Que Club

Archive: Dec 2012

  1. Årets 50 bästa svenska låtar

    1 Comment

    Så nu har vi kommit fram till hela listan. Enda anledningen till att jag delat upp det är för att jag inte orkar skriva ett så långt inlägg och ni orkar absolut inte läsa det. Samtidigt förtjänar ju varje låt sin egna lilla text, för det har varit ett fantastiskt bra år här på Que Club. Listan representerar ju just det, vad som har varit här på bloggen, det är därför Krunegård och Alme inte är med, Icona Pop faller bort för att deras skiva var  hemskt dålig. Urban Cone rök tidigt då jag inte orkar med ännu en presstext från deras skivbolag om hur man jobbar för att stärka UC´s varumärke. Det är sådant man ryker på, mest för att jag kräks lite i munnen av det.

     

    Hur som helst. Man kan ju säga att Luxury har dominerat i år.

    Plats 1. Magnus Ekelund & Stålet – Fortfarande här (Playground/Teg)

    By far årets bästa låt, sådan kraft, det är ett manifest, ett statement, det närmaste vi kan komma Cruel Town 2012. Ekelund går på som en pansarvagn samtidigt som han lägger hela sitt hjärta och sin själ på ett fat. Ekelund har varit roligast i år, han har gjort den bästa covern i Ge Dom Våld och han har den bästa skivan i Det definitiva drevet. Första platsen har aldrig varit så här solklar. Ni vet ingenting om reverb.

    Plats 2. Caotico – Gold (Baseline/Sony)

    Caotico dominerade mitt lyssnande förra vintern, när deras skiva sedan damp ner i inkorgen så visste jag inte var jag skulle ta vägen. Att skivan skulle innehålla hits visste jag, men att mellanlåtarna eller de så kallade transportssträckorna skulle vara av så hög kvalité trodde jag aldrig. Gold hade kunnt vara en sådan låt, som man bara slänger in för att ta ner tempot, för att hämta andan. Istället blir det skivans höjdpunkt trots att den omgärdas av ett flertal andra topplåtar. Det är stort, det är väldigt stort. Att dom sedan spelade den på Foajebaren för min skull trots att man inte hade kompet gör det bara ännu bättre. Det ryktas även om att deras nya material är bättre än någonsin.Peppen!

    3. Jonas Lundqvist – Alla för sig (Moondog)

    Jonas Lundqvist flyttade till Stockholm, gick svenskt och gav oss en skiva som är bland det mest charmanta jag har hört. Det må vara simpla ord och simpla melodier, men tillsammans skapar det något fantastiskt. Från början lyssnade jag bara på Rum i Göteborg, mycket tack vare hooken, men sedan såg jag när han körde den här på Nyhetsmorgon och alla som har sett honom live  vet att det inte går att tycka illa om honom då. Hans scenspråk, hans basker, hans allt. Att han sedan gjorde en grymt bra insats som gästredaktör i musikguiden drar ju knappast ner honom från hans piedestal. En av årets skivor, helt klart!

    4. El Perro Del Mar – Hold Off The Dawn (Ingrid)

    Kanske årets bästa skiva? Antagligen, man blir ju hänförd när man lyssnar, man förundras över hur allting håller ihop som det gör. Ibland låter det som hon gjort beatet i något hiphop e-jay-program från 90-talet. Ibland låter det som om hon ger oss ljud vi aldrig har hört förut. Så extremt behagligt.

    5. Postiljonen-How will i know/All that we had its lost

    Vi har ju redan talat om låtar som slår undan fötterna på dig, hur dock ruckar på hela din vardag. Detta är by far bland de bästa jag har hört. Man klär den bortgågne Whitney i en ny drömsk skrud i precis den nivån hon är värd. Sådana här låtar kan man inte prata sönder, dom ska man bara lyssna på. Postiljonen kommer explodera 2013!

    6. Kristian Anttila – Vykort Från Ingenstans (National/Universal)

    Anttila har liksom Lundqvist, Schwartz och Ekelund haft ett fantastiskt år. Från ingenstans kom bomben att han skulle ge oss en ny skiva som han spelat in i en kyrka. Första singen Hisingen-Manhattan borde egentligen ligga här istället men när jag rannsakade mig själv så kom jag på att det egentligen är den här låten jag lyssnat på mest. Det började redan när Jerry Boman spelade in den på Djurgårdfärjan, sen dess har jag varit fast i den. Första singeln, den här låten och Moln till Moln visar Anttilas sanna storhet, jag hoppas ni förstår det, han är mer än bara något som fladdrar förbi i Så Mycket Bättre-perriferin. Jag älskar honom verkligen.

    7. Archipelago – First kiss (Luxury)

    Finaste Archipelago låg bara där en dag i min inkorg, som en bifogad fil till ett anspråkslöst mail. Jag tror inte ens grabbarna i bandet förstod vad som var på gång. Dom blev tokhyllade av mig, Ge Hit Musiken och av PSL. Även om PSL tokhyllar dom flesta. Luxury plockade upp dom och släppte låten på nytt. Vi är väldigt spända på vad som kan komma från det här bandet under 2013. First Kiss är så jävla läcker, till och med 80tals gitarren gör sig bra. Jag som hatar 80-tals gitarrer.

