Henrik Ekwall

21 år av hårlöshet

Jag skulle nog gissa att jag har runt 400 hårstrån på min kropp. 300 av dem sitter på mitt huvud. 20 i vardera armhåla. 15 på varje ögonbryn. Vilket lämnar 30 till pillevinken. Ungefär så, om jag får höfta.

Men om vi bortser från dessa fem, väldigt begränsade regioner så är jag ofattbart hårlös.

Brösthår? 2 st genomskinliga strax ovanför solar plexus brukar jag få syn på, i rätt ljus. Ifall jag är full och väldigt generös.

Skägg? Tänk Tom Hanks i Castaway fast helt tvärtom.

Det där lilla härliga området där den nordligaste pungbusken övergår till regelrätt nedre magen-hår? Kalare än Sibirien. För att jag ska få någonting som det minsta liknar en raggarsträng måste jag dra ner kalsonglinningen ca 5 cm under den socialt accepterade gränsen.

Så ligger det till. En talande passage var väl den gången bekant skrattade högt när hen såg att jag ägde raklödder.

Jag vet inte riktigt hur det hände. Som 13-åring tänkte jag (försiktigt positivt) att puberteten ändå kändes ganska generös. Jag sköt i längden. Rösten blev mörkare. Långt ifrån Morgan Freeman-mörk, men också långt ifrån Per Sinding Larsen-ljus. Normalmörk. Tenor. Jävla medvind ändå, tänkte jag när jag tittade ner på mina hobliknande klasskamrater som rörde sig i små klungor runt mina fötter och pratade fågelspråk med varandra. Ett par år senare var det jag som stod och glodde avundsjukt när samma, nu skäggprydda, dvärggäng gled in på Godismonstret i Stuvsta och köpte mer cigg än mitt 15-åriga jag någonsin kunde drömma om. För det där sista memot om kroppsbehåring nådde aldrig mig.

Man vill ju kunna skylla på arvet, men i princip alla män från äldre generationer i min släkt har mer hår på sina stortår än jag har under hakan. Och hade någon bränt majoriteten av mina hårsäckar när jag var spädbarn så hoppas jag att jag hade fått reda på det. Cancer? Jag är nästan villig att ta den smällen för att åtminstonde kunna ge hårbristen en okej förklaringsmodell. I min bok är det ett rimligare alibi än att behöva framhålla min kropp som ”ett medicinskt mysterium”.

Det kan ha hänt att gud tänkte ”ah men fan dunka på: längd, röst, släng in lite finnar kanske, brösthå-… Fast vänta, vi har ju ingen som kan glida igenom riktigt trånga ventilationsrummor?”.

Och på tal om positiva effekter av hårlöshet:

  • Med hjälp av några klickar bregott kan jag ta mig igenom vilken hålighet som helst. Kalla det en perfekt Houdini-kropp.
  • Det inte finns ett enda klistermärke som inte kommer sitta som sten på min kropp.
  • Under vintertid kan man använda min byst som whiteboardtavla.

Negativ bieffekt:

  • Köper jag rakblad tror folk att jag ska ta livet av mig.

 

Som tur var hade jag jag länge en livboj: huvudhåret – enligt de flesta (men garanterat mest mig) det viktigaste håret – det satt där det skulle. Vissa dagar var det nästan Joe Labero-bra. Jag minns att jag någon gång till och med hörde någon referera till det som svall. Pallet svek mig inte. Trodde jag iallafall.

Så satt jag hos frisören en dag och njöt när fingrar lekte i mitt hår som jag visste var normalbegåvat, eller iallafall en närmast perfekt definition av relativt bra. Kände mig stolt som fan. Som en hårgud. Ungefär som när en rullstolsbunden visar hur snabbt hjulen kan snurra, tänker jag mig.

Jag kunde inte hålla mig från att fråga hur hårexperten trodde att ”svallet” skulle utvecklas med tiden, och i någon oerhört obefogad hybris så tänkte jag mig att svar i stil med:

”Nej men ditt hårfäste kommer röra sig NER mot pannan! Helt sjukt, men det är sant”

”Du vet Anders Timell?”

