Understanding Fashion

Archive: Nov 2015

  1. Det svenska modeundret: en introduktion

    1 Comment

    Begreppet myntades under tidiga 00-talet som ett uttryck för den transformation som svenskt mode genomgick. Alltfler svenska designers och märken blev uppmärksammade, både på hemmaplan och internationellt. Förenklat går det att tala om begreppet som ett uttryck för det svenska modets utveckling under de senaste tio-femton åren. Det går att applicera på såväl etablerade, välkända namn och märken, men innefattar även up and coming designers. Det sistnämnda vilket ofta presenteras i samband med Stockholms modevecka och blir därigenom presenterad för media och den stora massan.

    Det svenska modeundret som fenomen har gett upphov till otaliga framgångar. De som tillskrivs detta epitet kan sammanfattas som en grupp med gemensamma ideal. Plaggen är funktionella, bärbara, tillgängliga och förespråkar ofta androgynitet. Mode när det är som bäst. Ungt, fräscht och edgy. Men detta bör samtidigt sätta press på dessa modeunder. De skall leverera och det skall alltid finnas ett överraskande element som kan skänka utropstecken, eller frågetecken för den delen. De omfamnas dock av modesystemets moderliga barm, ett modebarn som skall skötas, näras och promotas.

    Det skall understrykas att svenska kedjor som till exempel H&M inte ingår i denna kategori, men det kan räknas som en grogrund vad gäller mode som inte ruinerar, något som många av de svenska modeundren tagit fasta på. Många av idag stora designers och märken startade sina karriärer i samröre med denna jättelika klädesapparat. H&M tycks dock se det svenska modeundret ur ett rent ekonomiskt perspektiv, vilket känns ytterst förlegat och trist, om än föga förvånande.

  2. Modemakt: en utställning

    Leave a Comment

    Angående mode och makt finns detta visualiserat på Nordiska museet i Stockholm och ingår i museets permanenta utställningar.

    Modemakt ger en tydlig bild av modets förändringar över 300 år. Dock inte enligt en tidslinje, vilket är dess styrka. De gör tre specifika nedslag i modet, men blandar friskt adel med cyberpunk och dalkullor med 1700-talsdamer. Det sätter utställningen i en intressant kontext. Rent estetiskt är utställningen mycket tilldragande.

    Besökaren får ta del av modehistorien som estetiskt fenomen, kropp och funktion. Berättelserna är en del av kulturhistorien och åskådaren får veta hur de olika epokerna förhåller sig till varandra, vilka likheter och skillnader som finns. Utställningen belyser också hur olika människor i olika samhällsklasser förhåller sig till varandra. Syftet är att ge besökaren en djupare förståelse för mode som något mer än bara kläder i ett historisk sammanhang.

    Åskådaren får en redogörelse över hur strömningarna har sett ut över tid och hur viktigt mode är, och har varit, både som uttrycksmedel och som ett sätt att förmedla social status. Modemakt visar också vad som är särskilt utmärkande för de olika tidsepokerna och vad som är viktigt när det gäller förståelsen av mode som fenomen. Detta fenomen diskuteras inte bara som mode i sig, utan utställningen visar också på modets betydelse kulturellt, socialt, ekonomiskt och politiskt. Det är tydligt att modet genom århundradena handlar om hierarkier och vikten av att visa klasstillhörighet, utan att verka blocköverskridande.

     

  3. Vad är mode? Modesystemet

    Leave a Comment

    Det talas inte sällan om modesystemet, ofta som ett självklart begrepp. För den invigde, absolut. Men vad innebär det mer konkret?

    Detta system består av flera olika komponenter. Här ingår bland andra designers, stylister, inköpare, journalister och pr-konsulter, vilka samtliga är med och definierar modets innebörd och tillskriver det mening. Eftersom enskilda plagg inte är mode i sig är det denna sammansättning och uttryck som skapar mode.

    Utan systemet, inget mode?

    Det kan tyckas märkligt, men det inte alls konstigt att det är så. Modesystemet är en hierarkisk, konstnärlig sfär som befäster innebörden av begreppet.

    Styling skapar nytt uttryck, lyfter fram mode och skapar en kontext. Enskilda plagg tillskrivs värde, fotograferas, publiceras med målet att bli betraktade och införskaffade av konsumenten. Modesystemet realiserar drömmar, skapar en verklighet vi inte visste att vi saknade. Detta sker ofta sömlöst och omedvetet. Systemet skapar ett ha-begär i rakt nedåtstigande led, från första plaggskiss till färdig produkt, via stylister och journalister, till exempel. Det är aldrig den enskilda individen, det vill säga du och jag, som avgör vad som är mode och inte. Detta gör systemet alltså åt oss, ofta utan att vi reflekterar över det. Plagg som syns i modemagasin eller blivit omtalade i bloggar är de som säljer slut först.

    Varför?

    Mode är makt och modesystemet har makten.

