Que Club

Archive: Jun 2016

  1. 93 anledningar att bojkotta Emmaboda-festivalen.

    Leave a Comment

    Att bojkotta saker må vara medelklassens sätt att säga ifrån och själva bojkottningen är en rätt urvattnad idé då det inte spelar någon roll på en makronivå men det känns oftast bra för individen. Därmed blir det ofta ett självändamål men jag tänkte ändå uppmana till bojkott av just Emmabodafestivalen och jag råkade hitta 93 anledningar till varför.

    -Enligt fina Jämställd Festival har Emmabodafestivalen i år 86 % mansdominerande akter på sin festival, det vill säga lika många som dom hade 2012. Med andra ord ser vi noll utveckling hos de småländska festivalarrangörerna. Detta i skenet av det generalen Håkan Karlsson sa till DN 2012 om att man som festivalarrangör har noll ansvar för jämställdhet gör att Emmabodafestivalen ger dig 86 stycken anledningar att bojkotta festivalen.

    -En annan anledning till bojkott av festivalen är att den väljer bort band som gör musik som är på riktigt till förmån för hittepå-artister som Drömhus och Haddaway. Att den festival som en gång kanske var den bästa indie-festivalen nu förbytts till en festplats för kids som bara vill komma hemifrån är inte bara djupt tragiskt, det är skadligt för hela scenen. I årets uppställning hittar jag minst sex stycken rena hittepå-artister som tar gage, speltid och utrymme från ett band som faktiskt är bra. Det ger dig sex ytterligare anledningar att bojkotta festivalen.

    -En annan anledning är att man gör andra hitte-på-saker för att undvika fokus på att musik är på riktigt. Som 2013 när man lottade ut en speltid på Tradera och där pengarna som auktionen skulle dra in skulle skjutas ut med konfettikanoner under spelningen. Detta är, förutom att det är hjärndött, en rätt klar motvikt mot idén att det är banden som ska få betalt för att få spela och inte tvärtom. Någonstans fick det här bandet punga upp med X antal tusen för att spela på en scen och att pengarna sedan slungades iväg är bara ett hån mot typ alla. Detta är en anledning att bojkotta festivalen.

    Den här listan kommer uppdateras löpande varje år för att inte bara uppmana till bojkott, utan även för att jag faktiskt föraktar Emmabodafestivalen djupt.

    Va en dark star och åk till Festival Del Mar istället!

  2. Katohjärta-Katohjärta

    Leave a Comment

    Det finns musik jag skriver om och som jag tycker är väldigt bra men som jag inte sedan lyssnar på i någon större utsträckning. Sedan finns det musik jag faktiskt lyssnar på, mycket.

    Ett sådant band är Katohjärta från Umeå som för ett tag sedan släppte en ny självbetitlad singel för att följa upp den magiska EP´n som släpptes förra året. Jag hyllade den rätt rejält här  så ni förstår ju att jag var sugen på en ny låt.

    Låten Katohjärta är bra och i samma anda som tidigare låtar och styrkan ligger fortfarande i sången och texterna tillsammans med arrangemangets följsamhet. Låten är kanske inte larger than life och känns ibland något enkel vilket gör att den inte heller vänder omkull på min värld. Däremot vet jag att jag kommer lyssna på den precis lika mycket som dom andra låtarna och det kan någonstans vara det bästa betyget en låt kan få just nu.

  3. Johan Hedberg-Somna om

    Leave a Comment

    Ibland kan man få för sig att vistraditionen endast ska bäras vidare av typ Norén-bröder som ska förgripa sig på varenda visa som gjorts men det vore ju bara förfärligt.

    Sedan finns det människor som inte bara förvaltar utom som även tar det vidare in i samtid och framtid.

    Johan Hedberg är en sådan människa.

    Jag hyllade honom för några år sedan när han släppte Vårdbiträdesblues och sedan dess har han släppt en rad enorma låtar. Nu har det däremot varit tyst ett tag men så smyger han upp en midsommarvisa och plötsligt börjar man tro på det vackra igen.

  4. Sarah Klang-Sleep

    Leave a Comment

    Nu är jag inte den som bryr mig så mycket om bra röster, det är liksom inte en bra röst som sätter en låt men ibland ska man nog inte negligera den kraft som en riktigt bra röst kan ge åt en låt.

    Sarah Klang släppte tidigare i vår sin första singel Sleep och det är svårt att tro att det är just en debutsingel.

    Låten tyder på att detta inte är något som skarvats ihop på en dag utan det är snarare ett resultat av ett mångårigt musicerande som äntligen kommit till sin rätta. Det hela bär på en självklarhet och Sarah Klang är helt enkelt helt fab i sitt uttryck. Arrangemanget är återhållsamt och följsamt vilket bara förstärker Sarah ännu mer. Det ska bli intressant att se var detta tar vägen, den här typen av musik kräver i regel enormt bra låtar och hon har ju lyckats bra så här långt.