    8. Labyrint – Ortens favoriter – Remix (Universal)

    Jag ska vara ärlig, jag har varit dålig med den svenska hiphopen i år. Ha lyssnat på Gubbs skiva och sedan är jag fortfarande kvar på Mohammed Alis förra. Jag har inte ägnat så mycket energi åt dom andra akterna fören för några veckor sedan när jag gjorde en spellista med det jag trodde var bra 2012. Det visade sig att det skulle vara oerhört bra, alltihop. Så den här låten får representera hela scenen, för den sammanfattar hur fruktansvärt bra många av dom är. Dom går tillbaka till rötterna, till det som är viktigt. Jag ska vara bättre 2013, för jag kan garantera att svensk hiphop kommer dominera då.

    9. Skansros – Tysta fina stränder (Luxury)

    Skansros som är mitt stora favoritband släppte en skiva som inte riktigt föll mig på läppen, eller så var jag inte bara mottaglig för den. Jag hade kanske förväntat mig något som var mer i stil med det tidigare, och det felet ligger hos mig. För när jag lyssnar på den idag så inser jag att det är en fantastiskt bra skiva, man ska bara ge den tid och omtanke. Den här låten har dock varit med mig sedan släppet, förutom att den får 5 episka poäng av 5 möjliga så är det en stilstudie i hur musik ska göras. Felix text, dom gråtande gitarrerna och Anna von Hausswolffs sång är så satas bra. Det är få band som kan gö
    ra det så här bra i Sverige idag.

    10. Peter Morén – Capri, Cannes & Brighton (Ingrid)

    Bästa Peter Morén har ägt hela min höst, ingen annan skiva har varit så närvarande för mig under de senaste månaderna. Han gör ju sån där pretentiösmusik som jag älskar, som ingen vågar göra längre. Han vågar vara intellektuell, han vågar dra litterära, historiska och kulturella referenser. Ni vet som Ulf Lundell gjorde på Paradise Park och lite andra. Det blir plötsligt så levande och intressant. Just den här låten sammanfattar skivan ganska bra, en perfekt text och en melodi som sätter sig. Att Morén även bjöd mig på en av de bästa konserterna jag sett drar inte ner betyget.

     

    Hela listan;

    11. Ikons – Sister

    12. Nord & Syd – Men åh

    13. Alpaca Sports – I was running

    14. Westkust – Touch

    15. Linnea Olsson – Dinosaur

    16. Taken By Trees – Dreams

    17. Nordpolen – När mitt blod pumpar i dej

    18. Jonas Schwartz – Excited

    19. Parken – Rosor

    20. Vånna Inget – Jag ska fly tills jag hittar hem

    21. Wild At Heart – Darling

    22. De Montevert – Du kommer ångra dig

    23. Theo Berndt – Blueberry Clouds

    24. Bye Bye Bicycle – Believe Me/Leave Me

    25. World Tour – Forever Tonight

    26. Sambassadeur – Memories

    27. Happy Hands Club – Garden of eden

    28. Jens Lekman – The World Moves On

    29. Maria Eriksson – Stjäl det du behöver

    30. Johan Hedberg – Vårdbiträdesblues

    31. Bobastian-Oxford Street

    32. Summer Heart – I Wanna Go

    33. Sibille Attar – Alcoholics

    34. Daniel Gilbert – LED 2

    35. Slowgold – Lurad igen

    36. First Aid Kit – Emmylou

    37. John Lindell – To Be Near

    38. Sameblod – UR Road

    39. Idiot Wind-Find the rythm in the noise

    40. Beluga – Beluga

    41. Kalle J-Inget att förlora

    42. Anton Kristiansson – Din alltid alltid

    43. Johannes Vidén & Bluebird Association – Frid över en stjärna som föll

    44. JJ – Beautiful Life

    45. The Tallest Man On Earth – There´s No Leaving Now

    46. Niki & The Dove – Tomorrow

    47. Lord Nelson-Try

    48. Cave Cat-Try, Catch

    49. It's A Bird! It's A Plane! – Crow Hill

    50. Johns Vatten – Wind In Your Sight

     

    Vill veta allt om låtarna, så skrolla ner.

     

    Gott nytt år!

  2. Årets 50 bästa svenska låtar; Plats 20-11

    Leave a Comment

    Nu är vi nära upploppet. Sista kurvan, Köör bara

    20. Vånna Inget – Jag ska fly tills jag hittar hem (Heptown Records)

    Jag har ett komplext förhållande till punken, vissa dagar är den min fiende, andra dagar min vän. Några månader under gymnasiet var Oi!-punken min enda vän och genom hela livet har The Clash varit min bästa vän. När jag en gång fick nys om Vånna Inget så var det en dag där punken inte var min vän. Så jag lade det åt sidan och det var först när jag såg videon till den här låten som jag förstod kraften i det. Sedan dess har jag varit fast, jag insåg även att den här musiken ska upplevas live. Det är inget man förstrött slår på en morgon efter vällingen, nej nej, detta är för stort för vardagen, för stort för det mesta egentligen. Det är när man inser det som man inser att Vånna Inget är bland de finaste vi har.

