En man med ett skägg

Tag: kampen mot biograferna

SF: en följetong. Del 2165.

SF kör en ny taktik: förvirring.

Jag:

Ursäkta, men det är lätt att få intrycket att ni undviker min fråga. Biljetterna är mej egala. Jag vill veta vilket regelverk ni stöttar er på när ni visar reklam innan barnfilm, och hur era tankegångar ser ut när ni gör det. Har ni en policy och hur ser den ut?

SF:

Enligt SF Bios policy angående reklam före barnfilm visas anpassad reklamfilm före barnfilmer. I detta fall blev det en miss som nu är åtgärdad och som vi hoppas aldrig ska inträffa igen. Information om detta kan du hitta på http://www.sf-media.se/. Dit kan du också vända dig med dina synpunkter.

SF Bio AB

Okej – jag gick alltså in på den angivna adressen. Jag hittar

* manegement bullshit (”bioreklam är impact”, ”bioreklam levererar hög observation och budskapsförståelse”)

* vanlig bullshit (publiken ”vill se reklamen”)

* utelämnande av sanningar (publiken ”kommer i tid” – ja, naturligtvis, det är ju filmen som börjar för sent)

* tautologiska meningslösheter (”dessutom finns det helt fenomenala drag som gör reklamfilm på bio alldeles extra starkt”)

* tomt skryt (”inget annat media kan erbjuda reklam på duken, events, sampling, affischskåp och provsmakning under ett och samma tak” – nä, och den människa är ju inte av kvinna född som efterfrågar möget)

* diverse cirkeldiagram.

Jag hittar däremot inte en rad om policyn gentemot reklam riktad till barn. Tvärtom börjar all besökarstatistik att mäta från 15 år och uppåt.

Tror SF att dom, genom att hänvisa till den här sajten, ska få mej att bli så imponerad över deras samplingar och affischskåp att jag på kuppen glömmer mitt ärende?

Nä, nu har jag inte tid. Jag ska fila på ett helt unikt medium som erbjuder både vattenlavemang, couscous, löständer, ryggbehåring, gammelmansdoft, telefax och knubbsälar UNDER ETT OCH SAMMA TAK!!!

1 kommentar
  1. {{comment.comment_author}}

SF: en följetong. Del 867.

Mejlkonversationen fortsätter. Jag:

Hej SF.

[— bla bla bla, diverse ”tack för snabbt svar” etc]

Däremot tycker jag ni glider runt frågan att ni över huvud taget visar reklam på barnmatinéer. Som jag förstått det, är det förbjudet för tevekanaler att göra det (varför Kinnevik och Femman sänder från London istället). Har ni verkligen lagen på er sida när ni visar filmer som förklarar för barnen hur goda McDonalds är och vilka balla kläder man kan köpa på JC? Men framför allt – har ni moralen?

Jag tackar för erbjudandet om kompensation. Så länge ni visar reklam innan barnfilm ser jag dock ingen anledning att ta pojken på bio. Vi ser en dvd istället. Där kan man spola.

Vänligen,
Kalle Lind

SF:

Hej!
Vi behöver en adress för att kunna skicka ut biljetterna.
Vill gärna passa på att säga att trailern som visades har nu tagits bort.
Ser fram emot ett svar om adressen.
Vänliga hälsningar
SF Bio AB


Är det jag som inte kan läsa mellan raderna eller undviker hon frågan?

3 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

En rättshaverists dilemma.

Jag vart vred på biograferna. Jag skrev ett brev till SF och en insändare i det dagliga bladet.

SF hörde av sej med kort varsel:

Hej Kalle

Jag förstår att ni är upprörda över reklamfilmen som visades innan Elias och Kungaskeppet. Jag har vidarebefordrat ditt mail till en högre instans och hoppas på att den tas bort snarast möjligt. Självklart ska inte inslag innan filmen som har en högre åldersgräns än filmen få visas. Vi på SF vill gärna kompensera er så att ni får chansen till ett nytt biobesök. Vi vill även få möjlighet att visa att vi kan bättre. Känns det okej för er? Skriv er adress till oss så skickar vi ersättningsbiljetterna. Ert ärendenummer är XXXXX.
Vi ber än en gång om ursäkt och hoppas att ni får ett trevligt nästa biobesök hos oss.