    Musikvideon där uppe är gjord av Per-Henrik Maenpaa och Anna Hansen.

  5. Familjen-Mitt i natten

    Leave a Comment

    Ibland är det svårt att inse att tiden rinner förbi dig. Ibland är det svårt att inse att saker har förändrats.

    2010 hade jag min andra peak i livet och den ackompanjerades av Familjen och kanske framför allt låten Det var jag. Jag träffade min nuvarande fru, drack obegränsat med Chablis och levde life.

    Så när Familjen nu släpper en låt fick jag något drömskt i ögonen, kanske skulle detta vara en låt som tar mig tillbaka till det som var.

    Så blev det inte, även Familjen har gått vidare och levererar inte längre musik att leva life till då han liksom jag har märkt att livet är alldeles för viktigt för att bara göra sådant.

    Egentligen är ingenting nytt för Johan T Karlsson, lugnare låtar har väl alltid funnits hos honom även om han kanske blev ännu mer trygg i det i och med Så mycket bättre. Att spegla samtiden har också alltid varit där men i och med ljuvliga nya singeln Mitt i natten flyttar han fram positionerna ännu mer samtidigt som han tar ett steg bakåt på scenen.

    Det är så otroligt bra, både musik och text. Lite på samma sätt som när Love Antell steg ner från sin talarstol och gick från agitator till historieberättare på parkbänken så står Familjen inte längre längst fram på scenkanten med mikrofonen vevandes i luften. Han tar helt enkelt ett steg bakåt och ser på världen utanför sig själv och detta kan mycket väl vara början på en av årets bästa skivor.

    Han behöver bara hålla sig borta från samtidsklyschor och tillkonstlad medmänsklighet.

    Ah just det, han ska inte heller glömma att alla behöver stå längst fram på en scenkant och veva en mikrofon every now and then. Oavsett ålder.

    Musikvideo-krädd:

    Directors: Johan T Karlsson and Frida Wendel
    D.O.P.: Frida Wendel
    Editing: Jimmy Olsson

  6. Wedding Song!

    Leave a Comment

    Min boi Jonas har gjort en video till fina Crying Day Care Choir som numera tillhör VÅRØ.

    Älskar VÅRØ!

  7. TORSI-Dagen

    Leave a Comment

    Sedan Jonas Bergsten släppte sitt album förra året har jag längtat och suktat efter någon som kan leverera svensk gitarr-pop med Asbury Park-tendenser och kanske har jag hittar något liknande nu. Anton Thoursie är bosatt i Malmö och kan normalt ses i det älskvärda bandet PMtoyou men nu är det alltså dags för solokarriär och dessutom på svenska. Det är lite mindre elektronik och lite mer bredbent än vad vi är vana vid och så länge det är lagom bredbent är det all good.

    Singeln Dagen är förträfflig av flera anledningar, det främsta är kanske enkelheten. Arrangemanget ger dig tankar på något du redan hört och temat med förlorad kärlek är inte heller något nytt under solen.

    Jag blundar för att försäkra mig om
    Att elden den är bortglömd
    Den är bortglömd

    Det fina ligger istället i små små finesser, allt från hur han sjunger ordet dagen till dynamiken i verserna. Det är verkligen väldigt bra och det ska minst sagt bli kul att se vad TORSI kan leverera i framtiden.

     

    Video: Lucas Frisk Bergkvist
    Klippning: Anton Thoursie
    Typografi: Emilia Blom
    Dans o glädje: Axel Gustafsson

  8. Sturm und drang

    Leave a Comment

    En dryg månad sen mitt senaste blogginlägg och ja, det speglar vardagen ganska bra. Det har varit crazy-shitt. Jag har tagit min lärarexamen och överlevt en termin med 150% studier och 50 % jobb på en högstadieskola. Dessutom slutade mina elever årkurs 9 i fredags och det var kanske en av de sjukaste dagarna jag upplevt någonsin. Varför sa ni inte att man kunde älska 75 stycken 16åringar som om det vore dina egna barn? På väg hem från balen körde jag ihjäl ett rådjur med, det var rätt tråkigt.

    Så, ja. det har inte funnits särskilt mycket tid kvar till ny musik, som alltid när jag är stressad återgår jag till gubbrocken och i det här fallet lyssnade jag sönder Sturm und drang med TAW den här månaden. Det kan bero på att jag fyller trettio om två månader och att jag krisar, det kan också bero på att jag får mitt andra barn om en månad och inser långsamt att bakgatorna är allt mer avlägsna. Vilket såklart är något positivt.

    Nu ska jag kolla igenom min mail, kanske ligger det bra musik där.

    Antagligen. Det brukar ju göra det.