    19. Parken – Rosor (Flora & Fauna)

    Min kärlek för Parken är som en aldrig sinande brunn, varenda ord som Pelle Lindroth skriver träffar mig rakt i hjärtat och det finns ingen annan artist som varit lika närvarande hos mig så konstant sedan 2008, möjligen Dylan då, men han kan vi inte räkna. Trots att jag aldrig varit i Årsta så känns det som mitt andra hem, som om det är dom gatorna jag växt upp på, levt på och dött på. Den här låten har jag varit helt ensam om att hypa i år, den släpptes på Flora & Faunas samlingsskiva tidigare i år och den har hållt mig fast sedan dess. Pelle tar ut sången på ett helt nytt sätt, låter den spricka, låter hela skiten brinna upp. Det är ju det som är hans storhet, att få saker att spricka. Kärleken är full av små vassa taggar. Det jobbas på en ny skiva sägs det, vi hoppas den kommer under våren.

    18. Jonas Schwartz – Excited (Adore Music)

    Järntorgets egen Tom Waits har haft ett fantastiskt år, han har liksom fixat sina bitar genom att trixa på streetan (RIP GUBB). För inget annat namn har väl synts lika frekvent på årets facebook-events, och när han släppte sin skiva så var hans namn precis överallt. Tro pelle det! Det var ju en fantastisk skiva, och den här låten är så fruktansvärt bra. Det är så här vi önskar att Joel Alme kunde låta igen, samtidigt hoppas vi att Jonas aldrig låter så här igen. Han har redan visat hur han bemästrat den här typen av pop, det behövs inte en ny skiva som är likadan. Det är ju där Alme faller. Så glädjande nog har Jonas i sin senaste singel visat att han fortsätter ta sina egna vägar, det har han ju faktiskt alltig gjort.

    17. Nordpolen – När mitt blod pumpar i dej (Sincerely Yours)

    En 17e plats för den här låten kräver sin förklaring, för 2 år sedan hade detta varit en given topp 5 låt, men jag är på en annan plats i dag. Jag lyssnar på musik när jag går med barnvagnen, när jag bygger duplo och när jag diskar, och då är det omöjligt för en sådan här låt att komma till sin rätta plats. Den här låten kräver sitt sammanhang, den kräver sitt smutsiga dansgolg, den kräver en dansande Bojan Buntic utan tröja på Jazzhuset. Jag fick aldrig uppleva det sammanhanget, jag blir snarare lite generad av allt snusk, känner mig obekväm och sätter på något gylligare. Men samtidigt går det inte att blunda för hur strålande bra den här låten är, och hur strålande bra Nordpolen är. Jag vet att han kommer toppa min lista nästa år. Det är redan skrivet i stan.

    16. Taken By Trees – Dreams (Secretly Canadian)

    Ibland kan det verka som om vi älskar exakt allt som Victoria Bergman tar sig ann, och visst är det så, för allt hon gör är så fantastiskt bra. Den här låten smyger sig på, den är för dom ensamma promenaderna i mörkret samtidigt som det rycker till lite i sittdansen. Hela skivan är en av årets bästa och denna låten är helt klart skivans höjdpunkt. Ren lycka.

    15. Linnea Olsson – Dinosaur (Götterfunk Produktion)

    För lite mer än ett år sedan tog hon oss med storm i Musikhjälpen och hon gjorde oss knappast besviken när skivan kom. Linne Olsson är så enormt talangfull och musikaliskt. Det är möjligt att vem som helst som gått i en kommunal skola kan ta samma toner på stråkarna men det krävs mer än så för att åstadkomma det hon gör. I den här låten briljerar hon, med kontroll som lättas upp med spontanitet, ett givet koncept. Framtiden ser ljus ut, och det är glädjande att en ung tjej från Halmstad håller på att slå internationellt. Mer sådant!

    14. Westkust – Touch (Luxury)

    Nu är ju inte shoegaze min morgonmusik men satan vad det inte går att blunda för den här dängan. Så jävla bra. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga, detta är ju egentligen årets låt. Men när man sedan ska summera hela året så räcker inte riktigt Westkust till, lyckligtvis har dom mer inom sig och kommer ta ytterligare ett steg framåt under 2013. Känns kraften i den här biten så länge.

    13. Alpaca Sports – I was running(Luxury)

    Det var i början av januari, fredagen den 13e. jag hade blivit pappa på onsdagen och skulle ut och handla när vi kommit hem från BB. Kollade förstrött igenom de sociala medierna och en låt som min gamle vän och fotograf Per Möller lagt upp, och sedan den dagen har Alpaca Sports varit med mig. Det började med två låtar från Andreas och man undrade då var detta skulle barka hän. Luxury var snabbast och signade upp honom och dom har tillsammans med några andra labels spottat ut låtar under hela året. Det bästa är att det bara blev bättre och bättre för varje låt han släppte, det peakade totalt i och med I was running som är han klart bästa låt. Pop kan möjligen inte bli gylligare än så här och det kan absolut inte bli bättre. Vi   undrar dock fortfarande var detta ska sluta, hur mycket finns inom honom? Det är bara 2013 som vet det.

