Tuffast av alla

En till Djungeltrummanbloggar webbplats

  1. Nervöst.

    Lämna en kommentar

    Vi har varit iväg och röstat. Rosa. Nervös kväll det här. Väldigt nervös. Och för den som inte gått och röstat än hinner man ju en stund till. För ett bättre och snällare samhälle som arbetar och kämpar emot rasism och sexism.

    steinem

     

     

     

     

     

  2. Plötsligt blev det verkligt.

    5 Kommentarer

    Igår natt när jag var uppe och kissade för sjuttielfte gången såg jag att Jenny hade skickat ett mess om att något var på gång. Gick runt och tänkte på henne hela tiden sen. Fick några uppdateringar under dagen från Jenny som tydligen är en riktig Stålkvinna. Och sen igår kväll en bild på Pampas som äntligen var ute i världen. Jag tror att det skilde ungefär en vecka på oss i beräknad förlossning. Ja, nu händer det när som helst även om appen säger 19 dagar kvar. Känner mig mer laddad för förlossning. Vill bara få det gjort. Komma hem igen och veta att allt gått bra.

    Men tills dess sitter jag i vardagsrummet och förbereder inför ett seminarium om läroplanskoder. Lyssnar på elektrikern som suckar om hur förre husägaren varit lite väl kreativ med sina elektriska lösningar runtom i bygget och trädgården. Mikael målar skåp. Och grannen Ingrid kom förbi med höstastrar. Ryggen min är trött trött trött. Mikael smörjer in med liniment och trycker på de ömmaste punkterna kring skulderbladen. Jag har lovat att nästa som säger ”OJ VAD STOR DU BLIVIT” kommer att bli nedslagen. Särskilt eftersom det inte ens stämmer särskilt väl. Särskilt eftersom jag inte ens vet vad man svarar på det. ”Eh? Okej? Tack? Magen SKA vara stor nu. Jag är i TIONDE månaden”. Men allra allra mest för att det hade varit  skönt om man hade kunnat få ha kroppen okommenterat ifred.

    bild(1)bild 2 bild 3 bild

  3. Malte Modig.

    2 Kommentarer

    Nu har jag äntligen beställt Karin Jacovs ”Malte Modig”. Och det tycker jag att alla som har lite mindre barn ska göra. Om man träffat Karin så vet man att det inte kan bli något annat än bra när hon skriver barnbok. Hon är inte bara smart utan också väldigt rolig och sympatisk och helt säkert en dröm som pedagog för de ungar som har lyckan att ha henne på sin förskola. Nu har jag inte läst hela boken än utan bara utdrag men det räcker för att fatta att det är ett bra köp och en fin historia. (Här kan man provläsa!)

    jacov

  4. Skolstart.

    30 Kommentarer

    Ganska spännande dag idag. Har lämnat av man och barn och är hemma och målar naglarna (viktig info). Vid 10 börjar informationen om lärarprogrammet. Jag har glömt skriva om det men nu ska jag sadla om for realz. Bli gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. Spännande höst. Spännande vecka. Spännande månad. Vi har 25 dagar kvar till beräknad förlossning. Mamma tror att bebisen kommer innan det. Mikael trodde att den skulle komma i förrgår när hen gjorde sitt bästa för att trycka ut min urinblåsa genom att borra huvudet nedåt och spjärna emot med fötterna mot revbenen.

     

    Ja och ”hur har du tänkt lösa det här?” har det frågats om. Jo så här. Mikael är hemma först med barnet. Till våren får vi se hur vi gör. Vi tar det som det kommer. Jag tror att det blir väldigt bra. Och det känns skönt att det här är andra barnet jag ska föda. Det finns ingen som riktigt kan komma och säga ”ja men du förstår inte hur det känns när man får barn …” Jag vet på ett ungefär. Det kommer bli tungt. Som det är när man har ett spädbarn i familjen. Vi kommer vara trötta. Så är det. Men så är det för alla. Nu börjar det här låta som ett försvarstal men det är det inte menat som. Vi vet vad vi gör och vi är nöjda med planen. Jag vet att det kommer att frågas och pratas om hur konstigt upplägg det här är. Främst bakom ryggen såklart. Det gör ingenting. Jag är alldeles för gammal och klok för att bry mig om sånt.

