Emerentia

Tag: författare

Hade den, precis som Katrin Zytomierskas, handlat om mig, fast jag hade inte låtsats om det och så hade jag format mig till den bästa personen i världen, tagit med väl valda delar helt enkelt. När jag läser Åsa Moberg känner jag alltid att jag kan skriva som hon gör, jag försöker härma henne men lyckas inte. Efterapning är ju det bästa sättet att lära sig.

Eller så kanske jag hade skrivit en deckare, men jag är så lättskrämd att jag aldrig skulle finna ro att göra det, jag hade tittat mig över axeln så ofta att jag inte kommit någon vart alls. Men i såna fall hade den nog handlat om Palmemordet, mest för att det är det allra mest spännande jag vet.

Faktum är att jag skickade lite saker jag skrivit till Linda Skugge för ett tag sen, det var det värsta jag gjort. Men nu är det gjort. Förut hade jag ett självförtroende som hette duga när det kom till det långa skrivandet, nu tror jag mer på mina idéer än mitt skrivande, kanske också därför jag gått från att skrivaskrivaskriva till att vara redaktör när det kommer till mitt yrke. Jag kommer på saker, andra skriver dem. Perfekt för någon med sviktande sjävförtroende och uthållighet. Jag blir så uttråkad fort.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}


För flera år sen fick jag en idé till en barnboksserie, sen dess har jag gjort allt annat för att slippa skriva, tänka, skapa. Jag skrev liksom ut mig, skrev bort mig, tappade allt. Men så tänkte jag: föräldraledigheten kan jag ju utnyttja. Och som vanligt när jag börjat så ett frö till någon typ av planering vill jag skita i den o sätta igång direkt. 

Så nu har jag skickat ett utkast för provläsning hos mina bästa fyraåringar, och till Hanna som ska illustrera det hela lite bättre än vad jag gjort på skisserna. 

Och så har jag vågat mig på att skicka ett annat manus till Linda Skugge. Hon erbjöd sig att läsa lite om jag ville börja skriva igen och efter att ha funderat på att skylla på fylla och skicka manuset mitt i natten insåg jag ju att jag inte kan det längre pga preggo så var det bara att riva av det där plåstret. 

Så! Ett manus skickat, ett skrivet, och föräldraledigheten är fortfarande en och en halv månad bort. Tänka sig! Kanske slår jag Camilla Läckberg i produktivitet när jag är redo att lämna över ungen till hens pappa att ta över föräldraledighetspinnen. Vem vet.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emerentia

Emerentia är Djungeltrummans printchef och skriver mest om hönsdrömmar och dagssländor.

Mest lästa

  1. NÄR EKOLOGISKT INTE ÄR RIKTIGT LIKA FINT (ELLER GOTT) MEN SKITDYRT
  2. ANDRA JAG LÄSER
  3. DIY & SHOPPINGSHYSTERIN
  4. GUBBS, GUBBS, GUBBS // GENUSHAVERIET SVT OPINION
  5. EN VECKA I BILDER