Emerentia

Tag: Hemma

EKEBO DAG 1

Så kom den, övertagsdagen.

12 februari 2018, dagen då vi fick nycklarna till vårt hus.

Här sitter vi! Men nya nycklar till vårt hus. Och en ganska full bil och jättepeppat barn. Ett barn som höll hov hela tiden hos mäklaren.

Där! Där är det!

Sen kunde vi inte hålla oss utan var tvungna att börja dra i tapeterna. Det gick bra och Stickan hjälpte till så gott han kunde.

Under strukturtapeten: ytterligare en. Denna monterad på en masonitskiva. Så längre kom vi inte här.

Men!

Nu garanterar vi den hör medverkan i Det sitter i väggarna. En 110 år gammal Jugendtapet. Jag ville gråta, men tog istället ett glas vin för att fira och funderade lite över om någon gammal boende finns kvar i väggarna, inte som något slags spöke, eller ond ande, utan mer som någonting annat.

Så, första kvällen på Ekebo tillbringades på en madrass. Idag får vi vår säng. Första dagen på framtiden, så att säga.

Jag skålade med Sara över instagram, idag har de lovat oss semlor mot husesyn.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

HEJDÅ HUSET//ETT NYTT KAPITEL

Då var det ute, lite vemodigt men också roligt. Vi ska flytta! Men innan jag öser ut planer och byggnadsvårdslänkar (ja, vi flyttar till ett gammalt, men fint hus med en massa sån omtalad potential!) vill jag dela med mig av hur himla fint vi haft det på Munkebäcksgatan. Extra fint har vi haft det den senaste veckan sen vi rensat bort 75% av allt vi samlat på oss och jag stylat färdigt.

Här går det att hitta lite mer info. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

DAGAR SOM SAMLAS TILL HELG

Det är lustigt ändå, hur vissa saker inte förändras, medan andra gör det monumentalt. Som att jag fortsätter leva för helgen. Men av andra anledningar än gå ut-dansa-dricka.

Nej den här helgen har vi lyckats klämma in så mycket att göra som det bara gått, vi har 18 fronter kvar på våra luckor och har plockat ner 9 av dem som vi nu kommit halvvägs med. Det är ett evigt pill, spackla hål, borra nya, tvätta, förmåla, rugga upp, tre lager färg. Och så två sidor på det. Hade vi vetat hur mycket tid och plats det skulle ta tror jag aldrig vi gjort det här.

Och så har jag sytt, betat av en sån där hög med saker som bara väntat. Kudde som ska sys om, slängkappa till Styrbjörns Halloween-kalas (som blir ytterst försenat för familjer scheman är så otroligt inkompatibla) och en badcape av två gamla handdukar som nog blir en perfekt julklapp.

Vi går till kyrkogården och träffar mina föräldrar och min syster, lugnet där, trots att det är mitt i stan är än mer påtagligt i mörkret, bland hundratals tända ljus och ett uns av saknad.

Men även om vi stiger upp åtta, tack vare både ljuset och det härliga humör denna snart 15 månader gamla unge skaffat sig, målar, syr, skruvar fast ledstänger, går till kyrkogården, och sorterar skräp är helgen i slutändan bara dagar som samlas på hög och därför blir alldeles fantastiska med sin egen lunk och takt.

För mig kunde det nog vara helg jämt ändå. Fast då hade väl funktionen försvunnit.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

EN GLIMT AV FRAMTIDEN

I helgen ska vi ha 1-årskalas och därför skyndade vi på luck-projektet lite. 

Och nu har vi en sektion klar. Vilket betyder att vi (bara) har 25 fronter av olika slag kvar. Mycket mer än hälften med andra ord. Men ändå, om nu någon skulle undra: det här tillvägagångssättet är toppen. Du får en försmak av hur det blir och köket blir färdigt i etapper.


Så, nu är det dags att baka tårtor och blåsa ballonger. Imorgon har vi en (minus 4 dagar) 1-åring som ska firas. Jag kan inte riktigt greppa att det väldigt snart gått ett år sen den där konstiga dagen. Kanske hjälper två tårtor med varsitt ensamt ljus mig att greppa det. Eller så står jag om 19 år på någon studentmottagning och säger som varenda förälder gjort: det var ju igår vi tog det här lite pinsamma fotot som nu är ett studentplakat. Antagligen, ja.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

KÖKSLUCKE-PROJEKTET FÖR IDOTER

Barnet kryper i ilfart här och då tänkte dessa förstagångsföräldrar att det ju var en toppenidé att måla skåpsluckor. 


Hittills har vi provmålat tre olika nyanser men dessa två klarade utgallringsprocessen och nu står vi här och river oss i hårbotten så den flagnar. Vilka idioter är vi som lägger sista semesterveckan på detta evighetsprojekt?

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Det är onsdag, en onsdag som jag trodde skulle ha stor roll i mitt liv, dagen för mitt barns mässlings-vaccinering, en skolavslutning och lite odling och plantering. Men det blev en onsdag bland många, jag ligger med benen i luften och lyssnar på P3 Serie -Darknet och tittar på den lilla minikaktusen som växer på den större kaktusen (borde det inte heta taggtus!?). 

