Que Club

Archive: Sep 2014

  1. Det tveksamma haket

    Leave a Comment

    I våras fick jag höra att det skulle satsas på Scandic Europa.

    jaha, sa jag då.

    jaha, säger ni nu.

    Den givna följdfrågan är, var fan ligger Scandic Europa?

    Rubinen har man ju hört talats om, det är där dom kör stand-up man aldrig går på. Och Crown, där har man ju sett de spelarbussarna till lagen som inte har råd med Post. Och så ligger det väl något Scandic vid Bergakungen som har byggt på massa våningar så det ser ut som någon beige bakelse.

    Men Scandic Europa, ha?

    Jo, det ligger ju där vid Nordstan!

    Ah! Nordstan, ja där är man ju lite och då.

    Nä, det är man inte, man är aldrig i Nordstan, inte ens om Moz skulle vara där o signera en bok.

    Hur som helst så har Scandic Europa som alltså ligger mitt emot Grand Hotel Opera (or whatever) renoverat sig och ska nu satsa.

    Satsa, det är det man ska göra och man vill locka till sig den medvetna Göteborgspubliken som har pengar i plånboken. En slags blandning av Yaki-Da och en post-after work alltså.

    Det här med att medvetet skapa ett hipsterställe där folk utifrån ska skapa the shiiet känns inte bara fånigt utan även alldeles för utstuderat. Nu är jag inte med i den där svängen men min uppfattning är väl att sådana ställen skapas inifrån och inte från ett Scandic-kontor.

    En genväg till framgång är att plocka in en snubbe som är ITK och det har man tydligen gjort, snubben är en nöjesguide-snubbe och den snubben hade den goda smaken att lägga ut nöjesbokningarna på folket som drev Hus1 på Ön på Gotland i somras. Så varje fredag under hösten så kommer det spela smått fantastiska artister på den här förbjudna platsen.

    Jag råder er faktiskt att gå dit, och för alla er som brukar stå på andra lång och ljuga om att ni bor i Majorna får plötsligt jätte nära hem via Nils Ericssons-terminalen.

    Så glöm min raljanta ton och var istället glad att det kommit en ny scen till Göteborg som dessutom är gratis för dig! Det är faktiskt helt fantastiska bokningar man har gjort, så ge det en chans!

    Jag har fetat de kvällar som ni verkligen borde gå på.

     

    MERELY
    TEAM ROCKIT
    DJ: CEO
    MS. HENRIK
    ETERNAL DEATH
    DJ: MS. DEATH
    31/10
    EASY OCTOBER
    (K.HEDBERG / K.ÅSTRÖM / N.STRÖM / P.CARLSSON)
    SPECIAL GUEST: ANDREAS KLEERUP 
    DJ: EA ALLSTARS
    7/11
    IDA REDIG – en unik kväll på svenska
    KITOK
    DJ: KRISTIAN ANTTILA
    VALEN AGENCY PRESENTERAR
    XENIA KRIISIN
    JOLYMPIX
    DJ LIVSFARLIGT
    SWINGKIDS SHOWCASE FEAT. ETZIA, ESSA CHAM & GUESTS
    DJ: MR. GILLIS
    ALICE BOMAN
    DJ: THE MARY ONETTES
    THE ORDER
    (PALESTINE AKA LEDR P / BOB VILLAGE / OZONE FUKKAZ / SICK ART / NIMWAY / DJ NENO)
    ************ & VÄNNER – en annorlunda jul

     

  2. Grapell-Best Friends

    Leave a Comment

    Ingen missade la Grapell som fina festivalrykten rotade fram i någon källare och visst ser framtiden ljus ut för duon som består av Emil Erstrand och Nils Nygårdh. Första singeln Shaping my love hade sina stunder men den nya singeln Best Friends är enligt mig ännu bättre.

    Då folk i regel hyllar allt nytt som kommer så lägger jag en stilla uppmaning eller vi kan kalla det ett litet inlägg i popdebatten; Chilla med RnB-influenserna!

    Det är inge vidare alltså.

    Men om ni gillar det, så kör gärna på det.

    Men det är inge bra.

  3. Summer Heart-Sleep

    Leave a Comment

    Vi tar en drömmare till va?

    Ja, det är klart vi gör.

    För den mest drömska av alla drömska drömskare är så klar David som oftast kallar sig Summer Heart.

    Han har nu gjort en låt som heter Sleep vilket är ofantligt roligt, typ som om Björn Rosenström skulle döpa någon av sina könrockslåtar till ett könsord (vilket han antagligen har gjort, vet inte varför jag drog den reffen)

    Hur som helst.