    12. Nord & Syd – Men åh (Hybris)

    Man talar ju gärna och ofta om låtar som växer och växer, hur man egentligen
    inte brydde sig i början, men sedan hur varenda ton, varenda ord och varenda slag väcker den där elden i dig som så sällan väcks nuförtiden. "Fatta hur lite jag bryr mig", dom orden, den meningen, det går liksom inte att värja sig. Jag älskar Nord & Syd, jag älskar hur dom bär vidare Vapnets arv, men enkla popmelodier med genialiska texter. Antagligen en av de mest spelade hos mig i år. Den blir ju aldrig tråkig. Stort!

    11. Ikons – Sister (Service)

    Ikons, vecket band, fösst krautrock och sen ba tjena gubbrock och indepop. Man blir rikti go´, ha de gott glenn

    Så hade han kunnat skriva om det inte vore så att han antagligen lyssnar på väldigt dålig musik. För jag älskar den riktningen Ikons tagit, kanske främst för att jag inte har försonats med Krautrocken än. Kommer kanske aldrig göra det, möjligen på min dödsbädd, då blir det kanske som för Konstantin, med resultatet att hela Sverige kommer följa med min in i krautrocken. Kanske blir de så. Men hur som helst så är den här låten så satans bra.

    I morgon på självaste nyårsafton kommer topp 10. Stay tuned!.

  3. Årets 50 bästa svenska låtar; Plats 30-21

    Leave a Comment

    Vi fortsätter att summera året, plats 30-21.

     

    Mycket nöje!

     

    Plats 30. Johan Hedberg – Vårdbiträdesblues
    Ja du, Johan Hedberg. Skriver man rader som "men börserna ska falla och dra ner såna som dig, en röd tsunami utan livboj, sen är det slut för dig. Svin." så förtjänar man åtminstone en plats på den här listan. Den här låten gjorde januari till en liten roligare månad rent musikmässigt och den kändes mer aktuell än någonsin när Carema-skandaler och annat högergötta avlöste varandra. Snart kanske resten av svenskarna förstår vad det är som sker. Tills dess knyter jag näven i soffan och väntar på den röda tsunamin. Den blir vår räddning.

    Plats 29 Maria Eriksson – Stjäl det du behöver (Playground/Teg Publishing)
    Den här låten slog ner som en bomb för ett tag sedan, videon är antagligen det vackraste som gjorts och låten i sig är helt grande!. Jag älskar ju det här, de avskalade, ett beat, någon slinga som kommer och går, en mjuk röst i förgrunden som bara radar upp sitt stenhårda manifest. En jävla hommage till alla som slåss för sin rätt. Det går inte att göra något annat än att kapitulera och vi välkomnar ännu en stjärna från The Concretes på den svenska indie-scenen, 2013 ser ljust ut.

    Plats 28. Jens Lekman – The World Moves On (Service)
    Finaste Jens Lekman bytte Kortdedala mot Australien och tillbaka igen. Hans skiva beskriver det som hände down under och den här låten är omöjlig att inte underkasta sig. Charmigheten själv, lättsamt, lekfullt men på dödligt allvar. Vackrare går det inte att få det.

    Plats 27. Happy Hands Club – Garden of eden (Luxury)
    Ljuvliga HHC, älskade HHC, gudars skymning vad jag älskar er. Den här låten tog oss bort från Göteborgs karga stenar och lera och tog oss till en plats bortom  trängselskatts-debatter. Hela skivan innehåller en mängd bra låtar, men första singeln Garden of Eden blir aldrig dålig, det här är antagligen bland de bästa du kan hitta i Göteborg just nu.

    Plats 26.Sambassadeur – Memories (Labrador Records)
    Helt sjukt egentligen, att Sambassadeur ska klocka in på en sådan här placering, men låten är fortfarande ett barn, om några månader kanske den har växt sig ännu större. Spontant är det en ganska medioker låt, trodde jag. Sen kysste jag min egen spontanitet adieu och insåg hur galet bra den faktiskt är. Det där trivsamma drivet som är viktigare än någonsin och fraseringen och melodin harmoniserar som risálamalta och saftsås. Sveriges finaste band, no jävla doubt. Ångrar redan nu placeringen. Varför gör jag ens placeringar. Jag börjar tvivla på mig själv. Så bra är det här. Även saxofonen som annars är ett sånt tvivelaktigt instrument i dessa sammanhang börjar låta självklar. Den där självklarheten är ju gruppens signum.

    Plats 25. World Tour – Forever Tonight Tonight (Emotion)
    Även här brottas vi med placeringångest, detta hade lika gärna kunnat vara topp 5. Nu hamnar den dock 20 platser längre bak för att jag velade. Så lägg ingen vikt vid det. Detta var väl i min mening drömpopens stora år och satan vad bra drömpop man gör i Norrland. Norrland dominerade 2011 och det är nog så att dom dominerar även det här året. Det är så vackert, smäktande pop så att man blir lamslagen. Sittdansens sittdans. Det räcker liksom så.

    Plats 24. Bye Bye Bicycle – Believe Me/Leave Me (Razzia/Selective Notes)

    Ren popmagi är ju ett uttryck man slänger sig med lite då och då. Skulle man definiera det där sleta uttrycket så skulle BBB´s singel från i sommras ligga ganska nära till hands. Jag älskar verkligen pianot, älskar öppningsraderna och jag älskar den snygga produktionen. Bandet problem har dock i år varit att det har varit för snyggt och därmed snudd på tråkigt. Så med tiden blev även den här refrängen rejält uttjatad men jag tänker fortsätta lyssna på första minuten varje dag i resten av mitt liv.