  5. Sömnen.

    7 Kommentarer

    ”Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med bebisen.”

    Ja, det kanske man kan. Men det gör jag inte. Jag ser det som att jag inte sover särskilt bra och att jag är uppe och kissar kanske tretusen gånger per natt. Minst. JAG VILL BARA SOVA EN HEL NATT.

    Just ”alla vakna nätter som väntar” … åh gud. ALLA VAKNA NÄTTER.

    ALLA. VAKNA. NÄTTER.

  6. Sicilien.

    3 Kommentarer

    När jag var i vecka 32 tillbringade vi en vecka på Sicilien. Uppe i bergen låg hotellet och upp dit fick man åka en konstig hiss som gick på snedden. Det var efter att man åkt hiss rakt upp genom ett annat berg. Jag tänker att vi åker tillbaka (utan barn) när jag inte är gravid. Jag vill dricka mandelvin uppe i Castelmola, kliva runt på de små bilfria gatorna i Taormina utan den här tunga magen och de trötta fötterna. Allt var fantastiskt fint. Servicen var ganska sur vart vi än kom men utsikten! Jag hann läsa en del. Mikal Fants ”Vattnet i Mars” (gillade), Marisha Pessls ”Nattfilm” (gillade inte … är jag kanske för gammal? Tror att jag hade älskat den om jag varit 20 när jag läste) och vad var det mer? Jo, just. Austin Wrights ”Tony & Susan” (ja men den var väl helt okej). Vi konstaterade att semester med barn väl inte är någon vilsam upplevelse direkt. Men vi hade roligt och det var otroligt lite gnäll och bråk.

    bild 1 bild 1(1) bild 2 bild 2(1) bild 3 bild 3(1) bild 4 bild(5)

  7. En liten gravidlista.

    6 Kommentarer

    Jag lånar min gravidkompis Jennys lista. Hennes beräknade förlossning är ungefär en vecka innan det ska vara dags för oss. Himla fint att ha nån att prata med om allt möjligt som försiggår i och kring en vid sådana här tillfällen i livet.

    När fick du reda på att du var gravid?

    Eh. Ja. Säg det. Ganska snabbt måste det ha varit. Smällde i mig en talleggio-macka en dag och insåg att ”shit jag KAN ju vara gravid. Bäst att kolla”. Och då var det väl ganska exakt … hur är det nu det räknas? Ja men då mensen skulle ha kommit i alla fall. Jag susade förbi Hemköp och köpte gravidtest och mat.

    Var det planerat?

    Ja, det var det. Men det gick snabbt. Jag tog ut spiralen och en månad senare var det ett plus. Det kändes overkligt och nästan som en chock. Det tog nog rätt lång tid innan det verkligen sjönk in.

    Vem var den första som du berättade för?

    Mikael. Jag ställde testet i barnens bokhylla, VÄL synligt, och sa till honom att gå ner och kolla. Det stod alltså med kartong och allt på en tom hylla. Men nej. Han såg inget särskilt. ”Har du flyttat på några böcker? …. ahhh…. en ny prydnadssak? Eller? Nä? Vad tittar jag efter?”.

    Ska du föda vaginalt eller med kejsarsnitt?

    Vaginalt. Om det inte händer något såklart.

    Har du haft några problem under graviditeten?

    Nä, inte direkt. Illamående i början. Börjar bli lite trött i ryggen och kan inte hitta en riktigt bekväm ställning att sova i längre men annars är det lugnt. Jag börjar dock känna mig ganska trött. Men det får väl vara okej i vecka 35. (Bilden nedan tog Tintin när jag däckade efter en heldags badande på Sicilien.)

    bild(3)

    Ska du amma?

    Nej, inte den här gången heller.

    Var du orolig över att få missfall?