”Fan, sälj håret som peruk när du är 50 och lev på pengarna för resten av livet”

Tänkte jag.

 

Frisören svarade:

”Som för Per Bjurman”

Detta är Per Bjurman:

screen-shot-2016-10-09-at-01-57-09

Per Bjurman har Sveriges sämsta hår.

Jag förstår hur det känns när vita whitewashar minoriteters historieskrivning: ”Ska ni ta detta från oss också?”

 

Idag har jag ungefär 3mm kort snagg i preventivt syfte. Med andra ord är jag obehagligt nära cancerpatient-looken som är så åtråvärd. Looken som utstrålar så pass mycket ofertilitet så man knappt ens får tillåtelse att köpa preventivmedel. Snagget innebär också att ifall man lägger alla mina hårstrån på en rad så kommer totallängden vara runt 3 decimeter. Och för en fullt utvecklad och frisk 21-årig kropp så borde det innebära något slags pris. Något mer än att då och då bli ihopväxlad med Gustav Norén post-Breaking News.

Och anledningen till att jag skriver om allt detta nu är att jag alldeles nyss råkade bränna bort samtliga ögonfransar från mitt vänstra öga. Så ni kan dra bort en åttondel från hårlängden ovan. Hur man lyckas bränna bort ögonfransar? Ge mig en trasig gasspis och en cigg så kan jag visa.

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

För ibland går det ju en väldigt röd tråd mellan utseende och sysselsättning. Vissa människor ser verkligen ut att hålla på med det det håller på med.

 

screen-shot-2016-09-24-at-12-27-09

Stephen King, skriver väldigt läskiga böcker.

hqdefault

Stefan Ingves, chef över Riksbanken.

magnuscarlsen

Magnus Carlsen, autistisk schackmästare.

cvka9ihwoaaqxzi

Douglas Roos, ”serieentreprenör”.

240px-anders_johansson_2008

Anders ”Ankan” Johansson, komiker.

700-hq_

Malcolm Gladwell, ger folk intellektuell svindel.

bergwall

Sture Bergwall, seriemördare.

pic-6-3

Charles Manson, också seriemördare.

download-3

Anna Odell, håller på med konfrontativ, obehaglig performancekonst.

download-2

Kikki Danielsson, one hit wonder.

download-1

Markus Birro, vilsen.

screen-shot-2016-09-24-at-13-22-54

download

screen-shot-2016-09-24-at-13-25-27

Erik Almqvist, Gustav Kasselstrand och Kent Ekeroth, kända rasister.

lena_andersson_01

Lena Andersson, bra med ord.

linda_rosing

Linda Rosing, inte bra med ord.

screen-shot-2016-09-24-at-14-06-08

Martin Schibbye, PTSD.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vintern är snart här, och första tanken är ju såklart hur landets märkligaste reklamkampanj då ska lyckas sälja in Gotland som Sveriges härligaste resmål. Knappast tacksamt för en region som från och med slutet av oktober i princip bara har det här att komma med:

Smaka bara på orden: ”under december är Gotland som härligast”. Visst pirrar det till.

Jaja, innan Visbybaserade (vet inte varför, men det känns som relevant information) Hill Marketing hinner dra någon meningslös jämförelse mellan Gotland och typ Svalbard så tänkte jag komma med lite egna förslag:

 

 

 

 

screen-shot-2016-10-07-at-22-43-21

 

screen-shot-2016-10-07-at-23-29-24

screen-shot-2016-10-07-at-22-49-28

Eller varför inte bara

screen-shot-2016-10-07-at-23-41-20

 

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Gotlandspolisen

screen-shot-2016-09-23-at-22-25-21

I fyra år har Gotlandspolisens facebooksida vart min största källa till kul på internet. Den uppfyller liksom de tre gyllene kriterierna för något som med största sannolikhet kommer att vara skärmdumpsvänligt:

  1. Driven av 60-talister utan självinsikt och internetvana
  2. Statlig myndighet med för lite att göra
  3. Gotlänningar

Hela trojkan av kul.

