Understanding Fashion

Hur göteborgarna borde klä sig

Häromdagen slank det ovälkommet ned en tidning i brevlådan. Cityliv. En gratistidning om den göteborgska livsstilen, eller dylikt. Mode är tydligen viktigt för denna tidning, men dess modeprofilering är lika intetsägande som en Ellos-katalog. Jag blir aktivt uppgiven av att läsa om hur modejournalisten Frida Zetterström tycker att vi borde klä oss.

Det finns också en glättighet som inte går att ta till sig. Någon form av stil står inte att finna på dessa modesidor, det är alltför slätstruket. Det finns ingen källa till inspiration, endast fula bilder på fula kläder. Medelålders och smaklöst. Zetterström verkar tro att detta är vår grej, eller att det vore väldigt käckt om vi tog till oss hennes vision. Zetterströms omdöme lämnar mycket att önska. Det upplevs som en ytterst förlegad bild av presentationen av kläder, för mode är det då rakt inte.

Jag anser inte att alla borde gå klädda i svart, eller ikläda sig skulpturala kreationer i beige och grått som tagna ur en editorial i Bon, men någonstans får gränsen gå. Om någon vill ha tips på hur en blir snyggast på nyårsfesten går det jättebra att höra av sig till mig istället.

Denna tidning och dess syn på mode och den göteborgska livsstilen är långt ifrån uppdaterad. Vi är sannerligen mer mode- och trendmedvetna än så.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Karl Lagerfelds yrkesroll

Jag vet inte hur många gånger jag suttit som förtrollad för varje ny visning från Chanel. Skall inte sticka under stol med att jag älskar Chanel. Men det är inte i första hand kläderna som tilltalar mig, alls, utan själva helhetsupplevelsen i en Chanelvisning. Det är lika mycket set design som kläder, ett skådespel. Plaggen är som skapta för den miljö som Karl Lagerfeld kreerat för sina kollektioner. I början av december visades senaste kollektionen Paris in Rome för att visa upp modehusets métiers d’art (konsthantverk) i just Rom. Métiers d’art-kollektionerna visades i år för tolfte gången. De ingår inte i några A/W- eller S/S-kollektioner per se och tar oftast plats i en annan del av världen. Förra året var det Salzburg som var platsen för skådespelet.

There’s a connection between  Paris and Rome, which has always existed. I work in Italy too, so I know Italy well. I wanted to push the moment when Italy was famous in France, from the movies with the french actresses. There was something in the air and I wanted to catch something out of that air. I took nothing and everything, you know? It’s a vision, but it’s not a detailed vision.

 – Karl Lagerfeld

Plaggen i sig skall absolut inte förringas, detta är en av de starkaste Chanel-kollektionerna på flera år, men de gör sig allra bäst i Lagerfelds alternativa verklighet. Dessa världar som Lagerfeld placerar sina kollektioner i gör det svårt att se de faktiska plaggen i något annat sammanhang än just där och då. Åskådaren villar lätt bort sig i alla detaljer. Det är en ytterst skicklig iscensättning, men Lagerfeld missar målet. Som betraktare vill en hellre titta närmare på dekoren. Kanske borde Kaiser Karl sadla om och satsa på set design?

För att ytterligare bidra till denna fantasivärld regisserar Lagerfeld även kortfilmer. Nu senast Once and forever, vilken släpptes i samband med modevisningen häromveckan, med Kirsten Stewart i huvudrollen. Tidigare filmer tycker jag har fyllt ett syfte, varit ett komplement till kollektionen som den presenterar, men dessvärre inte denna gång. Filmen är någon slags hyllning till Stewart, som också är Lagerfelds musa, som inte gör någon rättvisa. Om en störde sig på Stewart innan, så lär en göra det ännu mer nu. Han är dock en skicklig regissör, herr Lagerfeld. Vidhåller således att det kanske är tid för denne man att överväga ett karriärsbyte.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vad är mode? Del 3

I de tidigare delarna har det konstaterats att mode är exkluderande och att det är modesystemet som i stor utsträckning är med och bestämmer begreppets innebörd och uttryck.

I denna tredje del diskuteras begreppen trickle down och trickle up.

