Que Club

Archive: Jan 2013

  1. The Knife

    Leave a Comment

    Det verkar finnas ett visst intresse för The Knife, så jag får slänga upp den här jag med. 

    Den kanske växer. 

    Antagligen.

    I övrigt funderar jag på att starta en fb-grupp som heter "Vi som tycker att Olof skulle fortsatt prodda Calle P istället".

    Bara för att kolla läget liksom.

  2. Skända flaggan!

    Leave a Comment

    I slutet av december så skrev jag om Mattias Alkbergs begravning och hans fantastiska "Skända Flaggan". Då låg den på soundcloud och jag skrev "Detta skulle kunna ses som en aning pubertalt, men så enkelt är det inte, för det här är genialt. Riktigt jävla fantastiskt till och med".

    Den låg uppe där några dar och försvann sedan för att nu komma tillbaka i ny kraft i form av en video. Det är väl också nu den får sin rättmätiga uppmärksamhet för sällan har en video länkats mer än vad den gjorde när PSL premiärvisade den förra veckan. 

    Jag älskar ju Alkberg, men det vet ni ju redan, jag skriver ju om honom ganska ofta.

  3. The Fiery Piano!

    Leave a Comment

    Då var det dags igen, en låt jag låtit falla mellan stolarna just för att kunna plocka upp den på uppstudsen. Jag älskar alla dessa DIY-hens, jag omfamnar dom, jag låter dom veta att det är för dom jag finns. Det är så vackert hur någon levt varenda andetag med sin låt. Varenda ton, slinga och slag är självupplevd och återberättad i sin renaste form. Inga mellanhänder som ändrat på något, ingen Kjell Andersson-producent som ska leka sönder ditt egna svett, utan det är vad det är, ditt egna svett.

    Det är det som gör det så jävla vackert.

    Ursäkta min svordom.

    The Fiery Piano är Gustaf Montelius som släppte en EP redan 2011 men nu är han tillbaka och det är efter ett tungt och ensamt år som han har spelat in den nya skivan The Fiery Piano – Second Space som släpptes i dagarna.

    Den första singeln, The Fiery Piano – Scene From A Science Fictional Love Story tog tag i mig direkt, den har precis det där drivet jag talar om dagligen, den där nerven som gör det intressant.

    Singeln får dig att tro att det hela ska vara en given ljudbild rakt igenom, även introt får dig att tro det, men så slår låt nummer två till,  More Like A Tiger, Less Like A Dove och vänder upp och ner på hela din värld. En gitarrbaserad pop-bagatell, ett energiknippe med klassisk indie-handklapp, en skymt av glädje och eufori  men som sköljs över av det där självföraktet som aldrig riktigt lämnar en. Sedan bär det vidare med samma komplexitet som livet,  det tas upp och det plockas ned, det tas ut lite svängar och det vänder sig inåt och hela tiden bärs det upp av den där nerven, allt omfamnat av en allvarsam lekfullhet. Som när det har gått så långt att den enda man har kvar är leken, tills man inser att man inte ens har den kvar. Montelius använder sin röst perfekt utifrån sina resurser och helheten blir stundtals magisk, om ni ursäktar ordvalet. Den avslutande Pegasus bekräftar allt jag sagt.

    Jag kan redan nu utnämna den här skivan till årets mest underskattade skiva, den kommer inte finnas med på en enda lista om 11 månader, och än mindre i era spellistor.

    Frågan är bara om det verkligen spelar någon roll, han har redan vunnit.

    På Spotify; The Fiery Piano – Second Space

    Köp på i-tunes

    Gilla honom på facebook.

    Gilla Que Club på faceook.

  4. Dödens uppdatering

    Leave a Comment

    Dödens Dal har jag skrivit om tusen gånger, så ni kan läsa om det här,

    Man har nu dock spelat in en sån där schön PSL-video som vi gillar så mycket. PSL är ju bäst när dom ger oss filmer istället för den där listan med 9000 låtar om cumberland-sauce som dom alltid tjatar om.

    Videon är fin, den visar inte bara Henrik och Richard, den visar även Parken-Pelle, och bara det är värt en titt.

    Nu är ni förståss sugna på att se det här live, och som av en händelse som ser ut som en tanke så följer dom med Mando Diao ut på sin lilla turné där dom ska lära medelklassen att rockkillar minsann kan besjunga poesi. För att bryta av den där myspys-stämningen så slänger man alltså in Dödens Dal som förband för att helt enkelt bjuda på lite riktigt jävla mörker.

    Det gör dom rätt i. Turnéschemat finner ni här, men om ni som jag vill se som i Göteborg så är det söndagen den 3e februari i Konserthuset.

    Missa inte det.

    Kolla PSL här

    Lyssna på musiken på spotify här Dödens Dal

  5. With a Light Heart

    Leave a Comment

    Att 2013 skulle bli året som Varberg greppar en plats på den kulturella kartan trodde nog ingen när vi kollade i den lille spåkulan, men så blev det. på bara några veckor dessutom. Först kom King Melodies med sin skiva, samma vecka blev det klart att Whings & Wheels flyttar till Falkenberg och nu nästa stora nyhet; With a Light Heart.