Med vänliga hälsningar, SF Bio AB

Nu vet jag inte hur jag ska ställa mej. I mitt mejl till SF svor jag vid allt heligt att aldrig mer gå på en SF-biograf så länge jag lever. Hur ställer jag mej då till en kompensation? Stöttar jag SF med min närvaro även om SF har pröjsat? Eller utnyttjar jag dem och hjälper till att tära på deras resurser? Ska jag rekvirera biljetterna och nalla 195 kronor ur SF-kassan och sen inte använda dem? Eller ska jag sturskt vägra att visa dem möjligheten att de kan bättre? Notera att de inte kommenterar det faktum att de över huvud taget visar reklam.

It´s hard to be a rättshaverist in the city.

2 Kommentarer
  1. {{comment.comment_author}}

Biografhelvete.

Tog treåringen på bio. Elias och kungaskeppet. Norsk animation. Ganska bra. Åtminstone den sista halvtimmen, större delen av filmen passade jag på att sova.

Jag tillhör den där gruppen kulturelitister som egentligen vägrar bio. Jag gillar kombinationen ljud och rörliga bilder. Den tar jag bäst till mej hemma. Att gå på bio handlar mer om att folk ska äta tacos och ha mobilsignalen på max och sitta och vråla ”Nationalteatern!” när det är Hoola Bandoola på soundtracket (det sista hände när jag såg Tillsammans, ett av mina senaste biominnen).

Sen jag fick barn 2004 tror jag faktiskt inte att jag varit på en kvällsföreställning av en vuxenfilm en enda gång. Och mitt liv har varit betydligt enklare att leva, jag känner inte det där ständiga trycket över bröstet, andningskanalerna är fria och fan vet om det inte är mer krut i åderkäppen också.

Från och med idag kommer jag inte heller att ta min son på bio. SF har nämligen den halvgoda smaken att som förfilm visa en kvarts reklam, bl.a. för nån ny TV4-thriller med Christer Fant i psykopatglasögon och lagom många repliker om död och mord. Till en barnfilm! Får de göra så? Har vi inte haft sossestyre i det här landet som täppt igen möjligheterna för de värsta nasarna? Hann Stegö-Chiló ställa till så mycket under sina 48 timmar på kulturtaburetten?

Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Jag tycker inte det är den deal jag ställer upp på när jag (dvs min fiancée) hostar upp 65 kronor för en treåring. Filmen ska inte börja tio minuter efter utsatt tid för att pojkvaskern ska sitta och matas av krämarpiss och månglarmög och skitnödigt insålda slogans för usla produkter, gjorda av olika fyrtiåringar i tonårsfrisyrer och apliknande gång.

Kalla mej löjligt otidsenlig. Jag vägrar 1) att erkänna att reklam har nån form av konstnärligt värde, 2) att erkänna att reklamare har nåt slags existensberättigande och 3) att tycka att det är lite charmigt att treåringar går och citerar slogans för olika multinationella företag som i detta nu ger nån halvblind indisk flicka en spänn för att hon suttit fjorton timmar i en källare och sytt sömmar på några jeans som reklamarjävlarna ledigt slänger upp fjorton lock för.

Från och med idag ska biografer vara lika dunkla och diffusa byggnader för Leonard som kyrkor eller kungahus. Nåt som hör ett gammalt och outvecklat samhälle till, tiden innan vetenskap, demokrati och hemmabiosystem.

FOTNOT: ovanstående text är också mejlad till den berörda biografen. Ingen ska komma och påstå att jag inte är rättshaverist.

Kommentera
  1. {{comment.comment_author}}

En man med ett skägg

KALLE LIND, DIVERSEARBETARE I KULTURBRANSCHEN.

  • Radio (Hej domstol!, P4 Malmöhus morgonshow, podden Snedtänkt).
  • Teve (dramaserien Häktet, julkalendern Skägget i brevlådan, dokumentären Jul för nybörjare).
  • Böcker (se nedan).
  • Krönikor (City/Sydsvenskan, Faktum, ETC).
  • Ståupp.
  • Trams.
  • Övrigt.

FAKTA: Perverst intresserad av gubbar i Nöjessverige.
Nås enklast på [email protected]