    Plats 23. Theo Berndt – Blueberry Clouds
    The Berndt tog inför skiva nummer två nya tag, man lät The bli Theo och man lät musiken föra bandet vidare. Den här låten symboliserar för mig den utveckling bandet tagit och det är genom den här låten man ska kasta sig ut i framtiden. Sångaren Emil får här skina med sin röst, bandet visar att man stadigt och takfast kan backa upp sin frontman utan att låta ADHD-tendenserna ta över. Det är så himla fint på något sätt. Jag blev nästan tårögd när jag fick höra den live, låten steg upp som ett manifest, som ett slags avslut och avsked till ungdomen, ett vackert skimmer av vemod med en försiktigt blick mot framtiden. Så fruktansvärt vackert.

    Plats 22. De Montevert – Du kommer ångra dig (Nomethod Records)
    Åh, De Montevert som klippte en given plats på förra årets lista med Skyll på mig och när hon i år fick ut sin debutskiva  Vänner & Ovänner / Friends & Enemies så är det givet att hon ska vara med på den här listan i år igen. Jag valde först låten Positive Effects men Du kommer ångra dig känns ändå mer angelägen på nått vis, för den visar så tydligt Ellinor Nilssons storhet. Precis som nyss nämnda Maria Eriksson så ligger tyngden i texterna, där varje ord och stavelse bärs fram av ett enkelt komp som bildar en storslagen enhet. Finast!

    Plats 21.Wild At Heart – Darling (Baseline/Sony Music)
    Årets stora monsterhit från duon Wild At Heart landar på en ganska blygsam plats, kanske för att den inte riktigt står sig lika starkt idag som den gjorde i våras när vi spelade den som mest. En oerhört bra låt är det till trots och vi väntat spänt på vad som ska hända härnäst med den här gruppen som sitter på en ofantligt stor potential. Ny singel väntas tidigt nästa år.

    Sådär ja, i morgon kör vi plats 20-11.

    Peppen!

  4. Simian Ghost ger oss en EP.

    Leave a Comment

    Simian Ghost – Youth är en av årets bästa svenska skivor och det firas genom att ge bort en helt ny ep till folket. Det glädjer oss. Man ställde ju tidigare i december in sin resterande turné pga sjukdom, jag har inte riktigt fått klarhet i vad det är som händer och tänker inte gräva i det heller.

    Det enda jag hoppas är att personen i fråga blir bättre och att man är tillbaka 2013. Den nya EP´n är precis så bra som allt annat med Simian är.

    Lyssna på den här, Simian Ghost – Autumn Slowmo (For the Dejected Realist)

  5. Mattias Alkbergs Begravning!

    Leave a Comment

    För ungefär exakt ett år sedan så korade jag Mattias Alkberg – Lys upp mig som en stjärna till 2011 års bästa låt och när man lyssnar på den idag är det skönt att man inte behöver ångra sig. Sedan dess har Alkberg startat bandet Mattias Alkbergs Begravning som fått ett mytomspunnet rykte kring sig genom en del konserter. Nu är det dock dags för oss hemmasittare att få lyssna hur det låter genom låten Skända Flaggan.

    Detta skulle kunna ses som en aning pubertalt, men så enkelt är det inte, för det här är genialt. Riktigt jävla fantastiskt till och med.

  6. Jonas Schwartz sätter eld på sig själv!

    Leave a Comment

    Jonas Schwartz har haft ett bra år, han har haft minst 4 dj-gig varje vecka och dessutom spelat sitt egna material 2 gånger varje vecka. Utöver det så har man sett honom både här och där. 

    Om det nu är på det sättet man definierar ett bra år.

    Hur som helst så gjorde han ju faktiskt succé i våras med sin skiva Jonas Schwartz – Six som har en hel drös med bra låtar, A way to keep control och Excited är oerhört bra till och med.

    Men nu är det annat liv i fållan, han har bränt upp sin Joel Alme-pastisch och vridit på sina synthar och gått disco. Jag skulle kunna använda mig av det vedervärdiga ordet fusion, men det gör jag inte, av just nämnda orsak. Men hans karaktäristiska röst blandat med disco-synthar och sin inprentade Tom Waits-aura gör det här till en fin och spännande upplevelse.Tar man dessutom hjälp av nattugglorna i Rebel Rebel så kan det inte bli dåligt. 

    Det ska bli kul att följa Jonas under 2013, han har uppenbarligen mer att ge.

    Lyssna på båda de nya låtarna på spotify här, Jonas Schwartz – Lover.

     

  7. Årets 50 bästa svenska låtar: Plats 40-31

    Leave a Comment

     

    Då fortsätter vi räkna ned årets bästa svenska låtar, denna gången med platserna 40-31. 

