag blandar det till en skön konsistens och sen har jag i några droppar aromatisk olja, just nu är jag förälskad i Tea Tree.

Något som kan vara bra: En vän sa att jag blivit en Haga-hippie sen jag fick barn, jag har börjat sjala och ska plastbanta. Låt så vara. Det mesta hippieaktiga jag gjort är att köpa ett bärnstenshalsband åt Stickan. Mest för att jag tycker det är så fint, skulle det hjälpa vid tandsprickningen är vi bara tacksamma.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Nu inser jag att jag visserligen visat hur jag slår in årets julklappar, jag började ju slå in dem för att få lite julstämning. Men, eftersom jag både är en ordbajsare av rang och lite av en paketnörd kan vi ju prata lite om inslagningen.

Sen flera år tillbaka har vi böra köpt en sorts paketpapper, ett brunt klassiskt sådan, alla presenter slås in i det, såväl sommar-, födelsedags-, namnsdags-, som vilken annan sorts present som nu kan önskas slås in. Det minskar svinnet och hela jakten på papper. Dessutom är det lättare att hitta ett hållbart papper när det bara är brunt.

Till det har vi olika sorters snören och band. Till jul gillar jag jutesnören och i år hade vi tur att det fanns en gammal rulle rött jutesnöre liggande.  När jag i våras gick i keramik hade jag lite överbliven lera som jag passade på att trycka ut små grisar av, glasyren är lite hipp som happ, men det gröna blir ändå fint mot det bruna och det röda. Så några lyckligt lottade får dessutom något att hänga  granen den här julen.

Nördigast och onödigast är att jag inte gillar att tejpen syns, så helst använder jag inte tejp och sen är det nästan hemskt hur noga jag är med att vika papperskanten så att inga råa kanter syns. Onödigt, men livsnödvändigt.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emerentia

Emerentia är Djungeltrummans printchef och skriver mest om hönsdrömmar och dagssländor.

Mest lästa

  1. NÄR EKOLOGISKT INTE ÄR RIKTIGT LIKA FINT (ELLER GOTT) MEN SKITDYRT
  2. ANDRA JAG LÄSER
  3. DIY & SHOPPINGSHYSTERIN
  4. ATT KLÄ SIG FÖR BRÖLLOP
  5. BABYMOON