Begreppen har sitt ursprung inom ekonomisk teori, men används idag även som modetermer. Dessa benämningar är viktiga just därför att de ger en idé om vad en viss typ av mode/trend har för ursprung. Vem som hittat inspiration var helt enkelt.

Genom historien har mode tillhört den övre samhällsskiktet, i synnerhet kvinnorna. De hade råd att konsumera och visade sig offentligt iklädda det senaste. Mode var synonymt med de kläder som överklassen bar. Deras stil kopierades sedan av kvinnor i lägre samhällsklasser. Detta är en trickle down-effekt. Denna effekt tar dock självfallet inte samma uttryck idag. Det går snarare att jämföra med plagg som syns i modemagasin, bland annat, där modesystemet har bestämt åt oss vad vi borde köpa.

Motsatsen är då trickle up, där exempelvis modesystemet plockar upp inspiration och mode/trender från gatan – street style/street fashion och sprider detta till en större massa. Detta är ett relativt nytt fenomen då historien inte tillåtit likställande mellan samhällsklasser genom kläder i detta fall, särskilt inte från gatan till överklassen. Idag är det snarare regler än undantag att leta inspiration hos vanliga dödliga. I mer än ett decennium har ju street style-fotografer fångat upp stilar och trender och spridit dessa vidare. Både uppåt och nedåt.

Förhållandet mellan mode och dessa effekter är viktiga, eftersom de visar på hur mode sprids och har spridits. Begreppen inte endast handlar om samtiden. Mode måste även belysas ur ett historiskt perspektiv för att frågan Vad är mode? skall kunna besvaras.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Kläder som uniform

”Kläder signalerar inte bara identitet och social tillhörighet utan talar också om för sin bärare vad för slags handlingar hon eller han kan eller bör ut föra.”

– Cecilia Fredriksson, etnolog

Att hitta en stil och förfina den tar tid. Det vanskliga med en konsekvent garderob är att hitta variationer. Länge försökte jag jobba med olika siluetter, men insåg snart jag ändå alltid ser likadan ut. Det är svårt att notera någon skillnad, just för att svarta plagg, i mitt fall, blivit en uniform. Det är ett sätt att kommunicera och identifiera, vilket också är delvis det som mode handlar om.

Vad en än sätter på sig så förmedlar det någonting. Kläder är lika mycket ett uttryck för till exempel sinnesstämning som mode. Den klädda kroppen är en rustning, en imitation och differentiering av jaget, ett ställningstagande. Men vad säger egentligen vårt yttre om vårt inre?

Nedan följer några festbilder september-november 2015, i urval. Konsten att alltid se likadan ut är uppenbart något jag lyckats bemästra och det har blivit ett signum.

Är således ett med min uniform.

Foto: Rebecka Bjurmell

Foto: Rebecka Bjurmell

Foto: Rebecka Bjurmell

Foto: Rebecka Bjurmell

Foto: Rebecka Bjurmell

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Det svenska modeundret: en introduktion

Begreppet myntades under tidiga 00-talet som ett uttryck för den transformation som svenskt mode genomgick. Alltfler svenska designers och märken blev uppmärksammade, både på hemmaplan och internationellt. Förenklat går det att tala om begreppet som ett uttryck för det svenska modets utveckling under de senaste tio-femton åren. Det går att applicera på såväl etablerade, välkända namn och märken, men innefattar även up and coming designers. Det sistnämnda vilket ofta presenteras i samband med Stockholms modevecka och blir därigenom presenterad för media och den stora massan.

Det svenska modeundret som fenomen har gett upphov till otaliga framgångar. De som tillskrivs detta epitet kan sammanfattas som en grupp med gemensamma ideal. Plaggen är funktionella, bärbara, tillgängliga och förespråkar ofta androgynitet. Mode när det är som bäst. Ungt, fräscht och edgy. Men detta bör samtidigt sätta press på dessa modeunder. De skall leverera och det skall alltid finnas ett överraskande element som kan skänka utropstecken, eller frågetecken för den delen. De omfamnas dock av modesystemets moderliga barm, ett modebarn som skall skötas, näras och promotas.