     

    Plats 40. Beluga – Beluga (Luxury)

    Beluga, Beluga, Beluga, Luxury. Det är ungefär allt vi vet om det här projektet. Det släpptes två till synes ganska lika låtar helt oannonserat och helt utan presskit, helt fantastiskt att få sådant. Rätt som det är ligger låtarna där bara, utan att man vet vem som gjort dom eller vem som skickat. Det bekymrade knappast Luxury som gav ut singeln och det är B-sidan som fått äran att vara med på den här listan, mycket tack vare den fina sången. Ljudbilden pendlar mellan olika miljöer och klimat, det är organiskt och levande. Det blir verkligen bara bättre och bättre för varje lyssning. Tack för den, Luxury!
     
    Plats 39. Idiot Wind-Find the rythm in the noise
    När ska det egentligen lossna för fantastiska Amanda Hollingby Matsson undrar man. När kommer en hel skiva, när finns hon på spotify? Sedan EP´n 2010 har man gått och vankat och nu i höstas släpptes en 7a som man även kan lyssna och ladda ner på bandcamp. Den har gått varm hos mig under hösten och den visar hur strålande bra hon är. Så tidlöst och storslaget, sådan melodi och sådant komp. Man blir ju lycklig, och det är de det handlar om.
     
    Plats 38. Sameblod – UR Road (Riot Factory)
    När det började skrivas om Sameblod i början av året så ignorerade jag det, jag utläste ju det som Sameblood och dömde ut det totalt, på samma sätt som jag dömde ut Ekelunds Ep med samma namn. Jag kan idag ångra att jag dömer ut band efter deras bandnamn, speciellt när det är jag som läser fel. Frederick och Mikael som utgör den här dansanta pop-duon har haft ett bra år, och det var med den här låten det tog fart rejält. Vissellåten sätter sig direkt, och efter det vill man inte sluta lyssna, det hade kunnat vara en plåga, men det är det inte, för den är fortfarande fantastisk. Det är stort. 
     
    Plats 37. John Lindell – To Be Near (Ramberget Recordings)
    Ah! Första riktiga skrällen på listan, det trodde ni inte va? Näe, för ni har antagligen inte förstått hur bra det här här. Ep´n In Lalaland släpptes på den fina lilla labeln Ramberget Recordings i början av året och den rätt okända upphovsmannen har snickrat ihop allting själv och det tyder på både talang och kunnande. Låten To Be Near är höjdpunkten och jag kan för mitt liv inte förstå att det inte fick större genomslag än några texter på den här mediokra bloggen. Lindell har förgyllt mitt år, det är så här det ska smaka.
     
    Plats 36. First Aid Kit – Emmylou (Witchita Recordings Ltd)
    Jaaa, vad hände här, en P4-låt smyger sig upp bland hemmabyggen och falsksång. Ja så kan det vara här på Que Club, för det är omöjligt att blunda för hur fantastiskt bra dom här två tjejerna är. Ni som känner mig vet att jag är djupt inrotad i countryn, eller outlaw-countryn för att vara mer exakt och då kittlar ju det här lite extra. Deras sommarprat var en lång njutning, deras förhållande till feminismen får mig att önska att jag en gång ska få en dotter att uppfostra på samma sätt och att sedan avsluta med Blues Run the Game som i min mening är världens bästa låt. Ja, Låten Emmylou då, ska man bortse från den fåniga refrängen så är fraseringen och verserna helt i sin egen klass. Rolling Stone tyckte det va världens 10e bästa låt i år, för mig är det Sveriges 36e bästa låt, dom lär bry sig mer om det förstnämnda. 
     

    Plats 35..Slowgold – Lurad igen (Mourningwood recordings)

    Makalösa Amanda Werne är bland de bästa vi har i denna förruttna staden som vi ändå höjer till skyarna. För musiken som görs här är fortfarande väldigt väldigt bra och Amanda är utan tvekan en av dom som bidrar till att scenen är så levande som den är. Hon går in ibland och dominerar i Den Stora Vilan, i år gjorde hon även några fantastiska insatser på Bye Bye Bicycles skiva Nature. Så det är inte konstigt att även hennes soloprojekt Slowgold är något vi gärna tar till oss. Låten Lurad Igen är en fin blandning av all den musiken vi gillar, munspelet är så himla vackert, känslan pyr av 70-tals progg samtidigt som Amandas självklara röst får det att låta modernt. Hade jag gjort musik, hade det låtit så här, och det bästa av allt är att hon har framtiden framför sig. Till skillnad från oss andra.

     
    Plats 34. Daniel Gilbert – LED 2 (Gaphals)
    Finaste Daniel Gilbert planerar för den stora återkomsten och när jag i juni fick de första smakproven så blev ingen gladare än jag över vilken väg han vill ta med musiken. Den första skivans dunder och dån har ersatts av en eklektiskt smakfullhet som blandar de bästa och ger det bästa. Vill ni veta mer utförligt vad jag anser om det hela kan ni läsa den här texten, sedan bör man säga att låten är helt magisk live, mycket tack vare de goda musikerna som Gilbert omger sig med. Jag har smyglyssnat på den nya skivan och kan berätta att ni inte kommer bli besvikna om ni gillar första singeln. Så fruktansvärt svårt att inte älska de där.
     