    Jag har skrivit två tusen rader om Summer Heart.

    Allt är alltid lika bra, och ibland är det bättre.

    En sådan gång är nu.

    Lyssna bara.

  4. Heart/Dancer-Waterfalls

    Leave a Comment

    Vi fortsätter på det lille drömska formatet och även här har Jonas Börjesson (tillsammans med Albin Sjödin ) gjort videon fast istället för att klippa arkivbilder så har man tagit kameran i egna händer.

    Heart/Dancer är en stockholms-duo bestående av Linnea och Joakim som med debutsingeln Heart/Dancer – Waterfalls visar att precis som för Vildhjärta/na så är det debutanterna som just nu är mest intressanta i det här landet. Visst finns det lite tröttsamma passager i låten, kanske främst i refrängen men det gör absolut ingenting då verserna och mellanspelet 1 minut och 26 sekunder in i låten är 2 die 4.

    Duon visar hur som helst att dom är att räkna med vilket glädjer mig, då vi i ett skede befann oss i ett skede då de elektroniska pop-duona tävlade i att vara så tråkiga som möjligt.

    Heart/Dancer tar oss sannerligen vidare.

    Missa inte det eminenta remix-paketet

    Heart/Dancer – Waterfalls (Remixes)

  5. Vildhjärta/na-Lydia

    Leave a Comment

    Som ni vet så bryter jag endast bloggtystnaden när det är något riktigt bra som släpps i det här landet.

    För några veckor sedan var det en sådan grej som släpptes.

    Jag har haft ett vakande öga på Andreas Grundel sedan årsskiftet, främst genom soundcloud där han lagt upp små fragment av låtar där allt låtit helt fantastiskt. Hela våren gick jag och väntade på att det skulle färdigställas och släppas och till slut gav jag upp den dagliga kollen på soundcloud efter något nytt från honom. Efter en sommar av idogt mastrande så lyckades man till slut färdigställa en första singel och i samma veva så sätter man det nya och lite dekadenta namnet Vildhjärta/na. Andreas Grundel är vildhjärtat och när Jonna Eriksson är med så blir det plural, tror jag, begreppen är lite oklara.

    Lyckligtvis är namnet det enda som är oklart för deras drömska lo-fi-pop är klarare än den klaraste sjön i hela Minnesota. Detta är verkligen så enormt bra, det drivet dom ger oss, Grundels röst och melodin är precis vad det här slätstrukna musikklimatet behöver. Det är så simpelt men samtidigt så satans bra. Videon som kom med låten är gjord av Jonas Börjesson som är en av de bästa i landet på att göra musikvideor till just den här genren. Det vemodiga, det drömska och det konstnärliga som samspelar med en slags nostalgisk lycka lyfter inte bara låten utan utmärker sig även helt på egen hand. Det handlar om att skapa en känsla, och när låtskaparen och videoskaparen fångar samma känsla så är det svårslaget.

    Det vackraste av allt är att det släpps på den lilla men vackra etiketten Ramberget Recordings som just nu ligger rätt lågt men som alltid levererar hög kvalité. Man kan säga att RR är skivbolagens Que Club. (höhö).

    Om vi ska avsluta med att bruka lite allvar så konstaterar vi att Vildhjärta/na inte bara ställer sig bredvid sina svenska kollegor i samma genre, han sätter sig även framsätet.

    Vi får se vart det bär.

    facebook.com/vildhjartana1
    soundcloud.com/andreas-grundel
    facebook.com/rambergetrecordings
    facebook.com/videodept

  6. Jonas Schwartz-What if I leave

    Leave a Comment

    Jag har skrivit ett och annat ord om Jonas Schwartz, de flesta positiva, kanske något negativt.

    Kanske skrev jag en gång att jag inte var extremt begeistrad över att han satte eld på sin gitarr till förmån för en tetig synthjävel.

    Jag gillade ju att han var en smutsig variant av Joel Alme, jag gillade ju att han var Järntorgets egna Tom Waits och kanske framför så gillar jag hur han vågar ta ut svängar i ett musikaliskt fack som blivit högst småborgerligt med tiden.

    Inget av allt det där betyder någonting nu.

    Anledningen?

    Han har precis släppt en av årets bästa låtar och ingen annan kan någonsin säga något annat.

    Det är liksom okej att hans bästa kompis numera är en hund i Stockholm istället för 7/11 på Järntorget, det är okej att han spelar på den där tetiga synthjäveln och det är framförallt okej att han lämnat den där dead-end genren som han annars bemästrade så bra.

