Emerentia

Tag: Skärhamn

ATT ÖVERGE ETT HEM

Åh jag vet att jag försummar den här bloggen. Jag ska bli bättre. Det är väl bara så att det är ”lite mycket nu”. Och för en gångs skull stämmer det. Det är ingenting jag hittat på, utan det är faktiskt så.

Efter att ha snabbstädat (okej, jag städade konstant i sex timmar, Love fejade till 03:30) hela huset gick vi med på att visa vårt hus på en förhandsvisning och sen rullade det på. Vi åkte ut till landet för att inte stöka ner, eller snarare: inte låta Stickan stöka ner. Vi andades havsluft, hade svårt att sova på grund av nervositet och sen satt vi och bet på naglarna i några dagar.  Men mest såg det ut såhär:

Men så i fredags hände det! Vårt hus fick nya ägare. Vi bor visserligen kvar i någon vecka eller två till, kanske tre, men vi vet vem som ska bo här efter oss.

Så, för första gången på riktigt har jag kunnat slappna av, scrollat bland tapeter, mer tapeter och ytterligare tapeter och surfat runt på auktionssajter och tänkte på drömmiga saker som gamla stolar och en kökssoffa och annat.

Mest har det varit underbart, en tillflykt, men ofta har separationsångesten infunnit sig, en känsla av otrohet. Huset där mitt barn tog sina första steg, sa sina första ord, vände sig från mage till rygg, sov första hela natten, skrattade, log och började äta själv, där vi haft första julen vi bjudit in till, mitt 30-årskalas, namngivning och inflyttningsfest, där vår hund gled över det hala golvet första gången hon kom hem, mattan hon kissade ner och skarven hon tuggade sönder. Vårt första hus. Det huset, och den platsen, ska vi lämna. Det är bitterljuvt. Ibland känns det som om att jag inte gett huset en chans, andra gånger en hisnande känsla över att få flytta till vårt dröm hus. Även om vissa förundras över hur vi självmant vill flytta till mindre yta, utan härlig vindsvåning eller källare med enkel åtkomst. Men sanningen är att jag drömmer om den där handpumpen på gården, om de knotiga äppelträden, behöva gå ut ur källaren, genom trädgården, in i farstun med tvätt. Men ibland med ett visst vemod då.

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

SAGAN OM BAKHUVUDET

Idag sa det tjopp, så låg jag i gräset och kunde knappt resa mig. Pallen jag satt på föll ihop (inte av det enorma trycket av min kroppshydda, utan på grund av att det var en fällpall) rumpan slog i marken, men bakhuvudet då? Varti det slog? Jo, i en stålbalk. Tjoff! Så nu sitter jag här, och har lite ont. Eller ganska mycket. Jag har sovit lite, och jobbat en del. Mamma och pappa löser korsord inomhus och jag sitter på deras veranda. Jag chattar med Magnus och Madde samtidigt, mulittask så att säga. Mamma undrar säkert vad multi-task är. Jag förklarar att task inte betyder samma sak som det gjorde förr. Task på danska betyder portmonnä. Det är ett fint ord. Portmonnä- P-O-R-T-MO-N-N-Ä.

Andra fina saker? jag har kommit på vad min kommande dotter ska heta, om jag får en sån, men vad det är tänker jag inte säga för det har jag bara sagt till två styckna än och det får vara en litenliten hemlighet. Och så har jag världens finast vän. Azra heter hon och hennes namn betyder dödens ängel, men egentligen borde det betyda något i stil med hjärta av guld, för det har hon, ska ni veta.

Annars så jobbar jag på gården och inte en enda gång idag blev jag kallad för tant. Martin pikade mig för mitt långsamma körkort dock och Sofia körde skåpet till Skärhamn och vi lastade grönsaker. En ganska vanlig dag på landet alltså.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Emerentia

Emerentia är Djungeltrummans printchef och skriver mest om det hon engagerar sig i för dagen, från höns till barn till politik.

Mest lästa

  1. NÄR EKOLOGISKT INTE ÄR RIKTIGT LIKA FINT (ELLER GOTT) MEN SKITDYRT
  2. AMMA LÄNGE, AMMA ÖVERALLT
  3. Jag <3 att amma
  4. EN GUIDE TILL SANDRA OCH ANDRA TILLRESTA
  5. DIY & SHOPPINGSHYSTERIN
  • Senaste inläggen

  • Senaste kommentarer

  • Arkiv