Under ett bra tag har alltså Sveriges utan tvekan mest smyghumoristiska poliskår tummat utav ordentligt på vad som kvalificeras som polisiärt arbete, och visat hur man fördriver tiden i en glesort.

Urval från glansdagarna runt 2012, då Tryggve (taget namn, hoppas jag) i mitten av bilden ovan var kårens solklara MVP:

screen-shot-2016-09-23-at-23-30-57

Också känd som världens minst skrämmande vapenbärande person.

 

screen-shot-2016-09-23-at-22-17-23

Skattepengar.

 

screen-shot-2016-09-23-at-22-19-30

screen-shot-2016-09-23-at-22-19-47

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-13-46

Det där är alltså en dikt.

 

screen-shot-2016-10-06-at-21-32-15

Det där är alltså en till dikt. Och en bild på diktskaparen. Tryggve och Björn Kraft, jag älskar er.

 

screen-shot-2016-09-23-at-22-20-13

Skattepengar.

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-07-08

”Fårontär”. Tryggve, ditt jävla geni.

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-10-25

Vet inte varför, men kul.

 

screen-shot-2016-09-23-at-22-54-07

Att en bild som vrålar så mycket semipedofili publiceras bredvid polisväsendets logga är fan det sjukaste som har hänt. Note to self Tryggve: du ser ut som Josef Fritzl, försök alltså att undvika groupiebilder med 12-åringar. Du är också polis, försök alltså undvika det ännu mer.

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-12-14

Jag vet inte men den här känns inte heller 100% okej.

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-00-52

Se ovan.

 

screen-shot-2016-09-23-at-23-20-30

Och ungefär där försvann min förmåga att någonsin kunna respektera det svenska polisväsendet igen.

 

screen-shot-2016-09-23-at-22-26-31

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Schyffert <3 Lynch

lynch

Stylist: Ja men vad känner du kring stylingen Henrik, något lite skoj och stili-
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Ah.. Jo. Eller så kanske vi gör något ganska klassiskt, kolla här-
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Ja, fast. Kanske något som är lite mer du? Du är ju komiker, jag tänker färglatt, ka-
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Henrik, jag tror inte särskilt många associerar dig till David Lynch.
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Men, det är inte många som kan bära det där svårmodet, Henrik, ofta ser det bara ganska fånigt ut.
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Henrik. Det är 0% David Lynch i dig, det kommer se väldigt konstigt ut.
Schyffert: David Lynch.
Stylist: Ja.. Vi kan väl försöka antar jag. Men vi kanske ska skippa det svartvit-
Schyffert: David Lynch David Lynch David Lynch.
Stylist: Okej. Frisyren också? Du har ju rätt högt hårfäste, det kanske ser lite-
Schyffert: Lynch.
Stylist: Det är du som får ångra det här.
Schyffert: Med polo.

 

 

 

screen-shot-2016-10-05-at-15-47-21

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Thailand

Jag har bott i Thailand de senaste 2-3 månaderna under min nuvarande utbytestermin, då 2 år av försök fatta vad fan ett derivat är under midvinter i Sverige nog kan få vilket mänskligt psyke som helst att uppfatta Into The Wild som en fett bra idé. Och ja, hittills så har det väl vart lite som allt annat. Kul i teorin, klåda i ljumsken i praktiken.

Jag har lärt mig förstå att övertygelsen om att djur och människor ska leva avsides ändå är rätt rimlig. Att det ibland, liksom, helt enkelt bara inte är värt det att ”äh fan jag provar, det kanske är skitgott”. Att thailändare med största sannolikhet inte är bekanta med filmen The Human Centipede:

14593398_10202140603352587_155463399_n

Kulturkrockar uppfattas väl som positiva rent objektivt, så jag är inte helt säker om midnattsbussfärden när jag blev uttvingad 02.00 för att äta brosksoppa i typ Thailands Grums, och sen blev itvingad den upptjackade chaufförens svårmotiverade blandband med typ Donna Summers och Thai-pop ända in i den myggfyllda gryningen, borde klassas som en topp eller dal.