Det skall understrykas att svenska kedjor som till exempel H&M inte ingår i denna kategori, men det kan räknas som en grogrund vad gäller mode som inte ruinerar, något som många av de svenska modeundren tagit fasta på. Många av idag stora designers och märken startade sina karriärer i samröre med denna jättelika klädesapparat. H&M tycks dock se det svenska modeundret ur ett rent ekonomiskt perspektiv, vilket känns ytterst förlegat och trist, om än föga förvånande.

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Modemakt: en utställning

Angående mode och makt finns detta visualiserat på Nordiska museet i Stockholm och ingår i museets permanenta utställningar.

Modemakt ger en tydlig bild av modets förändringar över 300 år. Dock inte enligt en tidslinje, vilket är dess styrka. De gör tre specifika nedslag i modet, men blandar friskt adel med cyberpunk och dalkullor med 1700-talsdamer. Det sätter utställningen i en intressant kontext. Rent estetiskt är utställningen mycket tilldragande.

Besökaren får ta del av modehistorien som estetiskt fenomen, kropp och funktion. Berättelserna är en del av kulturhistorien och åskådaren får veta hur de olika epokerna förhåller sig till varandra, vilka likheter och skillnader som finns. Utställningen belyser också hur olika människor i olika samhällsklasser förhåller sig till varandra. Syftet är att ge besökaren en djupare förståelse för mode som något mer än bara kläder i ett historisk sammanhang.

Åskådaren får en redogörelse över hur strömningarna har sett ut över tid och hur viktigt mode är, och har varit, både som uttrycksmedel och som ett sätt att förmedla social status. Modemakt visar också vad som är särskilt utmärkande för de olika tidsepokerna och vad som är viktigt när det gäller förståelsen av mode som fenomen. Detta fenomen diskuteras inte bara som mode i sig, utan utställningen visar också på modets betydelse kulturellt, socialt, ekonomiskt och politiskt. Det är tydligt att modet genom århundradena handlar om hierarkier och vikten av att visa klasstillhörighet, utan att verka blocköverskridande.

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vad är mode? Modesystemet

Det talas inte sällan om modesystemet, ofta som ett självklart begrepp. För den invigde, absolut. Men vad innebär det mer konkret?

Detta system består av flera olika komponenter. Här ingår bland andra designers, stylister, inköpare, journalister och pr-konsulter, vilka samtliga är med och definierar modets innebörd och tillskriver det mening. Eftersom enskilda plagg inte är mode i sig är det denna sammansättning och uttryck som skapar mode.

Utan systemet, inget mode?

Det kan tyckas märkligt, men det inte alls konstigt att det är så. Modesystemet är en hierarkisk, konstnärlig sfär som befäster innebörden av begreppet.

Styling skapar nytt uttryck, lyfter fram mode och skapar en kontext. Enskilda plagg tillskrivs värde, fotograferas, publiceras med målet att bli betraktade och införskaffade av konsumenten. Modesystemet realiserar drömmar, skapar en verklighet vi inte visste att vi saknade. Detta sker ofta sömlöst och omedvetet. Systemet skapar ett ha-begär i rakt nedåtstigande led, från första plaggskiss till färdig produkt, via stylister och journalister, till exempel. Det är aldrig den enskilda individen, det vill säga du och jag, som avgör vad som är mode och inte. Detta gör systemet alltså åt oss, ofta utan att vi reflekterar över det. Plagg som syns i modemagasin eller blivit omtalade i bloggar är de som säljer slut först.

Varför?

Mode är makt och modesystemet har makten.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Bite Studios

För några veckor sedan fick jag en inbjudan till lanseringen av nya klädmärket Bite, vilken skulle äga rum i Hagakyrkan. I inbjudan citerades världens första doktor i modevetenskap Philip Warkander, tillika min före detta lärare. Omedelbart väcktes både intresse och hög förväntan. I lördags kl. 23.00 var det dags.

Kreatörerna bakom Bite lyckas med sin estetiska fingertoppskänsla och minimalistiska marknadsföring samla flera hundra nyfikna och modeintresserade. Kön ringlar sig lång över kyrkoplanen. Att välja Hagakyrkan som scen för denna lansering är genial.

