This Must Be the Place

Kategori: Hisingen

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_1.jpg

Vi står 87 meter över havet och har i vår mening den bästa utsikten över Göteborg. Rambergets utsiktsplats på Hisingen gör oss inte besvikna. Den får oss att lätt tappa andan och bli så där lite små kär i Göteborg igen.

GhmE-1025

1922 såg utsikten mot nordost längs Göta älvdalen ut så här.

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_2.jpg

Uppe på berget möts vi av en bred mur som tryggt håller in oss. Det finns flera olika utsiktsplatser att välja på. Vi tar oss upp till den högsta utsiktsplatsen.

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_3.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_4.jpg

Här uppe ser vi även de karaktäristiska kranarna som Göteborgarna kämpat för att få behålla när Götaverken avvecklade sin verksamhet i hamnen.

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_5.jpg

På den högsta punkten finns en karta inristat i sten. Här kan du lokalisera de olika byggnaderna och verken som utsikten visar.

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_6.jpg

Vi möter gamla som unga uppe på berget denna dag. Alla med samma tanke att få ta in Göteborg på bästa möjliga sätt.

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_7.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_ramberget_hanna_pros_8.jpg

Himlen drar i hop sig och i typsikt Göteborgsk manér börjar det att regna. Vi skyndar mot bilen och säger snabbt hej då till Rambergets utsiktsplats för den här gången.

 

Text & Foto: Hanna Bågler Pros

Historiska fotografier: Göteborgs stadsmuseums digitala arkiv Carlotta.

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Herkulesgatans poesi

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg01

Nya fasader där den gamla porslinsfabriken en gång låg…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg2

”Göteborgstegel”…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg3

Landshövdingehus inklädda i 1970-tals plåt…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg5

1800-tals tegel…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg6

Natursten…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg7

Där inne ligger ett cigarettepaket och gömmer sig…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg8

Putsade fasader möter kyrka i trä…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg8b

Landshövdingehus i fyra våningar…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg9

”Solgård” från 1930-talet…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg10

Blandade verksamheter…

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg11

Blandande länder…

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg12

 

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg13

Och en moské…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg14

Mystiska rum…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg15

Som klättrar upp för berget…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg16

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg17

Farliga stenar…

 

herkulesgatan_this_must_be_the_place_goteborg_gillberg19

Och vidare…

***

Foto: Daniel Gillberg

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

En solig sommar dag. Färjan över till Lindholmen är full med cyklar, matkassar, gråtande barn, kostymklädda kvinnor och män och tuggummi tuggande ungdomar. Alla har vi samma mål, andra sidan älven. Den sidan av älven där Högskolan Chalmers tillsammans med diverse företag breder ut sig likt en matta utmed älvkanten. Snart ska de få sällskap sägs det, en skyskrapa planeras för fullt. Men vad finns idag på den mark där nordens högsta hus skall byggas?

this_must_be_the_place_goteborg_Bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_bågler_pros1.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrimarkerna_en_urban_kamp_hanna_pros2.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros3.jpg

Efter att ha gått förbi företagshusen, Chalmershusen och bostadshusen vid älvskanten ser jag ett kvarter av äldre karaktär. En motpol till vassa kanter, glas och glansig plåt.

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros4.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros5.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros6.jpg

Skyltar från en annan tid hänger fortfarande kvar på fasaden.

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros7.jpg

Här på parkeringen sägs det att nordes största hus skall stå.

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros8.jpg

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros9.jpg.

Bilverkstaden och den eminenta Truckstop Alaska kommer bli ett minne blott.

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros10.jpg

Till det blygsamma huset bakom gallerstaketet kommer idag artister från hela världen för att uppträda. Här samlas även stora som små för att ta del i de årliga loppisarna som annordnars. Nu kan man även boka in en festivalhelg under sommaren i kalendern. Det är minst sakt aktivt i det blygsamma huset bakom gallret.

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros11.jpg

Strax bakom Truckstop Alaska ligger gamla industribyggander. Här träffar jag Per, som är  anställd på Gothenburg Film Studios, det är de som huserar i byggnaderna. Per berättar att marken ägs av AGA gas AB. Per fortsätter att berätta: AGA har vid flera tillfällen blivit tillfrågade att sälja marken till Göteborgs Stad men som tur är finns det inga planer på det. Nu kommer även de resterande byggnader i kvarteret att rivas när Göteborg ska bygga högt. Det känns tråkigt att detta område bara ska vara nya byggnader, sen är det även tråkigt att Truckstop försvinner. 

this_must_be_the_place_goteborg_bland_industrigömmorna_en_urban_kamp_hanna_pros12.Jpg

Truckstop Alaska är ett underifråninitiativ, det vill säga ett initiativ från göteborgare och inte kommunen. Men framförallt är Truckstop en välfungerande mötesplats som idag utgör en viktig del av Karlavagnsgatan och staden Göteborg.  I ett segrerat Göteborg är sådana välfungerade mötesplatser viktigare än någonsin. Är det då värt att utsätta viktiga platser  i staden för utrotningshot för att på så vis kunna bygga en så kallat ikonbyggnad? Idag är Truckstop Alaska hotat likt Slottsberget var under 1960-talet. Truckstop väntar dock fortfarand på sin egen Evert Taube som kan sluta upp i kampen om platsen.