    Plats 33. Sibille Attar – Alcoholics (Doc Nic/Universal)
    Det hade ju varit helt tokigt att lägga en lista över årets bästa låtar och inte ha med Sibille. Hon har släppt en ytterst charmig ep i The Flowers Bed och singeln Alcoholics är den som etsat sig fast hårdast. Hon har ju varit med i matchen en ganska lång tid i olika bandkonstellationer, bland annat i fina [Ingenting]. Nu går hon dock solo under eget namn och man är fast vid första textraden, den sårbart spräckliga rösten och det direkta tilltalet gör att man verkligen inte kan undgå henne. Det bästa är att vi inte ens har hört det bästa av henne än, jag tror hon kommer dominera 2013, vid nästa års lista så ligger hos most likely på topp 10.
     
    Plats 32. Summer Heart – I Wanna Go(Sommarhjärta Recordings)
    Underbara David Alexander, du underbara malmö-son, jag har velat omfamna dig och din musik varje dag sedan den där mars-dagen för 1.5 år sedan då du klev in i mitt liv. Jag älskar verkligen allt du gör och skivan About A Feeling är en oerhört behaglig upplevelse, rakt igenom. Den melankoliska och dämpade drömpopen är vid rätt sinnesstämning oslagbar. Förra året fick han mig att sittdansa till Please Stay men i år har det inte riktigt räckt till sittdans, men både A Million Times och pärlan I Wanna go är så nära förra årets succé  man kan komma. Om ett eller två år kommer Summer Heart  höjt ribban ytterligare, och då kommer ni alla stå i kö för att se honom.
     
    Plats 31. Bobastian-Oxford Street
     
     
    Bobastian tillhör gruppen av håglösa ungdomar i Göteborg som hellre anordnar klubbar och springer på stan istället för att bara borra in sig i studion och ge mig dom låtar jag vill ha. Det verkar dock som om dom börjar lyssna på mig, det verkar som om det är saker på gång igen och det lär bli helt fantastiskt. Vi fick dock en låt i år, och det var jävlarimig inte vilken låt som helst. Oxford Street visar att man är på väg åt rätt håll, men har mer tyngd i gitarrerna och mer kraft i trummorna och Roberts sång är fan magnifik i sin bräcklighet. Det märks att man blivit något år äldre och jag fullkomligt älskar hur man skramlar runt i början för att sedan plocka upp det, och hur Robert går på som ångvält i ena stunden och är sedan liten som en kattunge i nästa. Det är klass på det.
     
     
    Ikväll kommer platserna 30-21. Det här blir ju bara bättre och bättre, vilket år!
  8. Que Clubs affärsplan 2013

    Leave a Comment

    Julen över, den sista grisen är helstekt och vi mår sämre än någonsin, rent fysiskt. Psykiskt sett mår vi nog ändå ganska bra  om vi bortser från det som är på riktigt. Jag var nog inte den enda som släppte debatten på julafton med släktingarna när någon drog till med "men då ska vi ju inte ha några svarta? eller asiater? Eller dvärgar, det är ju också diskriminering". 

     
    Då vet man att det är en dead-end. 
     
    Men nog om det, julen var faktiskt fantastisk mycket tack vare min son som fick fira sin första jul och det känns som det hela känns betydelsefullt igen. 
     
    Nu blickat vi framåt istället, mot 2013. Jag står i valet och kvalet om jag ska ta Que Club till nästa nivå. Ni vet, skaffa den där facebook-sidan, uppdatera lite oftare, ska vi en "Daily-mail" på twitter och allt det där. 
     
    Eller så lägger vi ner skiten.
     
    Vi får se. 
  9. Årets 50 bästa svenska låtar: Plats 50-41

    Leave a Comment

    Först skulle jag släppa en lista på årets 20 bästa svenska låtar precis som förra året, men sedan växte det till 30 och sedan till 40. Nu blev alla valen så extremt ångestladdade så det känns helt galet att inte nämna en drös låtar när jag ska summera det här året.

    Jag vänder mig i regel oftast mot dessa långa listor, de känns ju en aning onyanserat att smälla upp 300 låtar man tyckt varit bäst och sedan försöka rangordna dom. Jag anser att jag kommer undan med min lista på årets 50 bästa låtar eftersom jag ändå nishat mig på något vis. Och lets face it, jag är ju  en av de få bloggar som endast maler på om svensk indiemusik, och då är det ju klart som fasiken att jag får göra som jag vill.

    Så, Nu släpper jag en liten försmak på platserna 50-41. I morgon kommer plats 40-31 osv fram tills nyårsafton.

    Så, årets bästa svenska låtar;

    50 Johns Vatten – Wind In Your Sight (Zen Recordings)

    Jag har skrivit en hel del om Johns Vatten på sistone, bland annat i samband med deras senaste EP som släpptes för några veckor sedan. Dom har varit närvarande hela året sedan jag plockade upp dom på tåget i början av året. Man imponeras av hur färdiga dom låter, så extremt proffsigt och välgjort för att vara av demokaraktär. Jag tror vi kommer få se en hel del av dessa 9-manna band under 2013. Musiken är ju lättillgänglig och välproducerad  så det vore ju inga problem. Just den här låten är en sann dänga. 