  4. Bite Studios

    Leave a Comment

    För några veckor sedan fick jag en inbjudan till lanseringen av nya klädmärket Bite, vilken skulle äga rum i Hagakyrkan. I inbjudan citerades världens första doktor i modevetenskap Philip Warkander, tillika min före detta lärare. Omedelbart väcktes både intresse och hög förväntan. I lördags kl. 23.00 var det dags.

    Kreatörerna bakom Bite lyckas med sin estetiska fingertoppskänsla och minimalistiska marknadsföring samla flera hundra nyfikna och modeintresserade. Kön ringlar sig lång över kyrkoplanen. Att välja Hagakyrkan som scen för denna lansering är genial.

    Det finns en suggestivitet som är ytterst påtaglig och effektfull. För det är inte endast kläder som står i fokus här. Det är en helhetsupplevelse som syftar till att stimulera flera sinnen samtidigt. Musik, både live och inspelad, ljus, dans, politik och etik får alla utrymme här. Tillsammans med Studiokalejdo, vilka står bakom de effektfulla projektionerna som integrerats med musik på var sida om scenen, har Bite tagit tillvara många estetiska uttryck och skapat en imponerande och påkostad totalitet.

    Bite är både abstrakt och konkret, konceptuellt och gränsöverskridande. De tar sig an mode på ett nytt sätt, visar att det inte bara handlar om kläderna i sig. De har anammat en nordisk minimalism i kalla toner, blått, grått, svart och vitt. Det finns en arkitektonisk elegans och en tydlig röd tråd kollektionen igenom. Plaggen kommer till sin rätt i miljön vi befinner oss i, det är en stark kontrastverkan. Presentationen är avgörande för intrycket och det lyckas Bite med.

     
    Min förhoppning är att Bite genom denna lansering är med och skapar en estetisk plattform som denna stad tidigare saknat och får andra att följa deras linje. Mode är, återigen, så oändligt mycket mer än det faktiska plaggen.

  5. Vad är mode? del 1

    1 Comment

    ”Mode är ett resultat av många influenser, som tillsammans avgör ett samhälles sociala struktur.”

    – Yuniya Kawamura, modeforskare.

    Mode som begrepp diskuteras inom det vetenskapliga fältet  av såväl etnologer, sociologer, ekonomer som modeforskare och konstvetare. Tvärvetenskapligheten inom detta fält är oundviklig, eftersom mode som begrepp kräver flera olika infallsvinklar för att kunna ges förståelse.

    När vi närmar oss sig frågan Vad är mode måste begreppen mode och kläder särskiljas. Kläder är konkret och mode är abstrakt. Det går inte att likställa dessa två termer, även om det ena inte tycks kunna existera utan det andra. Mode kan inte ses som något materiellt, utan istället något symboliskt. Mode sitter alltså inte i faktiska plagg, utan i dolda element som finns representerade i dem. Plaggen skänker mode kontext, men att försöka åskådliggöra innebörden av konceptet mode och härleda det till något konkret är alltså ingenting som görs i en handvändning.

    Modehistoriens konstanta förändring påverkar innebörden av modebegreppet som också växlar med tidens gång. Kawamura menar till exempel att mode inte är till för alla, att bäraren av kläderna måste besitta osynliga fashionabla egenskaper som tar uttryck i plaggen de bär.

    I detta första steg till att besvara frågan kan det konstateras att mode är exkluderande.

    Så vem/vilka är det som bestämmer dessa definitioner och är det regel, snarare än undantag att följa dessa bestämmelser? Här kommer vi osökt in på modesystemet. Är det meningen människor utanför detta system inte skall få tillgång till mode, eller kunna bestämma sina egna epitet? Detta hierarkiska system skall stötas och blötas i del 2.

    Alltså, del 2: Modesystemet: en genomgång.

  6. Introduktion

    Leave a Comment

    Vad är mode egentligen? Varför talas det om som en självklarhet? Är mode det som går att läsa i modetidningar och/eller säsongsbaserade skiftningar i färg, form och mönster? Varför diskuteras ämnet så ofta med utropstecken och sällan med frågetecken? Är det okej att ifrågasätta mode?

    Jag har länge intresserat mig för ämnet mode, både rent estetiskt och som faktiskt begrepp. Det går att närma sig mode på så många olika plan. Teoretiska perspektiv på mode är något som länge intresserat mig och som jag har saknat i bloggformat.

    Begreppet är brett och ofta tvetydigt. Det är inte det ena eller det andra, mode speglar samtiden – kulturellt, men även ekonomiskt och politiskt. Tanken är att genom detta forum bena ut begreppen och försöka förstå vad fenomenet mode har för innebörd.

    Här lämnas alltså inget utrymme för bilder på vad jag har på mig, är alltför konsekvent, och kanske lite tråkig, i mitt färgval.

    Välkommen till Understanding fashion!

     

Understanding Fashion

Ninni Svanlind
Mode- och konstvetare med en näst intill ohälsosam relation till färgen svart.
***
Kontakt:
[email protected]

Mest lästa

  1. Ang. H&M och Wes Anderson
  2. Understanding Fashion: ett år i bilder
  3. Puttin' on the Ritz
  4. Mode 2017
  5. throwback: på villovägar 2007