    Ja, mycket mer den här gången än förra. Har hört för många historier. Är väl i den åldern nu att folk har varit med om mer så den där naiviteten om att allt alltid går bra var rättså död när vi bestämde oss för att försöka skaffa barn igen. Så: rädd för att inte kunna bli med barn, rädd för missfall, rädd för att bli sjuk, rädd för att barnet ska bli/vara sjukt.

    Vill ni ha fler barn?

    Nej, tre får räcka. Verkligen. Även om en av dem inte kommer från min kropp så har jag två barn nu och snart tre.

    Hur gammal var du då?

    När S:et kom in i mitt liv var jag 24. 27 när Tintin föddes och 32 när nu nästa Lill’hen ska komma.

    Vilken vecka är du i nu?

    35 (34+5)

    Har du mått illa?

    Ja. Så in i helvete. Stod i duschen och grät mellan vecka 9 och 17. Framåt 18 hade det nästan planat ut helt. Men jag trodde ett tag att jag skulle åka på mardrömsgrejen med illamående igenom hela graviditeten. Drack mest Vichy, åt salta kex och räknade minuter.

    Har du halsbränna?

    Nej.

    Har du ont av foglossning?

    Försvinnande lite egentligen men om jag lyfter för tungt kan det bränna till.

    Har du mycket vätska i kroppen?

    Nej.

    Har du några bristningar?

    Två små tunna streck under naveln.

    Kissar du ofta?

    Eh ja. Det känns som att jag är mer på toaletten än i något annat rum i huset. Hinner knappt dricka en mun vatten innan jag måste springa och kissa igen. Och igen och igen och igen och igen …

    Har du haft några gravidcravings?

    Nja. Inte en särskild grej. Mer att det uppstått akuta sug vid olika tillfällen men olika grejer varje gång. Jag har dock varit sugen på mineralvatten (helst brännande och salt Vichy) rätt mycket och jo… ett tag kunde jag knappt tänka på något annat än Bravos äppeljuice. Men inte något särskilt annars. Har dock ätit mer frukt än någonsin precis som förra gången.

    När kände du de första sparkarna?

    Runt vecka 18-19 någon gång.

    När kände pappan de första sparkarna?

    Jag kommer inte ihåg riktigt.

    Sparkar den mycket nu?

    Ja. Eller sparkar. Mer kränger runt och petar med armbågar knän och fötter på alla håll. Jag känner hen mycket tydligt.

    Hur många ultraljud har du gjort?

    Ett. Rutin. Ska göra någon sorts ultraljud nästa gång jag är hos barnmorskan. Så det blir väl antagligen bara två totalt som jag gjort.

    När är bebisen beräknad?

    26 september

    När tror du att du föder?

    2015 någon gång. Nä. Men jag räknar med att gå över tiden. Hoppas dock på en septemberbebis så att vi hinner repa oss lite innan det är dags att fixa Tintins 5-årsgalej den 12 oktober.

    Vilka ska vara med på förlossningen?

    Mikael och förhoppningsvis fantastisk personal som förra gången. Jag är så otroligt glad och tacksam över hur fint omhändertagna vi blev sist och för att det är just här i Sverige jag väntar barn och ska föda.

  8. Höstplantering.

    4 Kommentarer

    Det hann väl bara gå tre minuter mellan att nyhetsmejlet om anländande av bollkryss, silverek och cyklamen till blomaffären landade i inkorgen innan jag skrek ”hej svejs” till barnen och stack iväg och bunkrade rostfärgade blommor. Nu står de i kassar ute på trappan och väntar på att få flytta men eftersom grannen spankulerar fram och tillbaka bara någon meter bort kan jag inte gå ut. Kan ej hamna i timslånga samtal om vad som försiggick häromkring för 30 år sedan. Igår hann vi inte ens klippa klart gräsmattan. Nej, Mikael (och en liten stund jag också) fastnade i ett samtal (som tog ganska exakt en timme) som motvilligt avslutades när mörkret sänkt sig över Backa och regnet strilade ner över oss. När vi just trodde att vi var fria att gå kom en lång harang om hur dottern hade idrottat som tonåring och ”det är ju bra så man inte börjar knarka”. Då var det beckmörkt. Jag tror faktiskt inte ens att den gamle farbrodern märkte regnet.