I helgen ska vi på bröllop och det har utlöst en klädpanik utöver det vanliga. Ska jag ha en hemsyddklänning eller det dyraste jag äger? Det lutar åt det dyraste. Inte för att det är just det dyraste, utan för att den också är en sån klänning som aldrig används annars. Just epitetet ”min dyraste klänning” kommer enbart av hur ångestfyllt men samtidigt lustfyllt det där köpet var, som ett minne av en tid som inte längre är min. 

Men klädpaniken har suttit kvar, jag försökte mota bort den genom att sy ett gäng byxor och tröjor åt Styrbjörn i helgen, men det hjälpte föga. När jag öppnar garderoben drabbas jag nästan alltid av ”jag har inget att ha på mig”-paniken. Men efter att ha chattat med Emily om just garderoben slår det mig. Att garderoben bara speglar mitt inre, att den spretar är enbart ett symptom på min osäkerhet. Jag överköper för att hitta någonting som får mig att känna mig fin och bekväm. Och att jag varje gång jag öppnar garderoben drabbas av känslan av att inte ha någonting att ta på mig, betyder bara att jag misslyckats. Mina kvicka, ogenomtänkta köp är bara minimering av bränder. Inget långsiktigt.

Det ska bli ändring, och bättre ändring än vad det hittills blivit i mitt badrumsskåp, jag lovade ju ett mer miljövänligt badrumsskåp, men världens största goodiebag från Kicks satte paus i den frågan. När sommaren lider mot sitt slut ska jag sortera, välja bort, tänka smart. Och fram tills dess: inte införskaffa onödigheter. Inga kjolar till enbart ett tillfälle, inga jackor som bara passar till en grej och inga klänningar som påminner om något jag redan har. Och så ska allt ”skönt och fint att ha som gravid” läggas undan. 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

VÅRT EVIGA IKEA-HACK

Nu har vi gjort det igen! Hackat en IKEA-möbel. Eller snarare: en IKEA-katalogisering.

Vi köper helt enkelt den superenkla hyllan Grundtal som brukar visas i badrum och kök och monterar den i hallen som en skohylla. Matchar vår loppade 30-talshängare och tar inte stryk av lite blöta skor! Vi gjorde det på Prinsgatan och igår monterade vi upp en hylla vi hade liggande i källaren! Golvyta fri och skor upp!

Varsegod för tips!

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

SOM MORMOR

Jag blev med en påse stuvar i förra veckan och har sen dess funderat lite vad jag ska göra av dem. Och eftersom det verkar som att det snart vankas tänder här, samt att vi börjat smaka på lite gröt ibland bestämde jag att haklappar och dregglisar vore perfekt. Och plötsligt hade hela dagen gått och jag har gjort åtta haklappar och sju dregglisar. Oops! Så nu har jag några att sälja, om någon skulle vara intresserad.
Det var som att mormor tog över mig, på hennes gamla maskin sydde jag söm efter söm, klippte bland hennes tyger, fållade på hennes minutiösa sätt. Och nu har vi haklappar så det räcker och blir över ett tag framöver. Och jag hann lyssna färdigt på min senaste ljudbok, Färjan. (Den återkommer jag med recension på)


Jag finner en sån tillfredsställelse i att sy av gamla gardiner, lakan (billigt på loppis och ofta bra tvättat och alldeles mjukt!) och stuvar. Klippa gamla kläder till nya saker, nyttja de sista millimetrarna. Den bästa sortens återvinning.

Det småblommiga tyget verkade ha varit en blus en gång i tiden, att Stickan ska använda den nu, fast på sitt sätt känns någonstans som det bästa av cykler, som en cirkel som sluts.

PS! Mönstren är inte direkt svåra, utan ritade rakt av haklappar och dregglisar jag redan har, det enda du behöver är en symaskin med raksöm, strykjärn och tryckknappar.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

En bild som dessutom är alldeles färsk och visar vad vi håller på med just nu. Vi målar om.
Att flytta in i ett hus som var helt färdigställt av någon annan har definitivt sina fördelar, att första gången en köper ett hus är det verkligen bra att inte behöva spara pengar för att lägga ett nytt golv, måla om överallt eller riva innerväggar, eller dränera.
Men det innebär också att väldigt mycket är väldigt nytt och väldigt fint, även om det kanske inte riktigt är vår stil. Så nu gör vi de små förändringarna som gör huset mer oss och vårt.
Som att måla om sovrummet och precis när vi målat klart och därför tillbringat några nätter på vinden, insett att vi nog vill bo på vinden ändå… så när vi snart vädrat ut sovrummet målar vi vinden och sen flyttar vi nog upp dit ett slag. För lyxen är ju att det bara är att flytta ner igen om vi skulle ångra oss.

img_7988

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

LUCKA 7: MITT STÖKIGA HEM

Om förra inlägget visade upp en fin och städad sida av vårt hem, är det här mer verklighet:

Här har vi påbörjat allt. Ett skrivjobb (datorn) en lunch (avokadon) städa lite (spriten) hänga upp en stjärna (stolen, hammaren, spiklådan) natta barnet (vagnen) öppna posten (allt övrigt).
Hemskt, från en skrämmande bebisverklighet.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emerentia

Emerentia är Djungeltrummans printchef och skriver mest om det hon engagerar sig i för dagen, från höns till barn till politik.

  • Senaste inläggen

  • Senaste kommentarer

  • Arkiv