Detsamma gäller den här dialogen med en lerig portugis med dagsfärska dreads och en vit kristall runt halsen, någonstans vid gränsen till Burma:

Jag: Is that a bong?

Hippien: I made it out of bamboo from that tree

Jag: Cool!

Hippien: It also works as a didgeridoo, listen (hon spelar didgeridoo på bambubongen)

Jag: Wow!

Hippien: Are you happy vid your zodiac sign?

Jag: What do you mean?

Hippien (väldigt upprörd): I hate being a Virgo!!

Jag:

Hippien: Did I tell you I was a cirkus instructor?

Jag:

Hippien: Återgår till att spela bong-dingeridoo.

Och jag var för första gången uppriktigt ärlig när jag frågade mig själv vad fan det är jag håller på med.

 

Hur sorgligt det än låter så tror jag dock att den absoluta peaken skedde för ett par veckor sen när jag på ett café i Hanoi såg en plastkasse från Ica Supermarket Simrishamn. Två insikter:

1) jag visste inte att man kunde längta till Simrishamn

2) jag visste inte att en icakasse kunde utgöra höjdpunkten av en resa till Vietnam

Huruvida det här gör mig till den minst lämpade personen för Sydostasien, det vet bara gud. Men svaret är ja.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Mejanbranden

Även om 2017 fortfarande är några månader bort så vill jag att vi redan ser till att absolut inte glömma årets underligaste höjdpunkt: när det brann på Mejan. Händelsen som nu är känd som konstvärldens Columbine-skjutning. Också känd som årtiondets största uppvisning av perspektivskillnader. Också känd som prorektor Katarina Nitsch tar i som bara fa-an. Så här mycket tog hon i:

screen-shot-2016-10-05-at-01-11-17

”Ovärdeliga maskiner riskerar förstöras” hamnar ju i kategorin otippade ryckcitat från en artikel om en skolbrand.

Också svårt att inte älska artikelförfattarens användande av citattecken för att visa hur lite kreti och pleti bryr sig om ”unika byggnader”.

screen-shot-2016-10-05-at-01-11-37

Räck upp handen om ni får en känsla av att de ”ovärdeliga maskinerna” förmodligen ändå är rätt värderliga. Hade en motsvarighet till Gutenbergs tryckpress gått förlorad så tror jag att den hade beskrivits mer specifikt än som ”maskin”. Och inte legat i ett vindsförråd. Katarina.

screen-shot-2016-10-05-at-01-12-13

Och när traumat är över om 4 år så är det bara att lägga två månader till på en enorm vagina i papier maché.

screen-shot-2016-10-05-at-01-12-26

”Bland det värsta som kan hända en” är ett hån mot folk med cancer.

screen-shot-2016-10-03-at-23-52-52

Vilket gör Mejan till den bästa eller värsta högskolan i Sverige. Det är helt ärligt väldigt svårt att avgöra huruvida samtalsstöd och krisgrupper över en förlorad examenstupp i spräcklat porslin är rimligt avvägd resursanvändning eller fullständigt jävla absurt fast vänta nej tror det ändå lutar rätt hårt mot det sistnämnda.

screen-shot-2016-10-05-at-01-12-40

Käften Katarina du hade gärna sett många brandsoldater brinna innan något skulle hända med dina ovärdeliga jävla maskiner.

Katarina Nitsch är för övrigt det mest generiska prorektor på konsthögskola-namnet någonsin. Delad förstaplats Jämte Nicolas Baahm-Clint.