    Allt det där är okej för att han är så jävla bra på allt han gör.

    Jonas Schwartz – What If I Leave är så enormt bra, och det bästa av allt är att den bara blir bättre. Den är storslagen och bombastisk samtidigt som Jonas visar en skörhet och han ligger hela tiden längst ut på fingerspetsen. Schwartz fraseringar i verserna har alltid varit det som urskiljer honom och den kompetensen tar han med sig även i det här projektet. Redan vid inledningsraderna är du fast och sen, hur klyschigt det än må vara så släpps du aldrig.

    Den kommande skivan kan vara en av hösten allra bästa bitar, men det sa jag ju redan efter succén på Jazzhuset i början av sommaren.

    Videon är släppt, och den är gjord av Kristian Sahlberg och medmusikanter på låten är Siri Hammenberg, bröderna Laos och Emil Larsson.

  7. Perssons Pack & School på Pustervik på lördag!

    Leave a Comment

    I slutet av mars kom nyheten att Perssons Pack skulle lägga ner, jag tänkte skriva en massa om det men Elin Unnes skrev det bra på den statligt informativa bloggen PSL. För visst stannade världen till en stund, visst tvivlade vi både en och två gånger till vi sedan förstod att Per Persson brukar ge oss nothing but the truth.

    När man genom senaste skivan Öster om Heden som kom 2009 tog steget från landsbygden in på Stockholms bakgator så förutspådde man att packet skulle gå samma väg som Eldkvarn tagit fyra år tidigare med mästerverket Atlantis. Så blev det inte, det kom ingen uppföljare med tillhörande blogg, det kom inget påkostat arrangemang med stråkar och diverse blås, det kom inte ens en kokbok.

    Det kom ingenting.

    Perssons Pack gjorde som dom alltid gjort och gick sin egen väg, så med andra ord är det inte konstigt att man låter bandet nu få somna in.

    Det som är tråkigt är att Per Perssons musik och lyrik aldrig hann nå fram till dom som avfärdade det provinsiella höljet som omgärdar bandet. Jag kan förstå att man skräms bort, jag kan förstå att man vill ta avstånd från landsbygdsrock då det oftast är förknippat med Jack Daniels-tröjor och fulgrogg.

    Lyckligtvis är Perssons Pack så mycket mer än en fylla i folkets park.

    Ingen annan artist fångar landsbygdens svårmodiga vemod med sådan intensitet och kraft tillsammans med Magnus Lindhs mjuka toner från dragspelet. Ingen annan fångar livets baksidor utan att det landar i ett tröttsamt romantiserande av det hårda men goda livet. Per Persson står där i Hälsingland som hela landskapets sanningsägare precis som Lasse Tennander står på Södermalm eller Annika Norrlin i Östersund.

    Vi behöver ju dom där människorna, precis som Ryssland behövde Majakovskij och som Stockholm behövde sin Fågelström.

    Med det sagt är det ju en aning sorgligt att Per Persson inte fick det där erkännandet han förtjänar. Å andra sidan får vi ha honom får oss själva, i alla fall tills någon gör en Searching for Persson  om 25 år och vänder på varje sten utanför Edsbyn för att hitta honom och ställa honom på den där piedestalen som han faktiskt ska stå på.

    Vill du dock se honom i Göteborg en sista gång, så ska du bege dig till Pustervik på lördag för att bevittna en av slutstationerna på Den sista färden.

    Det stannar dock inte där, arrangörerna valde att låta Göteborg kanske bästa och i alla fall mest lovande band agera förband vilket gör den här kvällen till ännu mer magisk. School består ju nämligen av en av stadens nya generation av sanningssägare i Alice B som frontar på sång. Att hon sedan tagit hjälp av väl valda delar av stans bästa band Skansros och Anton Kristianssons duktiga trummis gör inte saken sämre.

    Jag brukar inte hålla med om presstexter då dom i regel är värdelösa, men visst har arrangörerna rätt i att detta är en kväll när en stjärna slutar lysa samtidigt som en annan lyser klarare och klarare för varje släpp.

    Det blir en kväll av musikaliska kontraster som kommer forma en rent magisk helhet som ni absolut inte vill missa. Det finns ännu några biljetter kvar så skynda skynda skynda.

    Kan bli hösten bästa kväll.

    Ni hittar mig gråtandes längst fram.

    Spotify har inte allt, men dom har en del, här är det bästa: Perssons

    Här är eventet på FB.

    Här är världens bästa video, till världens bästa låt.

    Gå även till djungeltrummans startsida och läs bästa Karin Londrés intervju med Per Persson. De e läsvärt.