    Bandet, som består av Eric Ragnarsson, Linnéa Ljungblad, Viktor Eriksson och Hugo Widmark gör musik som får 4 episka poäng utav 5 möjliga. Det är ett ganska gott betyg, det är ju endast Azure Blue som kan ro hem 5 stycken poäng på den skalan så jag tycker man ska slå sig för bröstet.

    Sådan här musik, kan bli tråkig, och lite halvt menlös, men den räddas av en innerlighet, känsla och hjärta som torde vara sällsynt i ett ställe som Bua, vars enda kulturella framgång är att Calle Shulman bodde där några ungdomsår, och det är ju som ni förstår inte ens framgång.

    Ungdomarna imponerar på mig, visst är det musik vi har hört förut, men det spelar ingen roll, för det bränner till, och det är just i låtar som den brinnande Homeward som man återfår kärleken till musik som berättar något, som faktiskt säger något och som vill säga något. Det är storsalget på något vis, på ett enkelt, men charmerande sätt.

    Jag hoppas vi i framtiden kan förknippa Varberg med sånt här, istället för just Wheels & Whings, sommriga boråsare i piratbyxor och Lunarstorm.

    Jag tänker iallafall göra det, jag blir lyckligare då.

    Soundcloud.

    With a light heart på spotify.

    Bandcamp

    Facebook

    fotot är taget av Christian Teittinen.

    Que Club på facebook, gillaaaa!

  6. Northern Lights (Taken by trees remix)

    Leave a Comment

    Sent i november kom första smakprovet från stjärnskottet Kate Boy i och med låten Northern Lights, jag hakade väll egentligen aldrig på det där tåget, kanske hade jag en dålig dag men den väckte inget i mig. För mig var det inte mer än en bra poplåt, och vissa dagar kräver jag mer än så.

    Men när singeln/Ep´n nu är släppt och vi får höra remixen av Taken By Trees så vaknar det plötsligt till liv igen och låten är lyft till nya höjder, bara sådär.

    Kate Boy som alltså är en kvartett med löst folk från Sverige och Australien håller nu att lägga hela världen under sina fötter, och det är ännu en elektropop-export av hög klass.

    Det tycker jag är kul, men roligast är fortfarande remixen. Satan vad bra.

    Kate Boy – Northern Lights (Taken By Trees x Belief Remix)

  7. Amason-Margins

    Leave a Comment

    Det tasslades om denna nya supergruppen för ett tag sedan och nu är det alltså en realitet och första låten är ute och den är i min mening helt fantastisk. Jag gillar ju supergrupper, eller vissa. jag gillar kanske inte EMD, men jag gillar Wilburys, och Highwaymen, och numera gillar jag även Amason.

    Amason består av min stora favorit Amanda H-M som vanligtvis är Idiot Wind och Pontus Winnberg från Miike Snow och Gustaf Ejstes från Dungen samt Nils Törnqvist och Petter Winnberg. Så ni förstår ju själva att det här inte kan bli dåligt.

    Jag älskar hur proggromantiken blandar sig med moderna inslag och med Amandas tidlösa röst så blir det så fruktansvärt vackert. Det ska bli spännande att se var detta landar, då dom ligger på Ingrid kan det landa var som helst.

    Dom spelar i stockholm och i göteborg nästa helg, info om det kan ni finna här.

  8. Ny låt med This is Head

    Leave a Comment

    Ett av bloggens favoritband This Is Head är tillbaka med en ny låt, rätt efterlängtad så sett. This Is Head – 0001 från 2010 är en oerhört bra skiva så förväntningarna är ju väldigt höga på Malmö-bandet. Detta är alltså ingen singel, så sett, utan bara ett vanligt släpp av en vanlig låt som finns med på deras skiva som kommer i slutet av mars.

    Den här låten lovar ju gott iallafall. Videon är av Stavfel Produktion.

     

    Bilden är tagen av Jesper Berg.

    https://www.facebook.com/QueClubGbg

  9. Hammarin och Ms. Henrik glädjer oss.

    Leave a Comment

    Häromdagen skrev jag om Ms Henrik och den fantastiska låten Doin it for the man och igår stod han på Jazzhuset och enligt vaga uppgifter var det knöckar och god stämning, det låter fantastiskt.

    Dessa vaga uppgifter kommer ifrån Hammarin, som är en ganska obeskrivlig person, man vet inte riktigt vad grejen är med honom. Det är podcast, meta-bloggar, meta-vloggar och allt möjligt annat. Saken är att han är ganska rolig, och här sitter han med just Ms Henrik och repar och dricker vin.

    Det är ändå ganska glädjande.

  10. Hammarin och Ms. Henrik glädjer oss.

    Leave a Comment

    Häromdagen skrev jag om Ms Henrik och den fantastiska låten Doin it for the man och igår stod han på Jazzhuset och enligt vaga uppgifter var det knöckar och god stämning, det låter fantastiskt.

    Dessa vaga uppgifter kommer ifrån Hammarin, som är en ganska obeskrivlig person, man vet inte riktigt vad grejen är med honom. Det är podcast, meta-bloggar, meta-vloggar och allt möjligt annat. Saken är att han är ganska rolig, och här sitter han med just Ms Henrik och repar och dricker vin.

    Det är ändå ganska glädjande.