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Per Schlingmann

 

Agent: Kom igen Per, du måste ju förstå hur bra rep man får efter ett sånt här gig!
Per: Jag gör det inte.
Agent: Per, du är marknadsföringsspecialist. Idag är en sånhär kampanj rent guld. 100% streetcred.
Per: Inte en chans.
Agent: Per tänk på möjligheterna. FI-kampanjer, Bonfester, alla morgonsoffor, till och med Silvana Imam kommer älska dig.
Per: Nix.
Agent: Per, du skapade Nya Moderaterna HELT SJÄLV. Du har pondus. Med ditt ansikte utåt kommer alla tro att könsnormerna är döda för evigt.
Per: Nepp.
Agent: Per, inte en enda icke-moderat i Sverige under 45 vet vem du är eller än mindre tycker om dig. Du, typ, måste göra det här.
Per: Vill inte.
Agent: Om inte annat för att folk ska fatta att du iallafall inte är rasist?
Per: Gör det inte.
Agent: Okej… Jag LOVAR att försöka få till en till dejt med Kjell Nordström.
Per: …
Per: Nordström?
Agent: Ja.
Per: Lovar du?
Agent. Lovar.
Per: Tummis?
Agent: Tummis. De sa också att du fick välja outfit själv.
Per: Sa de?
Agent: Ja.
Per: Pose också?
Agent: Du får också välja pose, ja.
Per: Okej då.
Agent: Fantastiskt.
Per: Bågarna stannar.
screen-shot-2016-09-28-at-22-32-04
screen-shot-2016-09-28-at-22-32-16
Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

 

2012 började Destination Gotland med reklamkampanjen ”Jorden runt på en ö”, och slog samtidigt historiskt rekord i glesortskomplex på kommunnivå. Och i Sverige är den konkurrensen ändå benhård (googla Bjursås+kommunslogan).

Kampanjen handlar mer eller mindre om att alla härliga platser på jorden har en gotländsk motsvarighet: med principen ”om du kisar är han typ inte jätteful” i ryggen har någon kört den klassiska, väldigt gotländska parollen ”jobbe? Naej! Semesta!” hela vägen till det där riktigt härliga gränslandet mellan dumt och genialt. Såhär har det sett ut:

2012:

Bästeträsk.

2013 (nu har man bytt ut ”naj” till andra språk pga gotlänningar kan):

”Gubbrummet på Spybar? Naj, bordet i hörnet på Gutekällaren”

Kisa hårt. Kisa jävligt hårt.

2014 (Det är nu man känner att det börjar kokas soppa på spik):

I sammanhanget känns det relevant att undra hur många av de som frekventerar Gotland över huvud taget vet att Andalusien existerar.

Och, ”vindlande vägar”.

Ett hus. Plastpalm från Rusta.

Saxofon.

2015 (Ungefär nu börjar det greppas efter halmstrån på riktigt):

Återigen, det här med referensramar. INGEN som någonsin kommer sätta sin fot på gotlandsfärjan vet varken vad Serengeti är eller vad fan zaidi betyder.

Det finns ingen idétorka i världen som kan motverkas av en guldram.

Det finns 120 personer i världen som vet vad Ayers Rock är. Gotlänningar är inte kända för att vara världsvana. Gör matten. Det kan varken kallas effektivt eller lukrativt att rikta en hel reklamkampanj till Hans Rosling.

2016 (Och nu har nog Hill Marketing slutat behandla kampanjen som ett seriöst projekt):

”Vi kommer nog vara rätt mycket i Bordeaux, kanske Rivieran, sen Toscana och Berlin. Och sen såklart Nürburgring för den häftiga rejsingen”

Betlehem. Jävla Betlehem.

Och slutligen min absoluta favorit:

Resultatet av kampanjen är, så vitt jag vet, 16 guldägg och att SAOL har lanserat ett nytt, kraftigare alternativ till ordet långsökt.

3 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Henrik Ekwall

Hej!

Vad kul att du är här, stanna gärna för alltid

[email protected] på mail

Mest lästa

  1. Esnabba Pesos
  2. #Weedweek
  3. Trevlig kväll!
  4. Det är kul med mode
  5. Brev från kolonien