    49. It's A Bird! It's A Plane! – Crow Hill (Razzia/Family tree)

    En sån klassisk jävla pärla det här, genuin lycka är det enda som kan beskriva den här låten. Sådant driv, sådan fart och fläkt och sådan kontroll. Andreas Söderlund och Joel Sjöö vet hur man gör bra popmusik, och även om det ibland kan bli lite slätstruket och tråkigt så visar man i den här låten att nerven finns rakt igenom. Det ska dock säga att deras album innehåller en rad fina låtar som inte fått den uppmärksamhet som dom faktiskt förtjänar.

    48. Cave Cat-Try, Catch

    En av årets stora blogg-favoriter här på Que Cub. Jag fastnade för dom tidigt det här året och man släppte två singlar där den första var helt off the hook. Det är ju klassisk gitarrbaserad indiepop som vi har hört så många gånger innan men samtidigt bär katterna på en charm som är svår att motstå. Dom har en sanslös kraft och energi, som man inte minst ser live. Luxury plockade sedan upp dom och släppte en ny singel som inte hade samma udd som den första singeln. Det verkar som om man nu mobiliserar för att släppa en skiva och det kommer bli en trivsam upplevelse om man bara låter udden finnas kvar. De första låtarna är borttagna från internet men om du köpte dom när det begav sig kan du skratta dig lycklig. Ni andra får vänta till skivan kommer.

    47. Lord Nelson-Try

    Finaste duon som Stockholm har att erbjuda, Niklas och Isabella skapar tillsammans makalöst bra drömpop och kan dom bara få tid och energi så kommer dom bli att räkna med i framtiden. Låten Try är ett typexempel på hur vi vill ha det, lågmält samtidigt som det tar plats, en slinga som sätter sig och vacker sång. Jag tror på dom, jag hoppas att någon plockar upp dom. 

    46. Niki & The Dove – Tomorrow (Record Company TEN/Universal)

    Malin Dahlström och Gustav Karlöf har haft ett fantastiskt år, dom har spottat ur sig remixer, blivit remixade 1000 gånger och släppt ett fantastiskt album i Instinct. Låten Tomorrow är ett stycke god indiepop och vi visste det redan 2010 när dom släppte sin första EP, vi visste att dom skulle släppa en bomb, och vi vet att dom kommer fortsätta på samma sätt. Helt klart en av våran finaste musikexport i år. Om man nu ska tala i bolagstermer. 

    45. The Tallest Man On Earth – There´s No Leaving Now (Gravitation)

    Kristian Matsson har dominerat mina listor varannåt år men här stöter han på patrull. Det beror nog mest på mig, jag har inte hunnit lyssna tillräkligt mycket på årets skiva. Spontant får jag ingen låt som bränner till hos mig på samma sätt som Pistol Dreams eller Love is all. Kanske växer den här skivan hos mig senare, kanske kommer jag då skratta åt att jag satte den här låten på plats 45. Det får jag ta, för det bränns faktiskt inte just nu.

    44. JJ – Beautiful Life (Sincerely Yours)

    När vi ser tillbaka på 2012 så kommer dom flesta skribenter se tillbaka på JJ´s år som året då dom höjde Lorentz & Sakarias till högre höjder. Det vore i min mening helt sjukt. Beautiful Life släpptes under våren efter en tids tystnad om man bortser från lite remixer och andra inhopp och den här låten är precis så vacker som livet kan vara. Ljudbilden dränks totalt i alla effekter samtidigt som den behåller sin klara struktur, mycket tack vare fantastisk sång och ett sinne för melodier som gör oss påminda om varför JJ är bland det finaste vi har. Den här låten är ett jävla masterpiece, glöm aldrig det.

    43. Johannes Vidén & Bluebird Association – Frid över en stjärna som föll (Halleluja)

    Det finns så oerhört mycket musik i Johannes Vidén, så oerhört mycket att hämta, så mycket att få, om man bara låter honom ge det till dig. 2012 var året hela Sverige skulle omfamna honom, så blev det inte, skivan blev en parantes, målades upp av vissa som en onödig pastisch. Samtidigt hyllades den högt av andra, däribland jag själv, och man är väl hellre högt och lågt än mittemellan. Så medan Johannes själv har förlorat tron på sin musik så tycker jag att vi andra gör vad vi kan för att uppmuntra honom till att aldrig sluta göra det han gör. För han behövs. Vem skulle annars använda ordet värdegrund i sin musik?

    42. Anton Kristiansson – Din alltid alltid (Luxury)

    "Så länge högern borde skjutas är jag alltid din". 

    Det räcker så.

    41.&
    nbsp;Kalle J-Inget att förlora (Emotion)

    Ibland kommer det låtar som ruckar på hela vardagen, sliter undan mattan under dig och förstör alla strukturer och rutiner du har. Detta har kommit att blivit en av de mest spelade låtarna i de det forslundska hemmet under året. Det är så vackert så det finns egentligen inte tillräkligt med ord. Här gör man som Mikael Wiehe och parafraserar Alan Parson Project och vi kan inte beskriva det som något annat än ren och skär magi, hur uttjatat det begreppet än må vara. Jag älskar det Kalle J gör på egen hand så vi får hoppas att Karl X Johan inte tar upp all tid under 2013.

     

    Sådär ja, det var 10 låtar, en liten försmak på vad som kommer sedan. Vi kan ju sammanfatta det hela med att det har varit ett jävligt bra år.