Leyla Viktoria

Kategori: Musik

Elin K @ Station 16

I lördags var det dags för Elin K’s releasefest för sin debut Strange Flowers på Station 16. Uppbackad av sin man Kristian Krän och Bomström (båda från Locus) kunde det ju självklart inte bli annat än bäst.

Hennes framträdande började strax framåt 01 och det dröjde inte många minuter innan publiken stod där, trollbunden. När det gäller Elin K’s musik, är hennes röst protagonisten och allt annat bara ackompanjemang. Det är rösten som med svindlande styrka förföriskt tvingar in publiken på en resa in i Elins mystiska, musikaliska värld.

Musiken har influenser från både RnB och gospel vilket gör det otroligt intressant och stimulerande att lyssna på. Det känns nytt och framförallt, fräscht. Att välja Station 16 för releasefesten var också ett väldigt bra val, spelningen blev intim och personlig.

Efter att Elin avslutat sin spelning på topp (med publik som unisont skrek: ”En gång till”) tog Bomström över som med sin deep house fick dansgolvet att bubbla fram till stängning.

Elin K’s debut var exakt vad en debut bör vara, blottande och personlig men otroligt stark. Och det som talar tydligast av allt, Strange Flowers har bitit sig fast i min hjärnbark, och verkar inte släppa taget på länge.

/Leyla

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Sexualisering

Har funderat en del på det här med den översexualiserade EDM-scenen. Det finns få genrer där det finns lika stereotypiska och sexistiska undertoner.

Det gäller inte bara att kvinnliga DJs har svårt att slå sig fram inom branschen om de inte är snygga nog, utan att kvinnan exotifieras och sexualiseras även i låtar. Det är inte ovanligt med tracks där det förekommer samples av kvinnor som får orgasm och det är intressant att se hur normaliserat det är, när det ju faktiskt är väldigt konstigt. Även när kvinnliga vocals används så är det oftast någon typ av text med sexuella budskap och för att inte tala om alla dessa albumomslag där kvinnliga, lättklädda kroppar i sexiga positioner porträtteras. Och att det oftast endast är vita kvinnor på albumen eller svarta kvinnor som exotifieras för sina kurvor, ska vi inte ens tala om.

Till och med när jag försöker googla fram positiva artiklar om kvinnliga DJs möts jag av detta resultat:

Detta börjar bli ganska tröttsamt, och det kan ju inte bara vara jag som tycker det. Tänker att även ni män måste se hur skevt detta är?! Dock cred till alla magasin som tar avstånd från detta och försöker lägga nytt fokus för scenen exempelvis denna:

19 Female DJs of Color You Really Need to Know

Om vi alla hjälps åt kan vi förhoppningsvis göra scenen lite varmare och välkomnande, för det är ju ändå gemenskapen som gör att scenen är så stark. I alla fall här i Göteborg.

/Leyla

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Förkrök

Tänkte att jag borde tipsa om några goa förkrökslåtar i elektroniskt stuk som jag diggar extra mycket, det är ju faktiskt äntligen fredag och helg!

Fort Romeau – Secret and Lies

Denna låt definierar min höst i dagsläget. Älskar samplingen, hur härligt stämningsfull den är och 80’s-vibbarna. Fort Romeau var för övrigt på Yaki’s terrass för ett set i somras och jag MISSADE DET. Sörjer fortfarande.


Peverelist – Undulate

Go låt med bra driv som alltid lyckas peppa stämningen.


The Field – They Won’t See Me

The Field är producenten som jag snubblade över av en slump. Fastnade direkt. Och ser man på, det är techno som jag faktiskt gillar!


Axel Boman – Nokturn (Grand Finale)

Kan självklart inte glömma bort allas vår house-gud Boman. Diggar denna låt mer än andra då den har feta beats i överflöd. (och vem älskar inte hysteriska synthar?!)


Trickski – Point 0

Gillar hur Trickski leker med genrerna men ändå lyckas prodda asnice musik!

 

Slänger ihop en Spotify-lista med alla dessa låtar + annat jag gillar. Men! Den är collaborative, så släng in era bästa elektroniska förkrökstrax, vetja.

Let’s rave!

/Leyla

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Girls, Girls, Girls

I helgen så hängde jag på Warehouse i Sandarna där vi blivit lovade nice house och go vibe, vilket vi också verkligen fick. Det var så otroligt mycket folk  dansandes på liten yta, att det stundom kändes som att man skulle förgås i vimlet. Vanligtvis brukar jag bli reflektera över den ojämna fördelningen gällande könens representation på sådana här fester, oftast är det nämligen mest män som deltar; både framför och bakom DJ-båset. Men denna gång var det riktigt många tjejer där! Gött, tycker jag.

Det är tråkigt och enligt mig, ett problem att kvinnor inte får samma plats inom EDM-scenen eller musikscenen överlag. Därför tänkte jag kicka igång bloggen med en liten lista över feta kvinnliga producenter och DJ-kollektiv!

Discwoman
Kollektiv som representerar cis- och transkvinnor samt genderqueer DJs.

Work In Progress
Work in Progress är en radio show av DJ/Promoter Cindy Li med fokus på att framhäva endast kvinnors musikaliska verk.

Siren
Siren är ett DJ-kollektiv i London som formades genom en facebookgrupp med fokus på att ta plats som kvinnor och queer.

Clara 3000

 

Support your local girl gang!

/Leyla

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}