Det finns en suggestivitet som är ytterst påtaglig och effektfull. För det är inte endast kläder som står i fokus här. Det är en helhetsupplevelse som syftar till att stimulera flera sinnen samtidigt. Musik, både live och inspelad, ljus, dans, politik och etik får alla utrymme här. Tillsammans med Studiokalejdo, vilka står bakom de effektfulla projektionerna som integrerats med musik på var sida om scenen, har Bite tagit tillvara många estetiska uttryck och skapat en imponerande och påkostad totalitet.

Bite är både abstrakt och konkret, konceptuellt och gränsöverskridande. De tar sig an mode på ett nytt sätt, visar att det inte bara handlar om kläderna i sig. De har anammat en nordisk minimalism i kalla toner, blått, grått, svart och vitt. Det finns en arkitektonisk elegans och en tydlig röd tråd kollektionen igenom. Plaggen kommer till sin rätt i miljön vi befinner oss i, det är en stark kontrastverkan. Presentationen är avgörande för intrycket och det lyckas Bite med.

 
Min förhoppning är att Bite genom denna lansering är med och skapar en estetisk plattform som denna stad tidigare saknat och får andra att följa deras linje. Mode är, återigen, så oändligt mycket mer än det faktiska plaggen.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Vad är mode? del 1

”Mode är ett resultat av många influenser, som tillsammans avgör ett samhälles sociala struktur.”

– Yuniya Kawamura, modeforskare.

Mode som begrepp diskuteras inom det vetenskapliga fältet  av såväl etnologer, sociologer, ekonomer som modeforskare och konstvetare. Tvärvetenskapligheten inom detta fält är oundviklig, eftersom mode som begrepp kräver flera olika infallsvinklar för att kunna ges förståelse.

När vi närmar oss sig frågan Vad är mode måste begreppen mode och kläder särskiljas. Kläder är konkret och mode är abstrakt. Det går inte att likställa dessa två termer, även om det ena inte tycks kunna existera utan det andra. Mode kan inte ses som något materiellt, utan istället något symboliskt. Mode sitter alltså inte i faktiska plagg, utan i dolda element som finns representerade i dem. Plaggen skänker mode kontext, men att försöka åskådliggöra innebörden av konceptet mode och härleda det till något konkret är alltså ingenting som görs i en handvändning.

Modehistoriens konstanta förändring påverkar innebörden av modebegreppet som också växlar med tidens gång. Kawamura menar till exempel att mode inte är till för alla, att bäraren av kläderna måste besitta osynliga fashionabla egenskaper som tar uttryck i plaggen de bär.

I detta första steg till att besvara frågan kan det konstateras att mode är exkluderande.

Så vem/vilka är det som bestämmer dessa definitioner och är det regel, snarare än undantag att följa dessa bestämmelser? Här kommer vi osökt in på modesystemet. Är det meningen människor utanför detta system inte skall få tillgång till mode, eller kunna bestämma sina egna epitet? Detta hierarkiska system skall stötas och blötas i del 2.

Alltså, del 2: Modesystemet: en genomgång.

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

Introduktion

Vad är mode egentligen? Varför talas det om som en självklarhet? Är mode det som går att läsa i modetidningar och/eller säsongsbaserade skiftningar i färg, form och mönster? Varför diskuteras ämnet så ofta med utropstecken och sällan med frågetecken? Är det okej att ifrågasätta mode?

Jag har länge intresserat mig för ämnet mode, både rent estetiskt och som faktiskt begrepp. Det går att närma sig mode på så många olika plan. Teoretiska perspektiv på mode är något som länge intresserat mig och som jag har saknat i bloggformat.

Begreppet är brett och ofta tvetydigt. Det är inte det ena eller det andra, mode speglar samtiden – kulturellt, men även ekonomiskt och politiskt. Tanken är att genom detta forum bena ut begreppen och försöka förstå vad fenomenet mode har för innebörd.

Här lämnas alltså inget utrymme för bilder på vad jag har på mig, är alltför konsekvent, och kanske lite tråkig, i mitt färgval.

Välkommen till Understanding fashion!

 

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

Understanding Fashion

Ninni Svanlind
Mode- och konstvetare med en näst intill ohälsosam relation till färgen svart.
***
Kontakt:
[email protected]

Mest lästa

  1. Understanding Fashion: ett år i bilder
  2. Ang. H&M och Wes Anderson
  3. Puttin' on the Ritz
  4. ASICS - 30 år av stil
  5. Mode 2017