 

 

Text och Foto: Hanna Bågler Pros

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vi lämnar Slottsberget bakom oss. Framför tar den nya staden form. Resterna av den gamla staden ska ”förädlas”. Nordens högsta hus ska resas. Göteborgarnas blickar kommer att landa här. Men redan nu finns det platser att upptäcka.

På Polstjärnegatan 14 ligger Collaboratory. En plats för den som vill skapa. Här föds teaterspelande robotar och twittrande mjukdjurs-ugglor. Carl Heath berättar mer för oss:

– Collaboratory är ett next generation maker space, en deltagardriven gör-det-själv-miljö för samskapande, forskning och utveckling, experimenterande och innovation. Här möts teknologi, konst, hantverk och design. Vi har ett fokus på spel och film, teknologi och social innovation. Det är både ett globalt nätverk och ett lokalt maker space mitt i Göteborgs film och spelkluster

this_must_be_the_place_goteborg_hisingen_collaboratory_carl_heath1

Vad är det som är bra med Collaboratory?

– Det finns ett par unika aspekter med Collaboratory som gör det både intressant och relevant, och till en fungerande mötesplats. För det första är det en plats för görande i första hand. Det handlar mindre om att prata, tycka och socialisera, och mer om att skapa, utveckla, uppfinna och gestalta. Med det i fokus kommer de sociala dimensionerna mer naturligt och efterhand. Ytterligare en sak som är viktig är att det finns förutsättningar för att göra. Det finns idag en maskinpark och teknik som gör att tröskeln för det egna skapandet är förhållandevis låg. Föreningen Collaboratory är öppen och som medlem får man tillgång till miljön 24/7. Genom att göra och skapa tillsammans med andra, från andra dicipliner, bakgrund och kultur, med kunskaper som kompletterar och förstärker varandra, uppstår ett genuint och öppet lärande. Genom att både barn, vuxna och pensionärer, konstnärer, företagare och forskare finns i samma miljö av görande, finns där ett unikt möte som i sig är attraktivt och intressant för många

this_must_be_the_place_goteborg_hisingen_collaboratory_carl_heath2

Vilken roll tror du ni har i närområdet?

– Än så länge är Collaboratory förhållandevis okänt, men vi vet att företag och organisationer runt om i Lindholmen Science Park, och på andra ställen, är intresserade. Vi hade en mötesplats för företag på Lindholmen i maj som blev helt fullsatt med över 70 besökare. Kul! Göteborgs Universitet och Chalmers, Dataföreningen och Interactive Institute Swedish ICT stödjer alla verksamheten på olika sätt och samtal pågår med ett antal företag i och kring Lindholmen. Vad som blir tydligt i samtal med många är att det saknas just en kreativ, öppen och gränsöverskridande miljö för innovation och utveckling. Ofta sker sådan verksamhet bakom slutna dörrar. Men med ett öppet perspektiv skapas nya och andra förutsättningar för innovaiton och lärande. Det intresserar och engagerar. Som det ser ut idag kommer Collaboratory ha två start-ups i miljön från och med september. Så det är klart att rollen kommer att förstärkas och tydliggöras över tid.”

Vilken roll har ni i Gbg?

– Lite samma som för Lindholmen Science Park, men också att det är en plats för innovatiörer, konstnärer och skapare av alla de slag, med intressen för såväl det analoga som digitala. En sådan plats har inte riktigt funnits tidigare, och på så vis har den en vilktig roll att spela i Göteborgs innovationssystem, så väl som för individer i behov av kreativ yta och frihet.

Hur ser du på de kommande förändringarna av området?

– Det händer så mycket i Lindholmen nu och framöver. Den kommande skrapan på 230 meter ett stenkast från Collaboratory lär påverka, och det är tydligt att det finns intressen från olika håll att ersätta den typ av garage, lager och verkstadsmilljö som Collaboratory är i, med nya hus, kontor, bostäder och servicemiljöer. För egen del gillar jag utvecklingen som pågår i Lindholmen och tror att en ytterligare förtätning i miljön är bra. Likaså tillförsel av fler bostäder, för att levandegöra miljön utanför kontorstider. Samtidigt är det centralt att behålla delar av den gamla varvsprägeln i miljön, som särskiljer den och får den att sticka ut i relation till andra moderna science park områden. I synnerhet ett antal av dessa äldre verkstadsmiljöer. Går det att behålla en lägre hyressättning på dem så attraherar det andra former av verksamheter, vilket skapar förutsättningar för en mer kreativ, varierad och dynamisk miljö. För att Collaboratory och liknande verksamheter ska finnas är det en förutsättning att ha en miljö som såväl varierad och mångfacetterad, som funktionell. Det finns ett egenvärde i att lokalen Collaboratory finns i en ruffig lagermiljö. Den sänder betydligt bättre signaler och kommunicerar mer det sätt att tänka på som föreningen och dess verksamhet handlar om. Även om Collaboratory mot förmodan hade kunnat ta en hyra i en mera modern och “färdig” miljö, så hade den troligtvis inte upplevs så karaktärsfull och funktionell som den gör idag.

