Tuffast av alla

Archive: Jan 2014

  1. Lilla surputten.

    4 Comments

    Om man vill vara snäll kan det väl sägas att Mikaels nerver inte direkt känns badade i balsam just ikväll. Men jag vill inte vara snäll så jag säger som det är: han beter sig som en pissråtta. Han fräste om att han inte visste var han skulle lägga våra papper om elavtalet och ”du hjälper ju inte till!!!”. Då erbjöd jag mig att komma och hålla i pappren medan han letade upp ett ställe att lägga dem på. Ej populärt. Sen fick han gå och duscha bort sin sura aura och nu ska han ”fan titta på något”. Ska bli supermysigt. Jag hoppas självklart på att få domna bort till ljudet av Rederiet. Imorgon skrivs det papper och nycklar räcks över och då är det, typ, klart.

    Undrar om det har med åldern att göra? Det här att Mikael inte längre orkar lyfta och bära i samma utsträckning som jag utan att förvandlas till Mr Grumpy De luxe. Jaha. Kul ålderdom det blir med den då. Bra med hus då iofs. Vi kan bo på varsin våning.

  2. Kartongpalatset.

    2 Comments

    Kul liv. Kul blogg. Packar packar packar. Snart är allt nere i lådor. Till och med tallrikar och bestick har åkt ner i påsar och kartonger nu. Med undantag för en varsin gaffel, kniv och sked. Och kaffemugg såklart. Mina händer och ben kliar så in i helvete. Torra som fnöske av kylan. Vi säljer S:ets säng på blocket och hoppas den försvinner innan flytt så att hon får en ny och riktigt skön på tisdag. Tisdag som blir första dagen och natten i huset. Ja. Men om man kanske ska gå och ta en öl efter sitt dagsverke. Kan vara på sin plats.

  3. Bok & katt.

    11 Comments

    Mitt i den här röran ska vi ha bokcirkel ikväll. Det är Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” (väl värd alla lovord som haglat över henne och den) som äntligen ska bli cirklad. Julen och annat kom emellan. Så det blir sista gången vi ses hemma hos oss. Det får bli en spartansk kväll. Jag har jobbat och packat idag och sen tog jag och Tintin en fika på Biscotti. Eller jag tog en lunch och hon sin sedvanliga chokladboll. Jag börjar känna mig trött. Ändå har det blivit lättare att komma upp på morgnarna. En solresa nu … det hade varit helt underbart. Eller kanske en helg i Köpenhamn. Eller London. Eller Prag. Men det får vänta ett slag.

    Katterna håller sig nära mig. Ryssland är som klistrad. Han fattar nog att något är på gång. En sådan lyx det kommer att bli för dem att ha tre våningar att rusa runt på och en ny värld som utekatt framför sig. Men läskigt för oss. Ska vi då stå och skramla med kattmaten vid dörren och inte kunna somna förrän de är inne? Herre gud.

  4. Richard Linklater.

    Leave a Comment

    Eftersom ”Before Sunrise”, ”Before Sunset” och ”Before Midnight ”är en fantastisk trilogi är jag mycket sugen på att se Richard Lainklaters 12-åriga projekt (!) ”Boyhood”. Jag läste någonstans att den inte ska komma förrän 2015 men nu verkar det som att det kanske ändå blir i år? Den har i alla fall visats för Sundance-juryn nu (om jag inte läste slarvigt). Men någon trailer kan jag inte hitta.

    Skärmavbild 2014-01-21 kl. 13.41.37

     

  5. Bebisbajs etc.

    4 Comments

    Valda strategiskt idiotiskt platsen nära toalettdörren och sitter därför nu badande i den fräna lukten av bebisbajs. Passar fint till taleggio-bacon-hjortronsylt-macka. Men det är lugnt för idag är himlen faktiskt knallblå och solen lyser. Ett sådant ljus vet jag inte är jag såg sist. Vi kanske till och med kan piggna till något och komma upp utan femton snoozningar på morgonen.

    Om en vecka kör vi första flyttlasset. Nästa tisdag flyttar vi, eller nja …. flyttfirman, in hela bohaget. Och då ska vi alltså bo där. Nu vill jag bara få det gjort. Känner inget vemod. Tror jag. Bara rastlöshet. Längtar efter första morgonen vi äter frukost vid fönstret. Längtar efter att golven blir slipade och klara till första helgen där. Allt känns …. spännande.

     

     

  6. Vad skådar mitt norra öga?

    2 Comments

    bild(2)Jodå. Där sitter han. Mr Sex. Iklädd WCT-byxa och allt. Men något har gått snett. Han sa att han ”bara ska köra och lämna tillbaka bilen” men sen blixtrade det ”WASTED” över hela tv-skärmen och allt som nyss var lugnt förvandlades till Hades.

    ”VAD ÄR DET FÖR JÄVLA SVIN? DE PAJJAR HELA MITT JÄVLA UPPDRAG! SVIIIIIIN.VAD. FAN. HÅLLER DE PÅ MED? SVIN!”

    Elokvensen toppar. Det ska det bli riktigt mysigt att gå och lägga sig och se s03e02 av GIRLS tillsammans nu.