this_must_be_the_place_goteborg_hisingen_collaboratory_carl_heath3

– Huset har förutsättningar, såväl strukturellt, arkitektoniskt som ekonomiskt. Men också saker som en större utomhusyta för ett testa och pröva saker på, stor industrihiss för transporter etcetera. Sker en förtätning av området, vilket vore bra, är det ändå viktigt att i sammanhanget se hur delar av dessa befintliga värden kan samverka och bli större med den tillkommande utvecklingen. För att det ska ske krävs en medborgardialog och en användarcentrerad designprocess av en magnitud och med metodik som åtminstone inte jag sett i högre omfattning tidigare. Metodik hämtad exempelvis ur Design Thinking och liknande idétraditioner tror jag på allvar hade kunnat bidra till att få processen till en ny, utvecklad miljö på Lindholmen att fungera än bättre.”

Vad är en bra stad för dig?

– Oj. Det korta svaret är att en bra stad för mig är en där medborgare vill och kan bo och leva sina liv på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Men för att kunna göra det krävs förmåga till anpassning och förändring, och att som politiker och chefstjänstemän fortsatt ha två öron och en mun, snarare än tvärt om. Man behöver nyttja moderna och traditionella verktyg för att kommunicera stadsutveckling med medborgaren, och låta den vara i centrum för stadens framväxt. Idag är exempelvis ofta bilen och transporter mer i centrum än människan. Men givet exempelvis utvecklingen inom autonoma fordon, ny utveckling inom solenergi, material och så vidare, så har staden förutsättningar för att på allvar ha medborgaren i centrum inom inte särskilt lång tid. Men då krävs både mod och engagemang. Hade det inte varit oerhört spännande, intressant och lockande om Göteborg hade gått i bräschen för den moderna stadens utveckling? Med Volvo i stan och grym kunskap inom så många utvecklingsområden finns alla förutsättnigar. Hur skulle en stad kunna se annorlunda ut om vi inte hade egna fordon, utan autonoma fordon som vi bilpools/kollektivdelade med andra? Fordonen kunde vara platser för kommunikation och interaktion i sig själva. Vi kan göra oss av med merparten av all parkeringsyta i stan. Vägar kan bli smalare och mindre och så vidare. Hela staden skulle få ett helt annat uttryck. Likaså skulle pending se annorlunda ut, eftersom man kan nyttja tiden på annat sätt. Det är bara ett område där det händer oerhört mycket just nu. Men tänk vad spännande om Göteborg på allvar skulle ta ledartröjan i utvecklingen av en hållbar stadsmiljö – bättre marknadsförning för en stad och ett land är svår att få tror jag.

***

Vi lämnar Carl och hans verkstad för den här gången. Vår vandring fortsätter ner längs Karlavagnsgatan. Vad kommer att försvinna? Vad kommer att bli kvar?  Och vad blir vår nästa plats att upptäcka?

 

Text/intervju: Daniel Gillberg

Foto: Carl Heath

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Göteborg har alltid förändrats. Värden och behov har ställts mot varandra. Svenska Mässans behov av parkeringsplatser mot de boendes behov av låga hyror i Gårda. En båtbyggares liv och drömmar mot stadens behov av bostäder på Tredje Lång. På 1960-talet låg förändringarnas fokus på Slottsberget. Då var det här platsen för den urbana kampen.

DSC_0754

Husen här uppe är från slutet av 1800-talet. Byggda av arbetare från Lindholmens varv. (mer…)

3 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Hur är det att bo i nästan ett helt sekel i samma område och se detta utvecklas från landsbygd till urban stadsbebyggelse? This must be the place har pratat med Ulla Olsson som ger oss sin berättelse om Hisingen. 

Ulla Olsson, porträtt-1

Du har bott väldigt länge på Hisingen, hur länge då? Kan man inte nästan kalla dig för en representant för Hisingen?

Jo jag har bott här praktiskt taget hela mitt liv sedan 1925, här har det ju utvecklats väldigt mycket. (mer…)

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

This Must Be the Place

This Must Be the Place är ett projekt som samlar på platser och berättelser från Göteborg. Syftet är att nyansera samtalet om staden, att kritiskt undersöka det som gör staden ojämlik och att lyfta det som gör staden rättvisare.

Mest lästa

  1. Götaplatsen - där vi alla möts
  2. Nära staden
  3. Annons: Skriv om ditt Göteborg.
  4. Tillbakablick: Annedal
  5. En sommarkväll på Brännö