  7. Tavi & Tonår.

    7 Comments

    Eftersom berget av kartonger redan vuxit sig ganska stort och jag kan fortsätta packa på dagtid i nästa vecka efter avslutat jobb-projekt bestämde vi oss för att ta det MYCKET lugnt ikväll. Först åt vi Pasta Puttanesca med pecorinostekt kyckling och oliver (Linas Matkasses ”Inspirationskasse” är MAGISK. Obs! Är ej sponsrad. Den är bara för jävla bra. Och nu börjar de med vegetarisk kasse också. Ska bli kul att testa!). Sen sov Mikael och Tintin tittade på något program där barn vadade i slajm eller något. Slajm blev genast hennes nya favoritord och hela vägen till glasinsamlingen sen skrek hon ”NU GÅR NI I SLAJMET! AKTA SLAJMET!”. En stund innan det snickesnackade vi med S:et på Skype (vilket dramatiskt sänkt Tintins oehörda längtan och saknad som senaste tiden, varje dag, inneburit att hon suttit och storgråtit i soffan i deras rum och ylat ”STELLA MIN STELLIS”) och sen slängde vi som sagt glas. Innan vi gick till Musiken Hus och tog ett glas vin/öl  hämtade vi ut bokpaket. bildHär syns vad som fanns i det magiska bokpaketet. Tänk om Rookie Magazine funnits när jag var en ung och ångestladdad 17-åring! Men på den tiden hade vi ju episka Darling (kom tillbaka!). Donna Tartts ”Den hemliga historien” förälskade jag mig vid samma tid. Så att de kommer i samma paket är väl rätt fint. bild(1)

  8. Mångalen osv.

    2 Comments

    Min hyperkänslighet kommer väl från mamma i direkt nedstigande led från hennes mamma. Mina händer är nu iskalla. Som istappar. Tårna känns stelfrusna trots dubbla sockar och filt av ull. Det känns med andra ord som att det hänger snö i luften men det verkar konstigt för nu, tro det eller ej, skymtar jag blått mellan molnen utanför. Av mamma har jag också ärvt känslighet för månen. Fullmåne = totalt uppfuckad sömn. Och när jag pratade med mamma sist det var på gång sa hon, och då övervägde jag att lägga på, att hon inte vill höra om månen, inte se den, hon blundar när hon drar ner persiennen och hon …. ”kan ibland nästan känna för att yla mot den”. ALLTSÅ? VA?

  9. Coach Packning.

    10 Comments

    Mikael har gått in i någon form av militärisk persona. Den kommer fram när vi ska packa och den är för jävlig. Han säger ”jag ger dig saker. Du lägger ner dem”. FINE. Men sen börjar det ”den ska stå upp, den ska ligga ner, den ska ligga på sidan, nej inte så, andra sidan …”. Jag tyckte själv att jag var rolig när jag frågade på vilket håll regnkappan skulle ligga. Men Coach Packning blev svinsur. Han stod med ryggen mot mig lutad ner mot golvet och domderade. Hans wct-byxor hade glidit ner och blottade tre centimeter av den skåra som leder hela vägen ner till anus. Det hann gå SÅ MÅNGA olika känslor igenom mig då. Men eftersom jag är en större människa än vad han är sa jag ingenting. Det känns enormt på något sätt. Att jag motstod en så enkel match. Sen hittade han en låda med gamla brev och då lät jag honom tro att det var sex-osande kärleksbrev i massor från Ålänningen. Då blev han spak.

  10. Lite öl på det så.

    2 Comments

    Äntligen helg igen! Jag har fått iväg en massa jobb och ikväll ska vi ta en öl. Det kan rent av bli så att vi inte packar idag. Hela veckan har vi ägnat åt att packa. Mikael kommer och kontrollerar hur jag tejpar lådorna. Jag blir förbannad. Såklart. Sen stör jag ihjäl mig på hur han går runt i sina leopardmönstrade kalsonger och är så otroligt mallig över hur han själv sköter tejpning och packning. ”De saker vi inte är så rädda om kan vi bara linda in i lite tidningspapper” sa han lite smått disträ. Jag sa ”jaha, du menar mina grejer” och då svarar den svagsinte människan ”mm… ja…”. Sen blev vi vänner igen över en white russian. Men då hade jag också hunnit bli upprörd över att han skulle bestämma vilka saker som skulle vart och hur vi skulle skriva saker på lådorna. Jag hade gjort fel tydligen. Vad ska jag säga? Börja jobba igen var inte så bra för humöret. Med förlamad överläpp påstod han ändå att han ”absolut inte var trött” och ”absolut inte var sur”. Antar att det var partiell ansiktsförlamning han hade fått?

Tuffast av alla

Josefine Hildingsson
Innan var jag skribent nu är jag lärarstudent (bra rim). Ska bli ämneslärare i svenska och svenska som andraspråk. Är numera hela 33 år. Bor på HISINGEN <3 med man, barn och katt. Har över 600 tulpanlökar i trädgården och tänker mycket på jämställdhetsfrågor, rättvisa och fred på jorden.

Mest lästa

  1. Så fint va.
  2. Sammie from the Block.
  3. JA!! Det funkar!
  4. Testar igen.
  5. 1 år som gifta.